Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 25 april 2002

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT 56, 1964, s. 850; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 28.

3 Dom av den 28 oktober 1975 i mil 36/75, Roland Rutili mot Ministre de l'Intérieur (REG 1975, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 485).

4 Dom av den 25 juni 1997 i mål C-131/96, Mora Romero (REG 1997, s. I-3659), punkterna 10—12. För ett liknande resonemang, se dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkt 20, samt domarna av den 30 maj 1989 i mål 305/87, kommissionen mot Grekland (REG 1989, s. I-1461), punkterna 12—13, av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 6, av den 14 juli 1994 i mål C-379/92, Peralta (REG 1994, s. I-3453; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-15), punkt 18, av den 12 maj 1998 i mål 336/96, Gilly (REG 1998, s. I-2793), punkt 39. samt av den 15 januari 2002 i mål C-55/00, Elide Gottardo (REG 2002, s. I-413), punkterna 21—22.

5 Domen i det ovannämnda målet Skanavi och Chryssanthakopoulos, punkt 22.

6 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkterna 46—48.

7 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkt 49.

8 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkt 53.

9 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkterna 46 och 48.

10 Rådets direktiv av den 15 oktober 1968 (EGT L 257, 1968, s. 13; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 44).

11 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkt 46.

12 I sitt förslag till avgörande i målet Rutili konstaterar teneraladvokaten Mayras följande i detta avseende: Med hänsyn till att de nationella myndigheterna kan grunda sig på undantaget angående allmän ordning för att vägra vissa arbetstagare från gemenskapen inresa på deras territorium, eller för att utvisa dem som redan uppehåller sig där, skulle det måhända, givet att arbetstagarnas personliga beteende motiverar att de avlägsnas, inte vara oförnuftigt att frånta medlemsstaterna rätten att vidta sådana mindre allvarliga åtgärder, som begränsas till att förbjuda uppehåll på en del av deras territorium.

13 Se bland annat domarna av den 15 maj 1986 i mâl 222/84, Johnston (REG 1986, s. I-1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 38, av den 26 april 1988 i mål 352/85, Bond van Adverteerders (REG 1988, s. 2085; svensk specialutgåva, volym 9, s. 449), punkt 36, av den 12 juli 1990 i mål C-128/89, kommissionen mot Italien (REG 1990, s. I-3239), punkt 18, samt av den 8 mars 2001 i mål C-405/98, Gourmet International Products (REG 2001, s. I-1795), punkterna 41—42.

14 Se i detta avseende till exempel dom av den 20 maj 1976 i mål 104/75, De Peijper (REG 1976, s. I-613; svensk specialutgåva, volym 3, s. 91), punkterna 16—18, i det ovannämnda målet Bond van Adverteerders, punkt 36, och i det ovannämnda målet Gourmet International Products, punkt 42.

15 Dom av den 13 juli 2000 i mål C-423/98, Albore (REG 2000, s. I-5965), punkt 22.

16 Dom av den 3 december 1998 i mål C-67/97, Bluhme (REG 1998, s. I-8033), punkt 38.

17 Se i detta avseende till exempel dom av den 25 juli 1991 i de förenade målen C-l/90 och C-176/90, Aragonese dc Publicidad (REG 1991, s. I-4151; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-373), punkt 26, i vilka domstolen, med hänvisning till en bestämmelse i den autonoma spanska regionen Katalonien angående förbud mot att göra reklam för särskilda alkoholhaltiga drycker ¡nom nämnda regions territorium, har preciserat att [ä]vcn om sådana regler utgör en åtgärd med motsvarande verkan i den mening som avses i artikel 30 kan de nämligen vara berättigade enligt artikel 36 av hänsyn till skyddet för folkhälsan.

18 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkt 53.

19 Dom av den 4 december 1974 i mäl 41/74 (REG 1974, s. I-1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389).

20 Domen i det ovannämnda målet Van Duyn (ovan fotnot 19), punkt 24, min kursivering.

21 Dom av den 18 maj 1982 i de förenade målen 115/81 och 116/81 {REG 1982, s. I-1665: svensk specialutgåva, volym 4, s. 421), punkt 7. Det kan observeras i sammanhanget att i de andra språkversionerna av nämnda dom hänvisar man till godtycklig skillnad och inte till godtycklig diskriminering. Denna brist på precision förefaller dock inte vara av någon särskild betydelse, med hänsyn till att godtyckliga skillnader mellan medborgare i olika medlemsstater enligt min uppfattning är liktydigt med en godtycklig diskriminering.

22 Domen i det ovannämnda målet Rutili, punkt 53, min kursivering.

23 Punkt 7, min kursivering.

24 Domen i det ovannämnda målet Adoui ocii Cornuaille, punkt 8.

25 Domen i det ovannämnda målet Adoui och Cornuaille, punkt 9.

26 Se dom av den 18 maj 1989 i mål 249/86, kommissionen mot Tyskland (REG 1989, s. 1263), punkt 19, av den 16 juli 1998 i mål C-171/96, Pereira Roque (REG 1998, s. I-4607), punkterna 50—51, av den 20 november 2001 i mål C-268/99, Jany (REG 2001, s. I-8615), Dunktcrna 61—62.

27 Som redan konstaterats (ovan fotnot 21) används de två uttrycken i domens olika språkversioner.