Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 juli 2005

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 28 januari 2004 i de förenade målen T-146/02–T-153/02, Deutsche SiSi-Werke mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-447).

3 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 3288/94 av den 22 december 1994 om ändring av förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken för genomförande av de avtal som ingåtts inom ramen för Uruguayrundan (EGT L 349, s. 83; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 37).

4 Dom av den 2 juli 2002 i mål T 323/00, SAT.1 mot harmoniseringsbyrån (SAT.2) (REG 2002, s. II-2839).

5 Dom av den 5 mars 2003 i mål T-194/01, Unilever mot harmoniseringsbyrån (REG 2003, s. II-383).

6 Se dom av den 18 juni 2002 i mål C-299/99, Philips (REG 2002, s. I-5475), punkt 73, av den 8 april 2003 i de förenade målen C-53/01–C-55/01, Linde m.fl. (REG 2003, s. I-3161), punkt 38, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel (REG 2004, I-1725), punkt 29, som gäller tolkningen av rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).

7 Liknande formuleringar återfinns i domen i det ovannämnda målet Henkel, punkt 30, och i de ovannämnda förenade målen Linde m.fl., punkt 40. Se även dom av den 23 september 2004 i mål C-107/03 P, Procter & Gamble (inte publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 28.

8 Domen i de ovannämnda förenade målen Linde m.fl., punkt 41, och i det ovannämnda målet Procter & Gamble, punkt 29. Ett liknande uttalande finns i dom av den 7 oktober 2004 i mål C-136/02 P, Mag Instrument (REG 2004, s. I-9165), punkt 19.

9 Som konstateras i domen i det ovannämnda målet Philips, punkt 48, och i de ovannämnda förenade målen Linde m.fl., punkt 42.

10 I förslaget till avgörande inför dom av den 12 december 2002 i mål C-273/00, Shieckmann (REG 2002, s. I-11737), fick jag tillfälle att analysera uppfattningsförmågan hos kroppens olika sinnen (punkt 22 och följande punkter).

11 I förslaget till avgörande av den 14 januari 2003 i det ovannämnda målet Henkel förklarade jag att i fråga om vätskor, gaser och vissa ämnen som är gryniga eller sköra, som saknar bestämd storlek och form, förväxlas förpackningen med varan eftersom förpackningen är den enda form som kan uppfattas av konsumenterna och som kan återges grafiskt (punkt 12). Domen följde denna linje och det konstaterades att valet av förpackning i dessa fall ger varan dess form och att den valda förpackningen skall jämställas med varans form (punkt 33).

12 Domen i målet Procter & Gamble, punkt 50, och domen i målet Mag Instrument, punkt 30. Som jag förklarade i förslaget till avgörande inför domen i de förenade målen Linde m.fl., som föredrogs den 24 oktober 2002, innebär dock inte ovan sagda att strängare kriterier skall tillämpas vid bedömningen av särskiljningsförmågan hos tredimensionella varumärken som består av en varas form än de som gäller för andra slags varumärken (se även punkt 46 i domen).

13 Dom av den 4 oktober 2001 i mål C-517/99, Merz & Krell (REG 2001, s. I-6959).

14 Dom i mål C-40/95 meddelades den 11 mars 2003 (REG 2003, s. I-2439).

15 Man bör erinra sig att allmänintresset skiftar beroende på vilket absolut registreringshinder som tillämpas (dom av den 29 april 2004 i de förenade målen C-456/01 P och C-457/01 P, Henkel mot harmoniseringsbyrån, REG 2004, s. I-5089), och att artikel 7.1 b i förordningen inte kan tolkas som ett förbud mot registrering av varumärken som kan användas allmänt i handeln för de berörda varorna eller tjänsterna. Detta kriterium är däremot relevant vid tillämpningen av artikel 7.1 c (dom av den 16 september 2004 i mål C-329/02 P, SAT.1 mot harmoniseringsbyrån, REG 2004, s. I-8317, punkt 36).

16 I Ströbele, P.: Absolute Eintragungshindernisse im Marken recht, Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht, 2001, s. 665, förklaras att det inte finns någon rättslig grund för att ändra de regler som är bestämmande för särskiljnings-förmågan hos tredimensionella varor och förpackningar.

17 Domen i det ovannämnda målet Mag Instrument, punkterna 31 och 32.

18 Ibidem, punkt 32.

19 Pollaud-Dulian, F.: Les marques tridimensionnelles en droit communautaire, i Revue de jurisprudence de droit des affaires, nr 8-9 (2003), s. 712, och Hetzelt, N.: Dreidimensionale Marken — Freihaltebedürftigkeit, Unterscheidungskraft und Schutzumfang, Köln, 2004, s. 146.

20 Hetzelt, N, nämnd i föregående fotnot, aa., s. 141.

21 Ströbele, P., nämnd ovan, s. 666, och Ketzelt, N., aa., s. 146.

22 I dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95, Sabel mot Puma (REG 1997, s. I-6191), punkt 23, tillämpades en liknande metod vid jämförelsen av två varumärken för att utreda om de innehöll oacceptabla likheter. En bedömning gjordes av det samlade intrycket av varumärket med hänsyn tagen till dess särskiljande och dominerande inslag.

23 Vilket inte hindrar att de delvis harmoniserade effekterna av varumärkesdirektivet innebär att de nationella reglerna skall tolkas mot bakgrund av direktivets lydelse och syfte.

24 Ansökan om varumärken nr 2662781 och nr 2662765 ingavs den 22 april 2002 och beviljades den 1 respektive den 19 mars 2004; den sista ansökan, nr 2899078, ingavs den 21 oktober 2002 och registrerades den 23 januari 2004.