Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 4 maj 2006
1 Originalspråk: engelska.
2 EGT L 167, s. 10.
3 Inom ramen för gemenskapsrätten omfattar upphovsrätt (droit d'auteur) den ensamrätt som tillerkänns upphovsmän, kompositörer, konstnärer etc, medan närstående rättigheter (droits voisins) omfattar de jämförbara rättigheter som tillerkänns utövande konstnärer (musiker, skådespelare etc.) och företagare (förläggare, filmproducenter etc).
4 Paragraf 19.
5 Genom lag nr 1051 av den 17 december 2002.
6 Som det kommer alt framgå nedan (punkterna 38 och 39) begränsade sig den princip om konsumtion som hade utvecklats av domstolen inte överraskande till konsumtion genom försäljning inom gemenskapen. Genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992 (EGT L 1, 1994, s. 3) utvidgades regeln till att omfatta varor som med rättsinnehavarens samtycke säljs inom EES-området (se artiklarna 6, 11 och 13 jämförda med artikel 2 i protokoll 28 om immateriell äganderätt). De flesta av de direktiv som citeras i fotnoterna 7-12 har utvidgats till att omfatta alla EES-länder (medlemsstaterna samt Island, Liechtenstein och Norge) och bestämmelserna om konsumtion liar ändrats så alt de gäller konsumtion inom EES. För bedömningen i förevarande mål tillämpas principerna lika avseende konsumtion inom EU som avseende konsumtion inom EES. Eftersom det inte har någon betydelse om en åtskillnad görs, kommer jag omväxlande alt använda begreppen konsumtion inom gemenskapen och regional konsumtion i delta förslag till avgörande.
7 Rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immateriairättsliga området (EGT L 346, s. 61).
8 Rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 mai 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (EGT L 122, s. 42).
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, s. 20).
10 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1).
11 Artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/ EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, s. 28).
12 Artikel 5.5 i rådets direktiv 87/54/EEG av den 16 december 1986 om rättsligt skydd fór kretsmönster i halvledarprodukter (EGT L 24, 1987, s. 36).
13 Återges ovan i punkt 7.
14 Den enda ändringen var att annat exemplar av ett verk ersattes med kopior av verket.
15 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM(1997)0628 (EGT C 108, 1998, s. 6).
16 Se ovan fotnot 10.
17 Dom av den 16 juli 1998 i mål C-355/96, Silhouette (REG 1998, s. I-4799).
18 Se ovan fotnot 6 beträffande utvidgningen av artikel 7.1 till att omfatta hela EES.
19 Punkt 18.
20 Se nedan punkterna 38-40.
21 Se punkt 21.
22 Se ovan punkt 17.
23 Dom av den 8 juni 1971 i mål 78/70, Deutsche Grammophon (REG 1971, s. 487; svensk specialutgåva, volym 1, s. 575).
24 Se ovan fotnot 3.
25 Punkterna 12 och 13.
26 Dom av den 22 januari 1981 i mål 58/80, Dansk Supermarked (REG 1981, s. 181; svensk specialutgåva, volym 6, s. 13).
27 Punkt 12.
28 Dom av den 31 oktober 1974 i mål 16/74, Centrafarm mot Winthrop (REG 1974, s. 1183).
29 Dom av den 31 oktober 1974 i mål 15/74, Centrafarm mot Sterling Drug (REG 1974, s. 1147; svensk specialutgåva, volym 2, s. 367).
30 Förslag till rådets direktiv om uthyrnings- och Mläningsrätligheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter av den 24 januari 1991 (EGT C 53, s. 35).
31 KOM(1990)0586. Anmärkning till artikel 7.2, som senare blev artikel 9.2.
32 Det var det faktiskt inte heller i det ovannämnda målet Silhouette: se punkt 31 i generaladvokaten Jacobs torslag till avgörande av den 29 januari 1998 (REG 1998, s. 4799) och punkt 19 i den ovannämnda domen.
33 Se ovan punkt 17.
34 Det vill säga att låta medlemsstaterna, om de så väljer, bibehålla internationell konsumtion utöver den (obligatoriska) konsumtion inom gemenskapen som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen.
35 Punkt 27. Se även punkterna 41 och 42 i förslaget till avgörande.
36 Se ovan punkterna 38-40.
37 Se direktivet om uthyrnings- och uflaningsrättigheter (ovan fotnot 7), direktivet om datorprogram (ovan fotnot 8), direktivet om databaser (ovan fotnot 9), varumärkesdirektivet (ovan fotnot 10), direktiv 98/71 om mönsterskydd (ovan fotnot 11), och direktiv 87/54 om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter (ovan fotnot 12).
38 Skälen 1, 3 och 7, vilka samtliga återges ovan i punkt 7.
39 Punkt 51 i förslaget till avgörande i det ovannämnda målet Silhouette. Det skall också påpekas att den nationella domstolens fråga inte gäller föreskrivande av obligatorisk internationell konsumtion.
40 Det kan påpekas att samma argument utan framgång åberopades i det ovannämnda målet Silhouette: se punkterna 48-53 i förslaget till avgörande.
41 Detta slogs fast av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i domen i målet Otto-Preminger-Institut mot Österrike, Serie A nr 295 (1994).
42 Artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen, i vilken de principer som utvecklats i rättspraxis upprepas (se till exempel dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659), punkterna 71-73 och där angiven rättspraxis).
43 Europadomstolens dom i målet Leander mot Sverige, Serie A nr 116 (1987), punkt 74, min kursivering.
44 Domen i det ovannämnda målet Schmidberger (ovan fotnot 42), punkterna 80 och 81.
45 Se särskilt skälen 1, 3 och 7, som återges ovan 1 punkt 7.
46 Se särskilt skälen 4, 9 och 10, som återges ovan i punkt 7.
47 Dom av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611), punkt 46. I detta sammanhang kan det pipekas att artikel 1 i första protokollet till konventionen skyddar rätten till egendom, inbegripet immateriell äganderätt: Smith Kline and French Laboratories mot Nederländerna, 66 DR 70, s. 79 (1990).
48 Det vill säga deltagande i en debatt som påverkar det allmänna intresset: se Europadomstolens dom av den 28 juni 2001 i målet VGT Verein gegen Tierfabriken mot Schweiz, Recueil des arrêts et décisions 2001-VI, punkterna 69-70, i vilken Europadomstolens dom av den 25 augusti 1998 i målet Hertel mot Schweiz omnämns, Recueil 1998-VI, s. 2325-2326,. I det sistnämnda målet fastslår Europadomstolen följande: Det är emellertid nödvändigt att minska utrymmet för skönsmässig bedömning när det inte handlar om en given persons rent kommersiella uttalanden, utan hans deltagande i en debatt som påverkar det allmänna intresset, till exempel om folkhälsa (punkt 47).
49 Dom av den 25 mars 2004 i mål C-71/02, Karner (REG 2004, s. I-3025), punkt 51, i vilken Europadomstolens rattspraxis omnämns (inbegripet domen i det ovannämnda målet VGT Verein gegen Tierfabriken (ovan fotnot 48)).
50 Även om han vid den muntliga förhandlingen uttryckte åsikten att avsaknaden av rättslig grund beror på det faktum att tillämpningen av konsumtion inom gemenskapen begränsar konkurrensen. Detta argument har behandlats ovan i punkterna 57 och 58.
51 Se ovan punkt 6.
52 Återges ovan i punkt 7.
53 Se ovan fotnot 17.
54 Se även punkt 46 i förslaget till avgörande 1 det ovannämnda målet Silhouette, där det förklaras varför artikel 7.1 i varumärkesdirektivet, om det tolkas som att det förbjuder internationell konsumtion, inte skulle reglera relationerna mellan medlemsstaterna och tredje land, samt punkterna 28 och 29 i domen i det målet.
55 För att främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå skall gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt till alt främja deras rätt till information och utbildning ...
56 Gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna ...