lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 17 november 2005

CELEX
62004CC0473
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 160, s. 37.

3 Se information från medlemsstaterna enligt artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (EGT C 151, 2001, s. 4), i dess ändrade lydelse genom första uppdateringen av informationen från medlemsstaterna (EGT C 202, 2001, s. 10).

4 Det kan noteras att en studie över tillämpningen av förordning nr 1348/2000 som kommissionen beställt bekräftar att handlingar ofta delges direkt med post [se Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (KOM(2004)603, s. 7)].

5 Se dom av den 8 november 2005 i m51 C-443/03, Leffler (REG 2005, s. I-9611), punkterna 45 och 46.

6 Se rådets rättsakt av den 26 maj 1997 om utarbetande av konventionen om delgivning í Europeiska unionens medlemsstater av handlingar i mal och ärenden av dvii och kommersiell natur (EGT C 261, s. 1). lag vill for fullständighetens skull erinra om att innan denna konvention tillkom var området föremal för internationella konventioner, särskilt konventionen om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil och Kommersiell natur, vilken ingicks i Haag den 15 november 1965 och tillträddes av en majoritet av medlemsstaterna i unionen.

7 Förslag till rådets direktiv om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, framlagt av kommissionen (C 247 E, 1999, s. 11).

8 I sitt betänkande över förslaget till rådets direktiv om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur [(1999)219 — 5-0044/1999 — 1999/0212(CNS), s. 5) underströk parlamentet att en förordning, till skillnad från direktiv, har den fördelen att det säkerställer ett snabbt, klart och homogent genomförande av gemenskapsbestämmelserna, vilket överensstämmer med det eftersträvade syftet.

9 Se domen i målet Leffler (ovan fotnot 5).