Förslag till avgörande av generaladvokat L.A. Geelhoed föredraget den 1 februari 2001

1 Originalspråk: nederländska.

2 Reviderade vid flera tillfällen {senast den 24 juni 1998). Fortsättningsvis kommer att hänvisas tili den senaste versionen.

3 Fotnotens innehåll är av intresse endast för den nederländska språkversionen.

4 Se exempelvis dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, kommissionen mot Brazelli Lualdi, REG 1994 s. I-1981, punkt 49, av den 28 maj 1998 i mål C-7/95 P, Deere mot kommissionen, REG 1998 s. I-3111, punkterna 18—22, av den 28 maj 1998 i mål C-8/95 P, New Holland Ford mot kommissionen, REG 1998, s. I-3175, punkterna 22—26, och av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen, REG 1998, s. I-8517, punkterna 18, 19 och 23—25.

5 Förstainstansrättens dom den 26 november 1991 i mäl T-146/89, Calvin Williams mot revisionsrätten (REG 1991, s. II-1293, punkt 72).

6 Domstolens dom den 15 juni 1976 i mål 110/75, Mills mot Europeiska investeringsbanken (REG 1976, s. I-955).

7 Generaladvokatens slutsats i målet Mills, citerad i fotnot 6, REG 1976, s. 979.

8 Antagna den 9 juni 1998, senaste ändrade den 1 juli 2000 (nedan kallade anställningsvillkoren).

9 Se artikel 42 i anställningsvillkoren.

10 Av förstainstansrättens dom av den 12 december 2000 i mål T-11/00 (REG 2000, s. II-4019), Michel Hautem mot Europeiska investeringsbanken, framgår det att banken vägrade att verkställa den överklagade domen av den 28 september 1999 eftersom den ville avvakta domstolens dom i det överklagade målet. Eftersom upplupna löner ännu inte hade utbetalats till Michel Hautem och denne ej heller hade återinsatts i tjänst, yrkade Michel Hautem skadestånd. Förstainstansrätten dömde banken till betalning av skadestånd med 25000 euro. Förstainstansrätten måste ha bedömt — utan att hänvisa till tjänsteföreskrifterna i ett analogiskt resonemang — att inkomstbortfall är en del av skadeståndskravet.