Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 14 december 2006

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 14 april 2005 i mål T-260/03, Celltech R & D Ltd mot harmoniseringsbyrån (REG 2005, s. I-1215).

3 EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.

4 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178). Domstolen har beträffande andra identiskt lydande bestämmelser i varumärkesdirektivet och i förordningen slagit fast att tolkningen av den ena bestämmelsen även skall tilllämpas på den andra (domstolens dom av den 22 juni 2000 i mål C-425/98, Marca Mode, REG 2000, s. I-4861, punkterna 26-28).

5 Punkt 9 i förstainstansrättens dom.

6 Punkterna 19-24.

7 Domstolens dom av den 12 februari 2004 i mål C-363/99, Koninklijke KPN Nederland (REG 2004, s. I-1619), punkt 86, och i mål C-265/00, Campina Melkunie (REG 2004, s. I-1699), punkt 18.

8 Punkterna 25 och 26.

9 Se fotnot 7.

10 Domstolens dom av den 16 december 2004 i mål C-329/02 P, SAT.1 SatellitenFernsehen mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-8317). Detta mål benämns på ett oklart sätt omväxlande SAT.1 respektive SAT.2, varav det senare är det varumärke för vilket registrering begärts. Nedan kallar jag målet SAT.1.

11 Punkt 27.

12 Vilken förefaller ostridig mellan parterna.

13 Punkterna 28-31.

14 Punkterna 32-42, av vilka flera punkter är föremål för den första till den fjärde överklagandegrunden.

15 Punkterna 42-44, av vilka punkt 43 är föremål för den femte överklagandegrunden.

16 Punkterna 45 och 46.

17 Sökandens kursivering.

18 Se domstolens dom i målet Koninklijke KPN Nederland (ovan fotnot 7), punkterna 67 och 85, och i målet Campina Melkunie (ovan fotnot 7), punkt 18. Resonemanget härrör ursprungligen från domstolens dom av den 4 oktober 2001 i mål C-517/99, Merz & Krell (REG 2001, s. I-6959), punkt 35.

19 Se domstolens dom i målet Koninklijke KPN Nederland (ovan fotnot 7), punkterna 67 och 85, och i målet Campina Melkunie (ovan fotnot 7), punkt 18.

20 Se domstolens dom i målet Koninklijke KPN Nederland (ovan fotnot 7), punkt 86, och i målet Campina Melkunie (ovan fotnot 7), punkt 19.

21 Domstolens dom av den 15 september 2005 i mål C-37/03 P, BioID mot harmoniseringsbyrån (REG 2005, s. I-7975).

22 Se fotnot 10.

23 Se domstolens dom i målet SAT.1 (ovan fotnot 10), punkt 36, vilken citerades i domstolens dom i målet BioID (ovan fotnot 21) i punkterna 62 och 63.

24 Punkterna 61-65.

25 Punkt 42.

26 Punkterna 24-26.

27 Punkt 27.

28 Punkt 11 i det omtvistade beslutet.

29 Det skall emellertid påpekas att domstolen inte själv följde detta resonemang i sin dom i målet BioID, i vilken den slog fast att förkortningen BioID — den dominerande beståndsdelen av det sökta varumärket (BioID.(r)), som inte kunde skiljas från de varor och tjänster som avsågs i registreringsansökan (alla inom området biometrisk identifiering) - inte, vare sig för konsumenten eller slutanvändaren av en vara eller tjänst som täcks av varumärket, kunde garantera dess ursprung med utgångspunkt i omsättningskretsens uppfattning och att den följaktligen saknade särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b, punkterna 70-75. Artikel 7.1 c var inte föremål för domstolens bedömning eller slutsatser i nämnda mål, trots att den bestämmelsen (jämte artikel 7.1 b) hade legat till grund för såväl de beslut som fattats av harmoniseringsbyråns granskare och överklagandenämnd som överklagandet till förstainstansrätten.

30 Se domstolens domar i målen Koninklijke KPN Nederland och Campina Melkunie (ovan fotnot 7).

31 Detta är kanske föga förvånande. Det kan under förevarande omständigheter inte ha tagit särskilt lång tid för förstainstansrätten att pröva det omtvistade beslutet för att avgöra huruvida överklagandenämnden hade identifierat andra grunder än varumärkets rent beskrivande karaktär, som juridiskt skulle medföra att det saknade särskiljningsförmåga, och för att att konstatera att det omtvistade beslutet inte innehöll några sådana grunder.

32 1 den utsträckning den rör punkt 35. I den del den rör punkt 43 i förstainstansrättens dom undersöker jag den i punkterna 72-75 nedan.

33 Se fotnot 4.

34 Se domstolens dom i målet Campina Melkunie (ovan fotnot 7), punkt 37.

35 Ibidem, punkt 39. Min kursivering.

36 Ibidem, punkterna 40 och 41. Domstolen återgav i punkterna 37 och 39-41 i sin dom i målet Campina Melkunie vad den angett i så gott som identiska ordalag i punkterna 96 och 98-100 i sin dom i målet Koninklijke KPN Nederland, vilken meddelades samma dag. Enligt min mening är domen i målet Campina Melkunie den mest relevanta i förevarande fall. Målet Campina Melkunie gällde en språklig nybildning (BIOMILD), sammansatt av delar som ansågs beskriva egenskaper hos de berörda varorna och tjänsterna, medan det i målet Koninklijke KPN Nederland ifrågasatta ordmärket (postkantoor eller postkontor) var ett självständigt ord.

37 Se exempelvis domen i målet BioID (ovan fotnot 21), punkt 29.

38 Domstolens dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95, Sabel mot Puma (REG 1997, s. I-6191), punkt 23.

39 Punkt 33 i domen.

40 Domstolens dom av den 21 oktober 2004 i mål C-447/02 P, KWS Saat mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-10107), punkterna 63-65.

41 Ibidem, punkt 67.

42 Dom av den 13 juli 2005 i mål T-242/02, Sunrider mot harmoniseringsbyrån (TOP) (REG 2005, s. II-2793), punkterna 72-75.

43 Se punkt 40 i mitt förslag till avgörande av den 6 juli 2006 i mål C-239/05, BVBA Management, Training en Consultancy.

44 Punkt 43.

45 Min kursivering. Denna formulering återkommer även i andra språkversioner, exempelvis den franska, pouvant servir, och den tyska, dienen können.

46 Se fotnot 4.

47 Domstolens dom av den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), punkt 25.

48 Domstolens dom av den 8 april 2003 i de förenade målen C-53/01 och C-55/01, Linde (REG 2003, s. I-3161), punkterna 74 och 75.

49 Domen i målet Koninklijke KPN Nederland (ovan fotnot 7), punkterna 55, 97 och 102.

50 Se punkt 54 ovan.

51 Se förstainstansrättens dom av den 26 november 2003 i mål T-222/02, HERON Robotunits mot harmoniseringsbyrån (REG 2003, s. II-4995), punkt 47.

52 Min kursivering.

53 Se punkt 85 nedan.

54 Det vill säga mot bakgrund av punkterna 35-40.

55 Se ovan fotnot 10.

56 Se punkt 42.

57 Punkt 41.

58 Sökanden yrkade i andra hand att registrering av varumärket för varorna i klast 5, eller alternativt klasserna 5 och 10, skulle godkännas och att det omtvistade beslutet skulle ogiltigförklaras med avseende på dessa varor.

59 Punkt 10 i det omtvistade beslutet.

60 Se domen i målet SAT.1 (ovan fotnot 10), punkt 28, och i målet BioID (ovan fotnot 21), punkt 29.

61 Punkt 34.

62 Punkt 35.

63 Se domen i målet SAT.1 (ovan fotnot 10), punkt 28, för ett erkännande av att situationerna är jämförbara.

64 Se domen i målet Campina Melkunie (ovan fotnot 7), punkterna 40 och 41 (min kursivering).

65 Varumärkessökanden förefaller inte ifrågasätta överklagandenämndens bedömning av den relevanta konsumenten.

66 Punkterna 11 och 12.

67 Punkt 42 i domen i målet BioID (ovan fotnot 21).

68 Vilket beslut, när det gäller ett avslag av en registreringsansökan med stöd av ett absolut registreringshinder, i sig får fattas slutgiltigt först efter det att varumärkessökanden har beretts möjlighet att yttra sig (artikel 38.3 i förordningen).

69 Domstolens dom av den 18 juli 2006 i mål C-214/05 P, Sergio Rossi (REG 2006, s. I-7057), punkt 50.

70 Domstolens dom av den 6 maj 2003 i mål C-104/01, Libertel (REG 2003, s. I-3793), punkt 75.

71 Domen i målet Koninklijke KPN Nederland (ovan fotnot 7), punkt 33.

72 Domen i målet Koninklijke KPN Nederland (ovan fotnot 7), punkt 123.

73 Se punkterna 39-41 i mitt förslag till avgörande i målet Management, Training en Consultancy (ovan fotnot 43).

74 Se punkterna 47-52 ovan.