Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 22 maj 2003
1 Originalspråk: italienska.
2 Dom av den 26 oktober 2000 i mål T-41/96, Bayer mot kommissionen (REG 2000, s. II-3383).
3 EGT L 201, s. 1.
4 Enligt denna bestämmelse är som bekant [f]öljande ... oförenligt med den gemensamma marknaden och förbjudet: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden ....
5 Punkt 163 i beslutet.
6 Punkt 170.
7 Punkt 174.
8 Punkt 175.
9 Punkt 176.
10 Punkt 180.
11 Punkterna 182 och 183.
12 Punkt 184.
13 Punkt 183.
14 Punkt 66.
15 Punkt 69.
16 Punkt 71.
17 Punkt 76.
18 Punkt 77.
19 Punkterna 109 och 110.
20 Punkt 119.
21 Punkt 120.
22 Punkt 121.
23 Punkt 122.
24 Punkt 124.
25 Punkt 159.
26 Punkt 172.
27 Punkt 173.
28 Punkt 174.
29 Punkt 176.
30 Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT 13, s. 204; svensk specialutgåva, omräde 8, volym 1, s. 8).
31 Närmare bestämt har EAEPC ansökt om att få intervenera till stöd för BAI:s och kommissionens yrkanden, medan Konungariket Sverige har ansökt om att få intervenera uteslutande till stöd för kommissionens yrkanden.
32 Domstolens dom av den 28 maj 1998 i mål C-7/95 P, John Deere (REG 1998, s. I-3111), punkterna 21 och 22. För ett resonemang i liknande riktning, se bland många andra, domstolens dom av den 2 mars 1994 i mål C-53/92 P, Hilti mot kommissionen (REG 1994, s. I-667), punkterna 42 och 43, och av den 28 maj 1998 i mäl C-8/95 P, New Holland Ford mot kommissionen (REG 1998, s. I-3175), punkt 26.
33 Punkt 109.
34 BAI har i detta avseende hänvisat till de handlingar som kommissionen har åberopat i övervägandena 140 och 180 i beslutet.
35 Se särskilt punkterna 103 och 104 i den överklagade domen.
36 Kommissionen har i överklagandet i huvudsak hänvisat till bedömningen i punkt 126 i den överklagade domen, vari anges att de handlingar som åberopats i övervägandena 97—101 i beslutet som innehåller en redogörelse för grossisten CERP Rouens tillvägagångssätt för att kringgå Bayers leveransbegränsande policy inte kan utgöra bevis för att denna grossist har samtyckt till att inte längre exportera, att begränsa sina beställningar eller att begränsa sin export, och inte heller att grossisten har försökt ge Bayer intryck av att detta skulle ske. Det enda de utvisar är ett företags reaktion för att i möjligaste mån försöka fortsätta med sin export. Där anges inte direkt eller antyds något om en vilja att ansluta sig till Bayers policy att förhindra export, vilken grossisten i enlighet med vad som angetts i övervägande 94 i beslutet väl kände till (min kursivering). I sin replik har kommissionen däremot hänvisat till punkt 156 i domen, i vilken det slutligen konstatera[de]s att kommissionen inte ha[de] bevisat att grossisterna ville rätta sig efter Bayers önskemål eller låta Bayer tro detta (min kursivering).
37 Övervägande 182 i det ifrågasatta beslutet.
38 Kommissionen har i detta avseende hänvisat till en skrivelse från en fransk grossist, som åberopats i övervägande 98 i det ifrågasatta beslutet, och som har följande lydelse: BRÅDSKANDE För att hjälpa agenturen i Boulogne att få ihop 20000 ÄDALATE LP 20 mg, kod PHON:TE 360 ber vi Er leverera följande beställning: ... Var vänlig leverera dessa produkter till Boulogne genast vid mottagandet. Vi tackar för Ert samarbete och Er diskretion (min kursivering).
39 Kommissionen har i detta avseende hänvisat till två handlingar. i) I första hand har den hänvisat till en rapport från en spansk grossist angående ett möte med Baver Spanien (övervägande 127 i beslutet) och därvid särskilt åberopat följande avsnitt: Vid det senaste mötet med cheferna vid Bayer förklarade dessa att de inte kunde godta de kvantiteter som HUFASA begärde dels för att dessa utgjorde 50% av den nationella marknaden, dels för att de överskred kvantiteterna för andra företag i samma område ... Detta gjorde att de antog att en väsentlig del av produkterna är avsedd för export.\ Inför denna bekräftelse uppgav jag att Hufasa behövde stora kvantiteter ADALAT... ... [D]ärför var det lämpligt att inte visa siffror som inte skulle godtas som möjliga för Hufasa och som avslöjade ett intresse att exportera stora kvantiteter. Av detta skäl ansåg jag det vara viktigare att få en viss kvantitet ADALAT för export med trovärdiga siffror än upprätthålla en hög siffra men att inte alls få leveranser. Det viktiga är vad man får, inte vad man beställer. Det är säkert skälet till att (...) beställer mindre än planerat (kommissionens kursivering). ii) I andra hand har kommissionen hänvisat till en skrivelse från en spansk grossist, som åberopats i övervägande 129 i beslutet, och därvid särskilt framhållit följande avsnitt: ... försäkrar jag att jag skall göra mitt yttersta för att få leveranser som överskrider våra behov (kommissionens kursivering).
40 Kommissionen har i detta avseende hänvisat till en skrivelse från en spansk grossist, som åberopats i övervägande 129 i beslutet, varvid den särskilt framhållit följande avsnitt: ... ont vi vill ha en produkt som säljer bra på vår marknad kan den beställas mellan de sedvanliga beställningarna, men om det är en produkt som [det] säljs lite [av] kan vi inte döljadet hela (kommissionens kursivering).
41 Bayer och EFPIA har särskilt hänvisat till punkterna 125, 128, 131 och 143-152.
42 Punkt 124. Det har särskilt i punkterna 126, 129, 130,144 och 146—150 hänvisats till de handlingar som kommissionen har åberopat.
43 Punkt 126 i domen. För ett resonemang i liknande riktning, se punkt 135 i domen, vari det angivits att vissa grossister hade infört en metod för att kringgå Bayers policy, och punkt 156, där det angivits att de handlingar som granskats av förstainstansrätten visa[de] ... att grossisterna [hade försökt] kringgå Bayers nya policy att begränsa leveranserna till storleken av de traditionella beställningarna.
44 Punkt 154 i domen.
45 Domstolens dom av den 11 januari 1990 i mål C-277/87, Sandoz prodotti farmaceutici mot kommissionen (REG 1990, s. I-45, summarisk publicering).
46 Domstolens dom av den 25 oktober 1983 i mål 107/82, AEG mot kommissionen (REG 1983, s. 3151; svensk specialutgåva, volym 7, s. 287).
47 Domstolens dom av den 17 september 1985 i de förenade målen 25/84 och 26/84, Ford mot kommissionen (REG 1985, s. 2725).
48 Domstolens dom av den 24 oktober 1995 i mål C-70/93, Bayerische Motorenwerke (REG 1995, s. I-3439).
49 Parterna har härvidlag mer eller mindre direkt även åberopat några domar av förstainstansrätten, i vilka den tolkning som domstolen godtagit i de ovannämnda avgörandena har följts (det handlar särskilt om dom av den 7 juli 1994 i mål T-43/92, Dunlop Slazenger mot kommissionen, REG 1994, s. II-441, av den 11 december 1996 i mål T-49/95, Van Megen Sports mot kommissionen, REG 1996, s. II-1799, och av den 6 juli 2000 i mål T-62/98, Volkswagen mot kommissionen, REG 2000, s. II-2707). Det synes dock vara lämpligt att för syftet med detta överklagande koncentrera sig enbart på domstolens rättspraxis, för att granska huruvida förstainstansrätten i den överklagade domen har följt de tolkningskriterier som angivits i denna rättspraxis.
50 Sandoz prodotti farmaceutici, det italienska dotterbolaget till Sandozkoncernen,
51 Domen i det ovannämnda malet Sandoz, punkt 10.
52 Punkt 11.
53 Punkt 12.
54 Se, i detta avseende, domstolens dom av den 15 juli 1970 i mål 41/69, ACF Chemiefarma mot kommissionen (REG 1970, s. 661; svensk specialutgåva, volym 1, s, 457), punkt 112, och av den 29 oktober 1980 i de förenade målen 209/78-215/78 och 218/78, Van Landewyck mot kommissionen (REG 1980, s. 3125; svensk specialutgåva, volym 5, s. 345), punkt 86, vilka i detta avseende åberopats även i den överklagade domen {punkt 68).
55 Punkterna 120 och 121.
56 Punkt 37.
57 Punkt 19.
58 Domen i målet AEG, punkt 38, och domen i målet Ford, punkt 21.
59 Domen i målet Bayerische Motorenwerke, punkt 16.
60 I detta avseende har det i domen i målet AEG särskilt påpekats att de avtal som ett selektivt distributionssystem grundar sig på med nödvändighet påverkar konkurrensen på den gemensamma marknaden. Det har emellertid i domstolens rättspraxis fastslagits att det finns berättigade krav, såsom upprätthållande av en fackhandel som kan erbjuda särskild service för tekniskt avancerade produkter av hög kvalitet, vilka kan motivera en konkurrensbegränsning gällande priserna till förmån för en konkurrens som grundar sig på andra faktorer än priser. Selektiva distributionssystem utgör alltså en konkurrensfaktor som är förenlig med artikel 85.1 genom att de syftar till ett legitimt resultat, nämligen att förbättra konkurrensen där den inte enbart utövas på grundval av priserna. De begränsningar som är förbundna med ett selektivt distributionssystem kan endast tillåtas på det villkoret att syftet med dem faktiskt är att förbättra konkurrensen i den mening som avses ovan. Annars skulle de inte ha något berättigande, eftersom deras enda verkan skulle vara att begränsa priskonkurrensen. För att säkerställa att de selektiva distributionssystemen endast tjänar detta syfte och inte upprättas och används för att nå andra syften som inte är förenliga med gemenskapsrätten, har domstolen i domen av den 25 oktober 1977 Metro mot kommissionen (Rec. s. 1875) fastslagit, att sådana system kan tillåtas under förutsättning dels att valet av återförsäljare sker enligt objektiva kriterier av kvalitativ natur som grundar sig på återförsäljarens och dennes personals yrkesmässiga kvalifikationer samt påfackmässig teknisk utrustning, dels att dessa villkor fastställs på ett enhetligt sätt gentemot alla de återförsäljare som kan komma i fråga och att dessa villkor tillämpas utan diskriminering'. Härav följer att genomförandet av ett selektivt distributionssystem som grundar sig på andra kriterier än ovannämnda utgör en överträdelse av artikel 85.1. Detsamma gäller för det fall ett system, som i princip är förenligt med gemenskapsrätten, i praktiken tillämpas på ett sätt som är oförenligt med denna (punkterna 33—36).
61 Närmare bestämt överklagades i målet AEG ett beslut genom vilket kommissionen hade fastslagit att AEG genom sin faktiska tillämpning av det selektiva distributionssystemet hade överträtt artikel 85.1 i [fördraget) och detta eftersom AEG hade tillämpat sitt selektiva distributionssystem på ett rättsstridigt sätt genom att ha diskriminerat vissa distributörer och genom att direkt eller indirekt ha påverkat de auktoriserade distributörernas försäljningspriser i syfte att i princip utesluta vissa distributionsformer och att upprätthålla priserna på en bestämd nivå {punkt 5 i domen, min kursivering). I mållet Ford hade däremot ett beslut överklagats, genom vilket kommissionen dels hade fastslagit att Ford AG:s återförsäljningsavtal begränsa[de] konkurrensen och påverka[de] handeln mellan medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 85.1 i fördraget, dels hade vägrat bevilja ett undantag enligt artikel 85.3 i fördraget avseende avtalet såsom det ha[de] tillämpats av Ford AG från och med den 1 maj 1982, den tidpunkt då cirkuläret trädde i kraft, genom vilket företaget hade informerat de tyska distributörerna om att det inte längre godtog beställningar på högerstyrda motorfordon (punkt 10 i domen, min Kursivering).
62 Punkt 12.
63 Punkt 38 i domen i målet AEG och punkt 21 i domen i målet Ford.
64 Punkterna 38 och 39.
65 Punkterna 20 och 21.
66 Punkt 26.
67 Punkt 14.
68 Punkt 17.
69 Punkt 18.
70 Punkt 109 i den överklagade domen, min kursivering.
71 Övervägande 156 i det ifrågasatta beslutet.
72 Övervägande 163 i beslutet.
73 Övervägande 170 i beslutet.
74 Punkt 120 i den överklagade dornen, min kursivering. I den följande punkten 121 angav förstainstansrätten dessutom att kommissionen inte ens [hade] pásrâtt att Bayer [hade] försökt... få grossisterna att ändra beställningsmetod.
75 Punkt 176 i det överklagade beslutet.
76 Dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic (REG 1999, s. I-4125), punkt 96.
77 Domen i målet Anic, punkt 86.
78 Domen i målet Anic, punkt 96.
79 Förstainstansrättens dom av den 24 oktober 1991 i mål T-3/89, Atochem mot kommissionen (REG 1991, s. II-1177).
80 Domstolens dom av den 20 september 2001 i mål C-453/99, Courage och Crehan (REG 2001, s. I-6297).
81 I detta avseende har Bayer särskilt åberopat punkterna 151—153 i den överklagade domen.