Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 8 april 2003

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv av den 23 november 1993 (EGT L 307, s. 18).

3 För att klargöra den terminologi som används vill jag nämna att enligt spansk rätt kan jourrjänstgöring ske inom ramen för ett system som förutsätter Fysisk närvaro, respektive en beredskapssystem. Såväl i Real Decreto 137/1984 av den 11 januari (BOE av den 1 februari 1984) som i Orden av den 24 september 1984 (BOE av den 26 september 1984), användes fortfarande uttrycket guardias for att hänvisa till arbetspass som organiseras för vissa yrkesgrupper vid sidan av den normala arbetstiden. Frän och med Orden av den 9 oktober 1985 (BOE av den 16 oktober 1985) ändrades beteckningen och jourpassen övergick till att kallas turnos de atención continuada, vilka syftar till att utan avbrott erbjuda hälso- och sjukvårdstjänsternas konsumenter vård och inte, som vissa av dem som yttrade sig vid förhandlingen gjorde gällande, att vårdpersonalen skall vara uppmärksam och aktiv under den tid den är i tjänst. Samma terminologiska utveckling ägde rum inom rättsväsendet. Till och med Real Decreto 3233/1983 av den 21 december (BOE av den 31 december 1983) utgick lön till tjänstemän som fullgjorde el servicio de guardia ininterrumpidamente [oavbruten jourtjänstgöring] under 24 timmar vid domstolarna, medan ersättning enligt Real Decreto 351/1985 av den 20 mars (BOE av den 21 mars 1985) utgår till tjänstemän som permanezcan de forma continuada [oavbrutet uppehåller sig] under 24 timmar i domstolens lokaler.

4 Landeshauptstadt Kiel har i sitt skriftliga yttrande förklarat att om jourtjänstgöringen innebär en arbetsbelastning som överskrider 49 procent i genomsnitt utgör den i sin helhet arbetstid. Vid förhandlingen förklarade Norbert Jaegers representant att läkarens arbete i själva verket överskrider denna procentsats, eftersom denne även utför administrativt arbete.

5 Läkaren tycks ha rätt till två perioder på 7 timmar, samt en period på 5,5 timmar per lourtjänstgöring som fullgörs under veckan och ytterligare en period på 7 timmar för jourtjänstgöringen på söndagar, men tillerkänns inte kompensationsvila för jourtjänstgöringen pä fredagar och lördagar, eftersom påföljande dag i alla händelser är ledig. Enligt Norbert Jaegers beräkningar utgör jourtjänstgöringen, om dessa perioder beaktas, sammanlagt närmare 88 timmar i månaden respektive 22 timmar i veckan, vilket tillsammans med den avtalade veckoarbetstiden uppgår till närmare 51 timmar.

6 Definierad som en period under vilken den anställde inte är skyldig att vistas på arbetsplatsen, men skall stå till förfogande för tjänstgöring med kort varsel.

7 Dom av den 26 juni 2001 i mål C-173/99, BECTU (REG 2001, s. I-4881), punkterna 37 och 38.

8 Artiklarna 117—120 i EG-fördraget har ersatts av artiklarna 136—143 EG.

9 Dom av den 3 oktober 2000 i mål C-303/98, Simap (REG 2000, s. I-7963), punkt 48.

10 I Spanien görs i Lev General de Sanidad (Ley 14/1986) av den 25 april 1986 (BOE av den 29 april 1986) i artikel 56 skillnad mellan primärvård som syftar till att främja hälsa, förebygga, behandla och rehabilitera med grundläggande hjälpmedel och stödresurser, och specialistvård, som erbjuds vid sjukhus och specialiserade enheter och som omfattar mer komplicerad vård för sjukdomstillstånd och andra uppgifter som ankommer på sjukhus. Enligt artikel 3 i Real Decreto 137/1984 av den 11 januari 1984, om grundläggande infrastruktur för hälso- och sjukvård (BOE av den 1 februari 1984) består ett primärvårdsteam av allmänläkare, barnläkare, barnskötare, sjukskötare, barnmorskor och sjukvårdsbiträden.

11 Nämnd ovan.

12 Det råder ingen tvekan om att läkaren står till arbetsgivarens förfogande, eftersom han är skyldig att befinna sig pä den plats som den senare har angivit.

13 I vilket den ovannämnda domen med samma namn avkunnades (REG s. I-7968 och följande sidor), punkt 36.

14 Även om vissa författare är av motsatt uppfattning. Fairhurst, J.: Simap — Interpreting the Working Time Directive i Industrial Law Journal, vol. 30, juni 2001, s. 236—243, särskilt s. 240 By asserting that the three working timey criteria are cumulative, the ECJ has cleared up any possible doubt on this issue; Baron, F.: La notion de temps de travail en droit communautaire i Droit social, 2001, s. 1097—1102, särskilt s. 1098: L'avocat general Saggio, soulignant le caractère peu clair de la formule employee, avait considéré que trois critères posés par le texte... étaient autonomes, avec des arguments très pertinents Malgré la force de cette analyse, la Cour de Justice a considéré, semble-t-il, que les trois conditions étaient cumulatives.

15 Supiot, A.: Au delà de l'emploi. Transformations du travail et devenir du droit du travail en Europe. Flammarion, Paris 1999, s. 122 och följande sidor: ... la pratique des astreintes {travail au sifflet: on call),... met à mal la définition traditionnele du temps de travail. Comment qualifier ce temps où le salarié ne travaille pas pour le compte de son employeur, mais doit se tenir prêt à répondre à toute réquisition de sa part? Le temps ainsi assujetti n'est du temps libre ni du temps de travail. C'est un temps d'un troisième type... dont la qualification et le régime restent à définir en droit du travail; Meulders, D., Plasman, O, och Plasman, R.: Unsocial, Rotating 8c Split Working Hours, i Atypical Employment in the EC. Dartmouth, 1994, s. 80: These forms of working constitute the different formulae for flexible time management. They include shift work, night work, flexitime, module base working, block working and on call working (... with workers having to be available when their firms require them)... Hakim, C: Working Time in Britain: Nonregulation and Laissez Faire Policies, i The Regulation of Working Time in the European Union. Gender Approach. P.I.E., Bryssel 1999, s. 284: Reservism and on-call work are done by 5% of the workforce.

16 ... el trabajador permanezca en el trabajo.

17 ... le travailleur soit au travail.

18 ... il lavoratore sia al lavoro.

19 ... the worker is working.

20 ... ein Arbeitnehmer... arbeitet.

21 ... de werknemer werkzaam is.

22 ... o trabalhador está a trabalhar ou se encontra à disposição da entidade patronal e no exercício da sua actividade ou das suas funções.

23 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 juni 2000 om ändring av rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden för att täcka sektorer och verksamheter som inte omfattas av detta direktiv (EGT L 195, s. 41). Medlemsstaterna skall senast den 1 augusti 2003 genomföra direktivet.

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, s. 35).

25 Rådets förordning av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter (EGT L 370, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 3, s. 113).

26 Nämnd ovan.

27 Min kursivering.

28 Rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 165, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 102), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/50/EG av den 6 oktober 1997 (EGT L 291, s. 35).

29 Supiot, A.: À la recherche de la concordance des temps (à propos de la Directive européenne Temps de travail n° 93/104 du 23 novembre 1993) i The Regulation of Working Time in the European Union, Gender Approach, a.a., s. 108: ... la Directive 93/104... est un texte du plus grand intérêt. Non pas qu'il s'agisse d'un modèle d'art législatif! Bien au contraire, il exprime toutes les contradictions et difficultés qui parcourent la question de l'organisation du temps dans la société européenne en cette fin de siècle. C'est un texte schizophrène, dont la première partie (articles 1 à 16) pose des règles que la seconde (articles 17 et 18) s'emploie à priver de tout effet impératif.

30 Till svar på en fråga som ställdes till dem under förhandlingen bekräftade representanterna för parterna i målet vid den nationella domstolen att Norbert Jaeger endast fullgjorde jourtjänstgöring inom ramen för ett system med fysisk närvaro.

31 Barav, A.: Le renvoi préjudiciel i Justices nr 6, april/juni 1997, s. 1 och följande sidor, särskilt s. 9.

32 Nämnd ovan.

33 Detta bekräftades vid förhandlingen av den tyska regeringens representant. Kommissionen meddelade att Förenade kungariket var den enda medlemsstat som inte hade utnyttjat de möjligheter som medgavs genom artikel 18 i direktiv 93/104.