Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 16 januari 2003

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT P 196, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 19.

3 EGT L 15, 1987, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 195.

4 EGT L 74, s. 81; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 90.

5 EGT L 33, 1979 s. 15; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 144.

6 EGT L 300, s. 123; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 166.

7 Ibidem, s. 130; svensk specialutgåva, område 15, volym 6,M s. 173.

8 Ibidem, s. 142; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 185.

9 Ibidem, s. 149; svensk specialutgåva, område 13, volym 14, s. 109.

10 Ibidem, s. 156; svensk specialutgåva, område 13, volym 14, s. 116.

11 Ibidem, s. 171; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 192.

12 EGT L 344, s. 24; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 153.

13 EGT L 384, s. 1; svensk specialutgåva, omrade 15, volym 7, s. 185

14 EGT L 365, s. 10; svensk specialutgåva, område 15, volym 13, s. 266.

15 EGT L 169, s. 72.

16 EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.

17 EGT L 238, s. 1. Förordningen senare upphävd genom rådets förordning (EEG) nr 2151/84 av den 23 juli 1984 om gemenskapens tullområde, EGT L 197, s. 1, som i sin tur upphävts genom rådets ovannämnda förordning nr 2913/92. Se även punkt 18 nedan.

18 Jag vill här som ett exempel erinra om de italienska och tyska territorier som tillhör det schweiziska tullområdet.

19 Särskilt Furstendömet Monacos territorium, som ingår som en del i det franska tullområdet, och tidigare Republiken San Marinos territorium, eftersom det fram till ikraftträdandet den 1 december 1992 av Interimsavtalet om handel och tullunion mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken San Marino av den 27 november 1992 (EGT L 359, s. 14) ingick som en del i det italienska tullområdet.

20 EGT L 73, 1972, s. 1.

21 Det vill säga jordbruksprodukter.

22 EGT L 124, s. 6. Förordningen därefter upphävd genom rådets förordning (EEG) nr 1439/74 av den 4 juni 1974 om gemensamma importbestämmelser (EGT L 159, s. 1).

23 EGT L 35, s. 1. Förordningen därefter upphävd genom rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import och om upphävande av förordning (EEG) nr 288/82 (EGT L 67, s. 77; svensk specialutgåva, område 11, volym 29, s. 196), som i sin tur upphävts genom rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94 (EGT L 349, s. 53; svensk specialutgåva, område 11, volym 37, s. 223).

24 EGT L 346, s. 1.

25 Vissa av direktiven i fråga är i själva verket sekundär direktiv som kommissionen har antagit genom att utöva den exekutiva befogenhet som tilldelats kommissionen genom ett huvuddirektiv, som i sin tur antagits med stöd av artikel 94 EG eller artikel 95 EG.

26 Jag erinrar särskilt om att de kontroller som de spanska myndigheterna utfört vid gränserna har givit upphov till fragor från parlamentet och till enskilda klagomål till kommissionen. Samma sak gäller frågan om det gemensamma utnyttjandet av flygplatsen på halvön, som parterna överenskommit om men som aldrig tillämpats på f;rund av de successivt uppkomna svårigheterna, vilket har ett till att Gibraltar inte omfattas av reglerna för avreglering av det europeiska luftrummet. Jämför rådets förordning (EEG) nr 2343/90 av den 24 juli 1990 om lufttrafikforetags tillträde till flyglinjer i regelbunden lufttrafik inom gemenskapen och om delning av passagerarkapaeiteten mellan lufttrafikföretag i regelbunden lufttrafik mellan medlemsstaterna (EGT L 217, s. 8; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 214), särskilt artikel 1.3.

27 Ordföranden Santer svarade, tillfrågad om kommissionen kunde upplysa om i vilken omfattning Förenade kungariket tillämpar gemenskapsdirektiven på Gibraltars territorium (skriftlig fråga nr 3558/96 av Laura De Esteban Martin av den 12 december 1996), i sitt första svar av den 15 januari 1997 att [k]ommissionen är i färd med att inhämta de upplysningar som är nödvändiga för att besvara frågan och skall meddela resultatet av sina efterforskningar så snart det föreligger (EGT C 83 1997, s. 133).

28 Kompletterande svar av ordföranden Santer av den 1 juli 1997 (EGT C 45 1998, s. 3), som komplettering till det i föregående fotnot angivna första svaret. I det kompletterande svaret redogjorde kommissionen för det bristfälliga genomförandet av vissa direktiv avseende just sektorer för finansiella tjänster samt för erkännandet av utbildning och kvalifikationer inom medicinska och fria yrken, och erinrade om att förfaranden avseende ifrågavarande åsidosättanden hade inletts.

29 Det ovannämnda kompletterande svaret är följande: Kommissionen anser att de direktiv som antagits med stöd av artikel 100a i EG-fördraget och som även berör miljön är tillämpliga på Gibraltar, och diskuterar för närvarande denna fråga med de brittiska myndigheterna.

30 Kommissionen har direkt endast angivit ett avgörande avseende artikel 30 EG, nämligen dom av den 17 juni 1981 i mål 113/80, kommissionen mot Irland (REG 1981, s. 1625; svensk specialutgåva, volym 6, s. 145).

31 Se särskilt dom av den 24 februari 1984 i mål 37/83, Rewe (REG 1984, s. 1229), och dom av den 17 maj 1994 i mål C-41/93, Frankrike mot kommissionen (REG 1994, s. I-1829; svensk specialutgåva, volym 15, s. 129).

32 EGT L 302, s. 27 (nedan kallad 1985 års anslutningsakt).

33 EGT L 302, s. 400 (nedan kallat Protokoll 2 med avseende på Kanarieöarna samt Ceuta och Melilla).

34 Se särskilt dom av den 5 oktober 2000 i mål C-376/98, Tyskland mot parlamentet och rådet (REG 2000, s. I-8419), punkterna 84—88.

35 Se svaret frän kommissionsledamoten De Clercq på de skriftliga frågorna nr 1823/84, nr 1824/84 och nr 1825/84 (EGT C 341, 1985. s. 1.) Kommissionen, som vid detta tillfälle ombads att bland annat klargöra huruvidadet är sant att till följd av förslaget om Spaniens anslutning till gemenskapen... rätten till grossistförsälining inte kommer att begränsas genom att det uppställs krav på att de spanska importörerna skall ha licens, som motiveras av att Gibraltars behov tillfredsställs i tillräcklig grad av leverantörer på platsen, svarade att [b]estämmelserna i 1972 års anslutningsakt och särskilt det förhållandet att Gibraltar inte skall omfattas av gemenskapens tullområde, dels innebär att bestämmelserna i EEG-fördraget avseende den fria rörligheten för varor inom gemenskapen inte är tilllämpliga på Gibraltar, dels att detta territorium skall behandlas som tredje land när det hänvisas till de rättsakter för den gemensamma handelspolitiken som är direkt knutna till import eller export av varor (min kursivering). Kommissionen angav vidare att [d]en ordning som Gibraltar skall tillämpa på import av varor som kommer från Spanien och från övriga medlemsstater skall ingå... i den Handelspolitik för vilken Gibraltar har benörighet... Kommissionen erinrar dessutom om att med förbehåll för de undantag som följer av 1972 års anslutningsakt är bestämmelserna i EEG-fördraget och sekundärrätten avseende bestämmelsen i artikel 227.4 i fördraget tillämpliga på Gibraltar. Dessa bestämmelser avsceende bland annat friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsrättcn skall följaktligen tillämpas på den efter anslutningen utvidgade gemenskapen. Det svar som Martin Bangemann på kommissionens vägnar år 1989 gav på en fråga om chikanerande kontroller vid gränsen mellan Gibraltar och Spanien (14 mars 1989. EGT C 262, s. 10) bekräftade denna uppfattning med en försäkran om att Gibraltar ingår som en del i det territorium på vilket fördragen om upprättandet av gemenskapen är tillämpliga, men omfattas samtidigt inte av gemenskapens tullområde. Bestämmelserna i fördraget avseende den fria rörligheten för varor är således inte tillämpliga på handeln mellan Gibraltar och Spanien och de varor som kommer från detta territorium är föremål för den gemensamma ordningen för import i gemenskapen. De lättnader som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen i fråga om handeln av varor inom gemenskapen är således inte tillämpliga på gränsövergången mellan Gibraltar och Spanien (min kursivering).

36 Min kursivering.

37 Jag erinrar om att denna artikel har följande lydelse: 1. Produkter med ursprung på Kanarieöarna eller i Ceuta och Melilla och produkter med ursprung i tredje land som importeras till Kanarieöarna eller Ceuta och Melilla i enlighet med de bestämmelser som gäller där, skall, när de börjar omsättas fritt på marknaden i gemenskapens tullområde, inte anses som varor som uppfyller villkoren i artiklarna 9 och 10 i [EEG-]fördraget, eller som varor i fri omsättning enligt Parisfördraget. 2. Gemenskapens tullområde skall inte inbegripa Kanarieöarna eller Ceuta och Melilla. 3. Med undantag [av] övriga bestämmelser i detta protokoll skall de rättsakter som gemenskapens institutioner antagit om tullbestämmelser för handeln med tredje land, tillämpas på samma villkor för handeln mellan å ena sidan gemenskapens tullområde i dess nuvarande sammansättning och å andra sidan Kanarieöarna samt Ceuta och Melilla. 4. Med undantag [av] övriga bestämmelser i detta protokoll skall de rättsakter som gemenskapens institutioner antagit om den gemensamma handelspolitiken, vare sig de är autonoma eller har tillkommit genom avtal, direkt förknippade med import eller export av varor, inte tilllämpas för Kanarieöarna, Ceuta eller Melilla. 5. Med undantag [av] övriga bestämmelser i anslutningsakten, inbegripet detta protokoll, skall gemenskapen i handeln med Kanarieöarna samt Ceuta och Melilla, med avseende på produkter som omfattas av bilaga 2 till Romfördraget, tillämpa den allmänna ordning som tillämpas för handeln med tredje land.

38 Med förbehåll för artiklarna 3 och 4 i detta protokoll skall produkter med ursprung på Kanarieöarna eller i Ceuta och Melilla befrias från tullar då de börjar omsättas fritt i gemenskapens tullområde, på de villkor som fastställs i punkterna [2] och [3].

39 1. Vid import till Kanarieöarna, Ceuta eller Melilla skall produkter med ursprung i gemenskapens tullområde befrias från tullar och avgifter med motsvarande verkan enligt villkoren i punkterna 2 och 3.

40 Protokoll 3 om Kanalöarna och Isle of Man (EGT L 73 1972, s. 164). Artikel 1.1: Gemenskapens regler om tullar och kvantitativa restriktioner, särskilt de i anslutningsakten, skall tillämpas på Kanalöarna och Isle of Man på samma villkor som de tillämpas på Förenade kungariket. Artikel 2: De rättigheter som invånarna i dessa områden i Förenade kungariket åtnjuter påverkas inte av anslutningsakten. Dessa personer berörs dock inte av gemenskapsbestämmelserna om fri rörlighet för personer och tjänster.

41 Protokoll 2 om Åland till Akt om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, (EGT C 241, 1994, s. 352). Artikel 1: Bestämmelserna i Romfördraget skall inte hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i kraft den 1 januari 1994 och som gäller inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i rätten för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland samt för juridiska personer att förvärva och inneha fast egendom på Åland utan tillstånd av Ålands behöriga myndigheter, inskränkningar, pä icke-diskriminerande grund, i etableringsretten och i rätten att tillhandahålla tjänster för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland eller för juridiska personer utan tillstånd av de behöriga myndigheterna på Åland.

42 Yttrande 2/00 av den 6 december 2001, rörande Cartagenaprotokollet (REG 2001. s. I-9713), punkt 22. Dom av den 3 december 1996 i mäl C-268/94, Portugal mot rädet (REG 1996, s. I-6177), punkt 22, av den 4 april 2000 i mäl C-269/97, kommissionen mot ridet (REG 2000, s. I-22S7), punkt 43, och av den 30 januari 2001 i mäl C-36/98, Spanien mot rädet (REG 2001, s. I-779), punkt 58.

43 Se domen i det ovannämnda mälet C-36/98, punkt 59, och det ovannämnda yttrandet 2/00, punkt 23, dom av den 17 mars 1993 i mal C-155/91, kommissionen mot rädet (REG 1993, s. I-939; svensk spccialutgäva, tillägg s. 67). punkterna 19 och 21, och av den 23 februari 1999 i mäl C-42/97, parlamentet mot rädet (REG 1999, s. I-869), punkterna 39 och 40.

44 Dom av den 5 oktober 2000 i mäl C-376/98, Tyskland mot parlamentet och rädet (REG 2000, s. I-8419), punkt 84.