Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-jarabo Colomer föredraget den 22 juni 2006
1 Originalspråk: spanska.
2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).
3 Denna bestämmelse infördes genom rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser (EGT L 376, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 33).
4 Tillhandahållande av tjänster är en restkategori som omfattar alla avtal som inte avser leverans av varor (artikel 6 i sjätte direktivet).
5 BGBl. 1991, s. 351.
6 I förslaget till avgörande i mål C-382/02, Cimber Air (REG 2004, s. I-8379) i vilket dom meddelades den 16 september 2004 i, anförs att i den internationella handeln med varor gäller nämnda princip om beskattning på bestämmelseorten eller platsen för det sista konsumtionsledet. På grund av detta förhållande måste man, om man vill undvika export av indirekta skatter från ursprungslandet — vilket skulle innebära en dubbelbeskattning — införa en ordning med undantag från skatteplikt för externa transaktioner (punkt 17).
7 I tredje, åttonde och nionde skälen i direktiv 91/680 anges detta syfte.
8 Mémorial A-Nr 11 av den 19 februari 1979, s. 186.
9 Eurodentals yrkande lämnades utan bifall eftersom detta företag, enligt de luxemburgska domstolarna, inte lagt fram tillräcklig bevisning.
10 För en analys av mekanismen för avdrag för mervärdesskatt, se Alguacil Marí, P. och Orón Moratal, G., La deducción en el IVA español y su adecuación a la Sexta Directiva, i Noticias/C.E.E., nummer 67 och 68, augusti/september 1990, s. 101. Colmenar Valdés, S., El derecho a la deducción en el IVA, i Revista de Derecho Financiero y Hacienda Pública, nummer 157, 1982, s. 327, där det hävdas att eftersom avdraget i funktionellt hänseende är knutet till att skatten erlagts i tidigare led och måste erläggas i påföljande led, framstår det inte heller i de fall där det inte föreligger någon skattskyldighet som om det skulle finnas någon rätt till avdrag för vad som erlagts tidigare, eftersom skälet för avdragsrätten har försvunnit.
11 Dom av den 6 april 1995 i mål C-4/94, BLP Group (REG 1995, s. I-983).
12 I tvisten vid den nationella domstolen skulle protestillverkaren ges rätt att dra av erlagd skatt för material som används för att tillverka protesen, eftersom den är avsedd för en undantagen transaktion.
13 I förevarande fall skulle en yrkesman som tillhandhåller sina produkter utanför Luxemburg kunna dra av den mervärdesskatt som arbetats upp fram till dess att denne kommit in i kedjan, vilket inte medges den som är verksam inom Luxemburgs gränser.
14 I Terra B., och Kajus, J., A Guide to the European VAT Directives, Volume 1, Introduction to European VAT and other indirect taxes, 2006, sidorna 418–422, förklaras att mervärdesskattens neutralitet utgör ett komplicerat begrepp, som har en rättslig dimension, nämligen säkerställande av en icke-diskriminerande behandling, en ekonomisk dimension, nämligen optimering av valet av produktionsmedel, och en tredje dimension i konkurrenshänseende, nämligen att inte påverka marknaden.
15 I dom av den 26 september 1996 i mål C-302/93, Debouche (REG 1996, s. I-4495), särskilt punkt 19, vägrades en ekonomisk aktör med verksamhet som var undantagen från skatt att åberopa den gemenskapsinterna situationen för att få tillbaka skatten om han inte ens haft denna rätt inom landet.
16 I en situation såsom den i tvisten vid den nationella domstolen betalar patienten i Tyskland tandläkaren en faktura som innefattar: a) det material som använts vid tillverkningen av protesen i Luxemburg, med därtill hörande mervärdesskatt (kvarstående mervärdesskatt), b) ersättningen till protestillverkaren, och c) ersättning till den tyske tandläkaren. Den ekonomiska bördan blir således större för slutkonsumenten om det inte föreligger någon rätt till avdrag för kvarstående skatt, varför lösningen enligt den tyska regeringen blir att godta avdraget.
17 I dom av den 7 mars 2002 i mål C-169/00, kommissionen mot Finland (REG 2002, s. I-2433), erinrade domstolen i punkt 30 om att undantagen enligt artikel 28.3 inte hör till den gemensamma mervärdesskatteordningen.
18 Endast två andra länder — Belgien och Ungern — har intagit denna ståndpunkt.
19 Detta är den lösning som mervärdesskattekommittén, som skapats enligt artikel 29 i sjätte direktivet, föreslog vid sitt sextionde sammanträde den 20 och den 21 mars 2000 (TAXUD/1876/00 — Rev. 1, Anteckningar från det sextionde sammanträdet den 20 och den 21 mars 2000).