Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 28 oktober 2004

1 Originalspråk: tyska.

2 Se mitt förslag till avgörande i detta ännu inte avgjorda mal, som jag också föredrar i dag.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (EGT L 27, 1997, s. 20).

4 GURI nr. 75 av den 31 mars 1999.

5 GURI nr. 27 av den 3 februari 2000.

6 GURI, Supplemento ordinario, nr. 4 av den 5 januari 2001.

7 Ibidem.

8 För enkelhetens skull kommer det aktuella tillägget till vederlaget som vissa elproducenter är skyldiga att betala för tillgängen till och användningen av överföringssystemet i fortsättningen att kallas tilläggsavgift. Härvid måste man alltid skilja mellan det (grundläggande) vederlaget, som samtliga elproducenter är skyldiga att betala — vilket inte här är föremål för prövning — och den här omtvistade — och till vissa elproducenter begränsade — särskilda höjningen av detta vederlag.

9 Se senast dom av den 14 september 2004 i mâl C-276/02, Spanien mot kommissionen (REG 2004, s. I-8091), punkt 24 med flera ytterligare hänvisningar.

10 Jämför till exempel de ännu inte avgjorda målen C-183/02 P, C-187/02 P och C-188/02 P, Territorio Histórico de Alava — Diputación Foral de Alava m.fl. mot kommissionen.

11 Se till exempel dom av den 20 november 2003 i mål C-126/01, GEMO (REG 2003, s. I-13769).

12 Se till exempel dom av den 12 december 2002 i mål C-5/01, Belgien mot kommissionen (REG 2002, s. I-11991), vilken visserligen avser bestämmelserna om statligt stöd i EKSGfördraget. Bakgrunden till målet var bland annat en nedsättning av arbetsgivaravgifter för socialförsäkring.

13 Detta påverkas inte av att den svstemansvarige för nätet, som enligt den aktuella bestämmelsen har fått till uppgift att inkräva avgiften, är en privaträttslig juridisk person, eftersom intäkterna skall överföras till Cassa conguaglio (utjämningskassan), vars medlemmar i enlighet med artikel 6 i AEEG:s beslut nr. 194/00 (GURI av den 3 november 2000) utses av AEEG i samförstånd med finansministern. Såtillvida hänvisar kommissionen med rätta till dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), enligt vilken begreppet statligt stöd skall omfatta de fördelar som ges direkt av en medlemsstat samt dem som ges genom ett offentligt eller privat organ som har utsetts eller inrättats av denna stat.

14 Se angående denna fråga Jansen, Vorgaben des europäischen Beihilferechts für das nationale Steuerrecht, Baden-Baden 2003, s. 126 och s. 27.

15 En sådan påverkan föreligger när det gynnade företaget utför en ekonomisk verksamhet som är föremål för handel mellan medlemsstaterna. Se Jansen (ovan fotnot 14), s. 135.

16 Angående begreppet skatteliknande (parafiskalisk) avgift, se mitt förslag till avgörande av den 7 november 2002 inför dom av den 27 november 2003 i de förenade målen C-34/01-C-38/01, Enirisorse (REG 2003, s. I-4223), punkt 167.

17 Se bland annat dom av den 2 juli 1974 i mil 173/73, Italien mot kommissionen (REG 1974, s. 709; svensk specialutgåva, volym 2, s. 321), punkterna 33-35. Se också dom av den 8 november 2001 i mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline (REG 2001, s. I-8365), punkt 42.

18 Om man försöker precisera måttstocken vid prövningen så att principen om prestationsförmåga skall erkännas som en allmän rättsprincip (se till exempel Jansen, ovan fotnot 14, s. 68 och följande sidor), kan det anmärkas att denna princip — som ett utflöde av likhetsprincipen — inte gör en ingående undersökning av huruvida det föreligger sakliga grunder onödig. Därför torde behållningen av principen ur rättssäkerhetssynpunkt vara relativt liten.

19 Förslag till avgörande av den 8 maj 2001 i mål C-53/00, Ferring, punkt 36 (dom av den 22 november 2001, REG 2001, s. I-9067).

20 Anfört ställe, punkt 39.

21 Se ovan fotnot 19.

22 Principiellt viktig dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans (REG 2003, s. I-7747).

23 Dom i de förenade målen C-34/01-C-38/01, Enirisorse (ovan fotnot 16).

24 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att tidpunkten när avgiften började tas ut är av betydelse för bedömningen av om en oförtjänt ekonomisk fördel föreligger. Det bör vidare noteras avseende avgiftens varaktighet att den var utformad som en övergangsatgärd och avskaffades den 1 januari 2002.

25 Grundläggande i denna fråga är dom av den 25 juni 1970 i mål 47/69, Frankrike mot kommissionen (REG 1970, s. 487: svensk specialutgåva, volym 1, s. 449), punkterna 11-14.

26 Domen i de förenade målen Enirisorse (ovan fotnot 16), punkterna 43 och 44.

27 Detta är uppenbart om man betänker att statligt stöd per definition finansieras av statliga medel. Detta betyder dock inte att samtliga inkomster från den aktuella inkomstkällan skall anses vara en del av åtgärden.

28 Se domen i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 25).

29 Se ovan, punkt 52.

30 Ibidem, punkt 48.

31 Ibidem, punkt 49.

32 Ibidem, punkt 51

33 Se ovan fotnot 16.

34 Konto för administration av utjämningen av den mer gynnsamma ekonomiska behandlingen vid övergång i den mening som avses i artikel 4 i beslut nr. 53/00.

35 Det är ostridigt att D.M. anmälts till kommissionen, i varje fall avseende finansieringen av stranded costs och utjämningen av den mer gynnsamma ekonomiska behandlingen av el från vattenkraft och jordvärme.

36 Klagandena har vid den muntliga förhandlingen i denna fråga anfört att användningen av de aktuella inkomsterna genom regleringsmyndighetens (AEEG:s) beslut, särskilt beslut nr 228/01, har ändrats på så vis att de huvudsakligen används för att stödja förnybara energikällor.

37 Kommissionen framhåller att de italienska myndigheterna har avstått frän en anmälan enligt artikel 24 i direktiv 96/92 och i stallet har förpliktat sig att anmäla statliga stödåtgärder i den mening som avses i artikel 88.3 EG.

38 Se meddelandet från departementet för produktionsformer av den 25 juni 2002, som den nationella domstolen har hänvisat till.

39 Nämligen neutraliseringen av en oförtjänt ekonomisk fördel för den berörda elproducenten.

40 Se mitt förslag till avgörande i detta mål (ovan fotnot 2).

41 Nämligen utjämningen för den mer gynnsamma ekonomiska behandlingen av el frän vattenkraft och jordvärme, med andra ord en utjämning av en oförtjänt ekonomisk fördel.

42 Såtillvida skall anföras att det visserligen var de systemansvariga för nätet som kasserade in avgiften, men motsvarande belopp överfördes till utjämningskassan för elbranschen och påfördes ett konto för att administrera en utjämning av den mer gynnsamma finansiella behandlingen vid övergång.

43 Se ovan, punkt 44 och följande punkter.

44 Se ovan, punkt 45 och följande punkter.

45 Olikheterna skulle kunna följa av en oförtjänt ekonomisk fördel för vissa producenter respektive uppenbart lägre produktionskostnader.