Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 28 februari 2002

1 Originalspråk: spanska.

2 Bwidesgesetzblatt 1965 I, s. 1273.

3 Eller inom 30 dagar frän och med det första offentliggörandet.

4 Gazzetta ufficiale della Republica italiana (GURI) av den 16 juli 1941, nr 166.

5 GURI av den 16 augusti 1945, nr 98.

6 Bilaga till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar — vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet — av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986—1994) (EGT L 336,1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3).

7 EGT L 290, s. 9; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 75.

8 Fraccaroli, A., beskriver i Giacomo Puccini se confía y cuenta, Ed. Ricordi, Buenos Aires, 1957, översättning av Nicolas Olivare, s. 102 och 103, mötet mellan Puccini och Leoncavallo en kall höstnatt år 1893 i gallerian De Cristofolis i Milano, då de båda upptäckte att de höll på att skriva varsin opera på samma tema. Leoncavallo skyndade sig till tidningen II Secolos redaktion för att komma först med nyheten om sin Bohème. Puccini gjorde på inrådan av sin förläggare Ricordi detsamma, men valde Corriere della Sera.

9 Kritikerna Carlos Bersezio skrev dagen efter premiären i La Stampa att: La Bohème är inte en konstnärligt högtstående opera. Musiken är ytlig, alltför ytlig inte bara i de livliga partierna, utan även i de dramatiska och passionerade passagerna. Eftersom den inte gör några djupare intryck på publiken kommer den inte att gå till operahistorien.

10 Martínez, O.: El sentido humano en la obra de Puccini, Ed. Ricordi Americana, Buenos Aires, 1958, s. 127.

11 Krause, E.: Puccini, Ed. Alianza, Madrid, 1985, översättning av Jacob Mir Mercader, s. 72.

12 Ibidem, s. 89 och 90: La Bohème kräver en känslig, smidig och energisk hand av sin dirigent. De Sabato, Beecham, Serafin, Karajan, Solti, Maazel, Kleiber, Levine och Suitner har alla varit stilbildande i detta avseende.

13 Även om Teatro Real inte tog upp operan igen förrän i slutet av nittiotalet, sattes La Bohème år 1964 upp på Teatro de la Zarzuela, år 1967 med Pilar Lorengar och Gianni Raimondi, år 1970 med Mirella Freni, Luciano Pavarotti, María Órán och Giuseppe Tadei, under ledning av Nino Sanzogano, år 1974 även med Pavarotti, år 1980 med Ileana Cotrubas och José Carreras och år 1986 med Plácido Domingo.

14 Thomas Mann tycks ha fängslats av skönheten i kärleksduon i slutet av den första tablån (O soave fanciulla), som han nämner i avsnittet Harmonier i Bergtagen där han hänvisar till melodin i Dami il braccio, mia piccina.

15 Se ovan punkt 3.

16 Se ovan punkt 7.

17 De Gaulle, L. m.fl.: Droit d'auteur et droits voisins, Éditions Francis Lefebvre, Levallois, 1996, s. 35 ff.

18 Förenade malen C-92/92 och C-326/92 (REG 1993, s. I-5145; svensk specialutgåva, volym 14, s. 351, nedan kallad domen i målet Phil Collins).

19 Dom av den 20 januari 1981 i de förenade målen 55/80 och 57/80, Musik-Vertrieb membran (REG 1981, s. 147; svensk specialutgåva, volym 6, s. 1), punkt 8.

20 Dom av den 2 mars 1983 i mål 7/82, GVL mot kommissionen (REG 1983, s. 483; svensk specialutgåva, volym 7, s. 49), punkt 39.

21 Domstolens dom av den 8 juni 1971 i mål C-78/70, Deutsche Grammophon (REG 1971, s. 487; svensk specialutgåva, volym 1, s. 575), punkt 10.

22 Domen i det ovannämnda målet Phil Collins, punkt 27.

23 Se bland annat dom av den 12 februari 1974 i mal 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 11, av den 26 oktober 1995 i mål C-151/94, kommissionen mot Luxemburg (REG 1995, s. I-3685), punkt 14, och av den 3 oktober 2000 i mål C-411/98, Ferlini (REG 2000, s. I-8081), punkt 57.

24 Detta skulle vara fallet om skyddssystemet fastställdes med utgångspunkt i det land där verket första gången gjordes tillgängligt för allmänheten (lex primae pumicationis), vilket före gemenskapsharmoniseringen var fallet enligt grekisk rätt.

25 I sitt förslag till avgörande av den 30 juni 1993 behandlade generaladvokat Jacobs särskilt denna skillnad i fråga om de faktiska omständigheterna. Av detta drog han slutsatsen att både i det fall den på vilken rättigheten överlåtits betalade avgifter till den framförande artisten, som i det fall en sådan skyldighet inte hade överenskommits, drabbas upphovsmannen av en indirekt diskriminering, eftersom skillnaden i behandling annars skulle innebära en minskning av det potentiella värdet av dennes rättigheter i förhållande till motsvarande värde för en tysk artist.

26 Se ovan punkt 8.

27 Alla medlemsstater var redan då anslutna till Bernkonventionen och åtminstone de tyska, österrikiska, belgiska, danska, spanska, finska, franska, italienska, irländska och svenska rättsordningarna var bekanta med systemet för jämförelse av skyddstider.