Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 22 februari 2001

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets sjätte direktiv (77/388/EEG) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

3 Staatsblad 1968, s. 329.

4 Lagen ändrades särskilt genom lag av den 28 december 1978 (Staatsblad 1978, s. 677) i syfte att införliva sjätte mervärdesskattedirektivet.

5 Wct van 18 december 1995 tot wijziging van de Wet op de omzetbelasting 1968, de Wet op belastingen van rechtsverkeer en enkele andere belastingwetten in verband met de bestrijding van constructies met betrekking tot onroerende zaken, Staatsblad 1995, s. 659.

6 Se punkt 6 ovan.

7 Se punkterna 9 och 10 ovan.

8 Se punkt 21 nedan.

9 Se punkterna 53—60 nedan.

10 Rådets beslut nr 96/434/EG av den 8 juli 1996 som bemyndigar Nederländerna att genomföra en åtgärd som avviker från bestämmelserna i artikel 11 i direktiv 77/388/EEG ont harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (sjätte momsdirektivet) (EGT L 179, s. 51).

11 Dom av den 8 februari 1990 i mål C-320/88, Staatssecretaris van Financiën mot Shipping and Forwarding Enterprise Safe BV (REG 1990, s. I-285, punkt 7; svensk specialutgåva, volym 10, s. 295).

12 Se den förklarande anmärkningen till kommissionens första förslag till sjätte mervärdesskattedirektivet, Europeiska gemenskapernas bulletin, Tillägg 11/73, s. 10.

13 Dom av den 4 december 1990 i mål C-186/89, Van Tiem (REG 1990, s. I-4363).

14 Rådets beslut 97/510/EG av den 24 juli 1997 om bemyndigande för Irland att genomföra en särskild åtgärd som avviker från artikel 21 i sjätte mervärdesskattedirektivet 77/3SS/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (EGT L 214, s. 37).

15 Se dom av den 8 februari 1990 i målet Shipping and Forwarding Enterprise Safe, sammanfattad i punkt 40och citerad i fotnot 11.

16 Se punkt 18 ovan.

17 Se den utmärkta sammanfattningen i Borkowski A., Textbook on Roman Law, Blackstone Press Limited, London, 1994, s. 163 ff.

18 Se även Buckland WW. och McNair A.D., Roman Law and Common Law: A Comparison in Outline, second edition revised by F.H. Lawson, Cambridge University Press, Cambridge 1965, s. 127 ff.

19 Följande jämförelser mellan de olika nationella rättsordningarna bygger pi en värdefull analys i Hurndall A. (Ed.), Property in Europe: Law and Practice, Butterworths, London, Dublin, Edinburgh 1998.

20 Se exempelvis dom av den 7 september 1999 i mål C-216/97, Gregg mot Commissioners of Customs and Excise (REG 1999, s. I-4947), punkt 12, och, vad avser artikel 13 B b, domar av den 12 september 2000 i målen C-358/97 (REG 2000, s. I-6301), kommissionen mot Irland, och C-359/97 (REG 2000, s. I-6355), kommissionen mot Förenade konungariket, punkt 51 respektive 64, med ytterligare hänvisningar.

21 Se punkt 6 ovan.

22 Se punkt 5 ovan.

23 Se däremot definitionen av begreppet mark för bebyggelse i artikel 4.3 b i sjätte mervärdesskattedirektivet, varmed avses råmark eller iordningställd mark som definierats som sådan mark av medlemsstaterna.

24 Domarna i de ovannämnda målen C-358/97, kommissionen mot Irland och C-359/97, kommissionen mot Förenade konungariket (ovan fotnot 20), punkt 51 respektive punkt 63.

25 Ibidem, punkt 53 respektive punkt 65.

26 Se, vad avser de skilda juridiska synsätten i de olika rättsfamiljerna, Zweigert K. och Kötz H., Introduction to Comparative Law, tredje (reviderade) upplagan, översatt från tyska av Weir T., Clarendon Press, Oxford, 1998, s. 69.

27 Se domarna i de ovannämnda målen C-358/97, kommissionen mot Irland, och C-359/97, kommissionen mot Förenade konungariket (ovan fotnot 20), punkterna 54 respektive 66.

28 Ibidem, punkterna 56 och 51 respektive 68 och 69.

29 Se dom av den 18 januari 2001 i mål C-150/99, Svenska staten mot Stockholm Lindöpark (REG 2001, s. I-493), punkt 27.

30 Punkt 38 i förslaget till avgörande, som föredrogs den 26 september 2000.

31 Dom av den 27 oktober 1993 i mål C-281/91, Muys' en De Winter's Bouw- en Aannemingsbedrijf BV mot Staatssecretaris van Financiën (REG 1993, s. I-5405), punkt 14.

32 Se punkt 40 och fotnot 11 ovan.

33 Dom av den 15 december 1993 i ovannämnda mal C-163/92, Lubbock Fine mot Commissioners of Customs and Excise (REG 1993, s. I-6665), punkt 39, och punkt 27 i förslaget till avgörande. Det är oklart om generaladvokaten i fotnoten avsåg den engelska eller den franska termen licence.

34 Se punkt 66 ovan.

35 H. Coing, Europäisches Privatrecht Bd. II. 19. Jahrhundert: Überblick über die Entwicklung des Privatrechts in den ehemals gemeinrechtlichen Ländern, C.H. Beck'sche Verlagsbuchhandlung München 1989, s. 482.

36 Vad avser hyresavtal, se Coing H., nämnd i fotnoten ovan, s. 482 och, vad avser usufructus, se ovan, punkt 54 och fotnoterna 17 och 18.