Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 17 januari 2006

1 Originalspråk: spanska.

2 Under sina 150 år har Levi Strauss sålt omkring 3500 miljoner par byxor. Adrián, J., Levi's abandona sus raíces, http://winred.com.

3 Jeans användes allmänt som arbetskläder och från 1950-talet blev de vanliga bland ungdomen. Plaggets historia tycks däremot vara mindre känd. Det började användas i Genua när den italienska staden fortfarande var en självständig republik med stark ställning inom sjöfarten. Krigsflottan behövde slitstarka kläder för sjömännen och man använde detta slags tyg som kunde användas även i blött skick (http://es.wikipedia. org).

4 En av de många referenserna till detta plagg i den moderna litteraturen återfinns i Flyga drake, Wahlström & Widstrand, översättning Johan Nilsson, Avesta 2005, av Hosseini, K., född i Afghanistan och bosatt i Kalifornien, som klär sin huvudperson i svart läderjacka, röd halsduk och slitna jeans (s. 71) den vinterdag år 1975, den största i hans liv, då han vann draktävlingen i Kabul, under den tid då Daud Khan var president. Daud Khan störtade efter statskuppen år 1973 sin kusin Zahir Shah och gjorde slut på monarkin i landet. Strax därefter tillägger Hosseini att [h]ans beundrande blick dröjde kvar vid min läderjacka och mina jeans — cowboybyxor, som de kallades. I Afghanistan var det ett tecken på rikedom att äga något som var amerikanskt, särskilt om det inte var begagnat. (s. 74).

5 Det franska ordet betyder fiskmås, som enligt beslutet om hänskjutande även kallas arcuate.

6 Ordet markerar dess ursprung, som anses vara den franska staden Nimes (serge de Nîmes, denim). Byxorna tillverkas av bomull, men även med inslag av nylon, och har en typisk blå färg. De användes traditionellt som arbetskläder inom boskapsuppfödningen. Encyclopedia Britannica, femtonde upplagan, Helen Hemingway Benton, Chicago, 1974, band III, s. 466.

7 Ordets etymologi går tillbaka till den antika republiken Genua och är troligen en följd av det engelska sättet att uttala stadens franska namn, Gênes, jeans (http//es.wikipedia.org).

8 Dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95 (REG 1997, s. I-6191).

9 Närmare bestämt punkterna 16–18 i detsamma.

10 Dom av den 29 september 1998 i mål C-39/97 (REG 1998, s. I-5507).

11 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).

12 Beneluxdomstolens dom av den 13 december 1994 (A 93/3).

13 Punkt 3 i mitt förslag till avgörande av den 6 november 2001 inför dom av den 12 december 2002 i mål C-273/00, Sieckmann (REG 2002, s. I-11737). Se även trettonde och nionde skälen i direktiv 89/104.

14 Dom av den 23 maj 1978 i mål 102/77, Hoffmann-La Roche (REG 1978, s. 1139; svensk specialutgåva, volym 4, s. 107), punkt 7, av den 18 juni 2002 i mål C-299/99, Philips (REG 2002, s. I–5475), punkt 30, och av den 15 september 2005 i mål C–37/03 P, BioID mot harmoniseringsbyrån (REG 2005, s. I-7975), punkt 27. Se även tionde skälet i direktiv 89/104.

15 Se, angående artikel 7.1 b i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), alter ego till bestämmelsen i direktiv 89/104, dom av den 16 september 2004 i mål C-329/02 P, SAT.1 mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-8317), punkt 23, och av den 15 september 2005 i det ovannämnda målet BioID mot harmoniseringsbyrån, punkt 27.

16 Domen i det ovannämnda målet SABEL, punkt 23.

17 Dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, Von Colson och Kamann (REG 1984, s. 1891; svensk specialutgåva, volym 7, s. 577), punkterna 23, 26 och 28, och av den 20 mars 1997 i mål C-352/95, Phyteron International (REG 1997, s. I-1729), punkt 18.

18 Bland annat har steg tagits i riktning mot en samordning av processrätten på det immaterialrättsliga området, särskilt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EGT L 157, s. 45), som enligt sin artikel 1 är tillämpligt på varumärken.

19 Fernández-Nóvoa, C., Tratado sobre Derecho de marcas, Marcial Pons, Madrid, 2004, s. 662, påpekar också att kända varumärken är mest utsatta för denna risk.

20 Ibidem.