Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 8 januari 2004

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 174, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226. Direktivet har ändrats genom rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 (EGT L 73, s. 5).

3 Projektets officiella beteckning är Strata Statale n. 80 del Gran Sasso d'Italia — Variante, tra Teramo e Giulianova, Lotto Zero dalla progr.va Km.ca 72+300 alla località Cartecchio (nedan kallat Lotto zero).

4 Dessa överväganden framgår av direktivets första och sjätte skäl.

5 Artikel 1.1 och 1.2 i direktivet.

6 Enligt nämnda punkt är det i undantagsfall möjligt att avstå från att tillämpa direktivets bestämmelser.

7 Den i förevarande mål tillämpliga lydelsen. Efter direktiv 97/11 har bestämmelsen följande lydelse: Om inte annat följer av artikel 2.3 skall medlemsstaterna när det gäller projekt som redovisas i bilaga II bestämma genom a) granskning från fall till fall, eller b) gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten, om projektet skall bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna 5—10. Medlemsstaterna får besluta att tillämpa förfarandena i både a och b.

8 1 punkt 7 i bilaga 1 nämns även Anläggning av motorvägar, motortrafikleder, järnvägslinjer för fjärrtrafik samt flygplatser med en banlängd av 2100 m eller mer.

9 Denna lag offentliggjordes i Gazzetta ufficiale detta Repubblica italiana (nedan kallad GURI), suplemento ordinario till nr 52 av den 4 mars 1994 och har rubriken Disposizioni per l'adempimento di obblighi derivanti dall'appartenenza dell'Italia alle Comunità europee — Legge comunitaria 1993.

10 Atto di indirizzo e coordinamento per l'attuazione dell'art. 40, comma 1, della legge 22 febbraio 1994, n. 146, concernente disposizioni in materia di valutazione di impatto ambientale (GURI, allmänna serien nr 210 av den 7 september 1996, s. 28).

11 Legge quadro sulle aree protette (GURI, allmänna serien nr 292 av den 13 december 1991).

12 I bilagan behandlas projektets art (bland annat dimensioner, användning av naturresurser, olycksrisker, effekter på naturarvet eller det historiska arvet) och läge (exempelvis naturresursernas kvalitet och förmåga att förnya sig, miljöns motståndskraft).

13 I den italienska bestämmelsen används uttrycket committente, som även används i direktivet. I den spanska versionen, där orden maestro de obras används, definieras denna person i artikel 1.2 som den som solicita una autorización relativa a un proyecto privado eller la autoridad pública que toma la iniciativa respecto de un proyecto [ansöker om tillstånd för ett privat projekt eller den offentliga myndighet som tar initiativ till ett projekt].

14 Bolletino Ufficiale della Regione Abruzzo, nr 17 av den 21 oktober 1997.

15 Nämligen den rapport som den Republiken Italien fogade till svaromålet (rapport fogad till Regionalt dekret 25/99), vars första sida på domstolens begäran har inkommit senare.

16 Italiens ständiga representation vid Europeiska unionen inkom med uppgifter den 23 juli 1998, den 26 maj, den 2 juni och den 6 september (två skrivelser) 1999, och den 16 juni 2000 (dokument nr 2-7 i ansökan); miljöministeriet gjorde detta genom skrivelser av den 3 december 1998 och av den 29 september 1999 (dokument nr 8 och 9); och det särskilda ombudet för regionen Abruzzo genom ytterligare skrivelser av den 20 augusti och den 11 oktober 1999 (dokument nr 10 och 11).

17 Dokument nr 1 i svaromålet.

18 Lag av den 21 juni 1996, Legge quadro sulle aree protette della Regione Abruzzo per l'Appennino parco d'Europa (Bolletino Ufficiale della Regione Abruzzo, nr 12 av den 28 juni 1996).

19 Dokument nr 7 i ansökan.

20 Nr 3/76 av den 22 oktober 1999.

21 Skrivelse av den 24 oktober 2000, fogad till ansökan som dokument nr 12.

22 Skrivelser från Italiens ständiga representation vid Europeiska unionen, en av den 26 december 2000, genom vilken uppgift lämnades om ett meddelande från ministeriet för offentliga arbeten (dokument nr 13 i ansökan) och en annan av den 5 januari 2001, som innehöll ett meddelande från ordföranden för ministerrådet och en skrivelse från regionfullmäktige i Abruzzo (dokument nr 14).

23 Bilaga 16 till ansökan.

24 Dokument nr 2 och 3 i svaromålet. Motiveringen till delbeslutet är följande: ... då det är fråga om att utvärdera allmännyttiga arbetens förenlighet med landskapet och miljön, tycks inte de beslut som fattats av de myndigheter som ansvarar för miljöskyddet efter en inledande bedömning vara behäftade med sådana rättsstridigheter som görs gällande i överklagandet; ... utvärderingen av miljöeffekterna har, med hänsyn till typologin för planerna för arbetenas genomförande, genomförts med iakttagande av de metoder som anges i artikel 1.4 och 1.5 i Decreto del Presidente della Repubblica (dekret av republikens president) av den 12 april 1996; ... miljöpåverkan av arbetena med vägnätet motiveras av ett högre allmänt intresse av att begränsa vägtrafiken i Teramos stadskärna, och bevara traktens miljö- och hälsobetingelser.

25 Se dom av den 16 september 1999 i mål C-435/97, WWF m. fl. (REG 1999), punkt 45.

26 Generaladvokaten Geelhoed gjorde denna distinktion i sitt förslag till avgörande av den 12 juli 2001 i mål C-24/99, kommissionen mot Tyskland, som genom beslut av den 18 februari 2002 avskrevs utan att dom meddelades.

27 Detta alternativ, som följer av artikel 4.2 i direktivet, anges av domstolen i domen i det ovannämnda målet WWF m.fl., punkterna 42 och 43.

28 Se dom av den 24 oktober 1996 i mål C-72/95, Kraaijeveld m. fl. (REG 1996, s. I-5403), punkt 50, av den 22 oktober 1998 i mål C-301/95, kommissionen mot Tyskland (REG 1998, s. I-6135), punkt 45, av den 16 september 1999 i det ovannämnda målet WWF m.fl., punkt 36, och av den 21 september 1999 i mål C-392/96, kommissionen mot Irland (REG 1999, s. I-5901), punkt 64.

29 I den ovannämnda domen i målet Kraaijeveld m.fl. slog domstolen fast att när medlemsstaterna har överskridit denna befogenhet och de nationella bestämmelserna inte skall beaktas, ankommer det på medlemsstatens myndigheter att inom ramen för sin behörighet vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att projekten skall kunna granskas i syfte att bestämma om de kan antas ha betydande inverkan på miljön [punkterna 59-61 och punkt 66 tredje strecksatsen]. Av samma skäl är det, när denna befogenhet utövas abstrakt och avseende typer av projekt, oundgängligt att i varje enskilt fall kontrollera om de planerade arbetena kan ha en betydande inverkan på miljön.

30 De som anges i bilaga B i presidentdekretet och som delvis är belägna i naturvårdsområden (artikel 1.4).

31 Projekt i bilaga B belägna utanför de skyddade områdena (artikel 1.6).

32 Det handskrivna protokollet från mötet inskränker sig till att ange att kommittén, i linje med väg- och anläggningsingenjörens omdöme, förklarar sig positivt inställd (dokument nr 7 i ansökan, andra sidan, sista meningen).

33 Den italienska regeringens invändning att frågan om motiveringen är ny är grundlös, eftersom den togs upp i punkterna 11 och 12 i kommissionens yttrande, och det saknar betydelse om dess ståndpunkt redovisas i beslutsdelen, i skälen eller i redogörelsen för de faktiska omständigheterna.

34 Detta uttryck upprepas flera gånger i texten.

35 Eftersom det i förevarande fall föreligger ett uttryckligt beslut (dekret 25/99) är det inte nödvändigt att behandla frågan huruvida förvaltningen fattat ett beslut genom passivitet, som den italienska regeringen har tagit upp i svaromålet. Det framgår emellertid tydligt av de överväganden som redovisas nedan i denna punkt i förslaget till avgörande att ett underförstått svar enligt direktivets system inte tillåts för att göra undantag från kravet på att ett arbete skall göras till föremål för en miljökonsekvensbeskrivning.

36 Miljöns betydelse framgår av EG-fördraget. Sedan Europeiska enhetsakten innehåller fördraget en avdelning om miljön (avdelning XIX i tredje delen). Målsättningen är att skydda och förbättra miljön, att skydda människors hälsa samt att främja ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna (artikel 174.1).

37 Se artikel 20a i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag, artikel 45.2 i Spaniens konstitution, artikel 14a i regeringsform för Finland av den 17 juli 1919 (den finska konstitutionen), artikel 24.1 i Greklands konstitution, artikel 21 Konungariket Nederländernas grundlag och artikel 9 e i Republiken Portugals konstitution.

38 I artikel 45.1 i Spaniens konstitution erkänns rätten att åtnjuta en god miljö. Samma ståndpunkt kommer till uttryck i artikel 66 i den portugisiska konstitutionen. I Sverige fastslås i regeringsformen § 2:18 3 st att alla skall ha tillgång till naturen (Lag 1994:1468).

39 EGT C 364, 2000, s. 1.

40 Se dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend & Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161), och av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot E.N.E.L. (REG 1964, s. 1141; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211). Angående direktivens direkta effekt, se dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285).

41 Se dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 75).

42 Se punkt 7 i domstolens beslut av den 1 oktober 1997 i mål C-180/97, Regione Toscana mot kommissionen (REG 1997, s. I-5245), som nämns i punkt 45 i ansökan.

43 Den konsoliderade texten har offentliggjorts i EGT C 193, 2003, s. 1.