Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 10 juli 2007

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 145, s. 1.

3 Det skall påpekas att den nationella domstolen i den tyska originalversionen av den hänskjutna frågan har använt begreppet Lieferungen von Wasser, vilket återspeglar det förhållandet att en identisk terminologi har använts i bilaga D punkt 2 och bilaga H, kategori 2, till den tyska versionen av sjätte direktivet. Identisk terminologi har emellertid inte använts i dessa två bestämmelser i vissa andra språkversioner. I den engelska versionen har exempelvis begreppet supply of water använts i bilaga D punkt 2 medan begreppet Water supplies har använts i bilaga H, kategori 2, till det sjätte direktivet.

4 Se domstolens dom av den 13 januari 2000 i mål C-254/98, Schutzverband gegen unlauteren Wettbewerb mot TK-Heimdienst Sass (REG 2000, s. I-151), punkt 13.

5 Se domstolens dom av den 21 februari 2006 i mål C-152/03, Ritter-Coulais (REG 2006, s. I-1711), punkt 15.

6 Se artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (EUT L 134, s. 1). Se även artikel 9.2 e nionde strecksatsen, vilken avser frågan om tillträde till distributionssystem för naturgas och el.

7 EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22.

8 Till exempel skulle den tyska språkversionen av begreppen i punkt 2 i bilaga D respektive kategori 2 i bilaga H till sjätte direktivet kunna innebära en snävare tolkning, eftersom orden Lieferungen von Wasser kan tolkas så att endast leverans av vatten skall omfattas. Däremot skulle de begrepp som används i den engelska (the supply of water), den franska (la distribution d’eau), den italienska (Erogiazione di acqua), den spanska (Distribución de agua) och den slovakiska (Zásobovanie vodou) språkversionen av punkt 2 i bilaga D till sjätte direktivet tolkas vidare, så att de omfattar den mer övergripande uppgiften att säkerställa allmänhetens tillgång till vatten.

9 Se särskilt domstolens dom av den 19 september 2000 i mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen (REG 2000, s. I-6857), punkt 50, och av den 6 juli 2006 i mål C-53/05, kommissionen mot Portugal (REG 2006, s. I-6215), punkt 20.

10 Detta gäller även när de i samband därmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller inbetalningar.

11 Detta resonemang beträffande artikel 4.5 andra stycket i sjätte direktivet bekräftades nyligen av domstolen i dom av den 8 juni 2006 i mål C-430/04, Feuerbestattungsverein Halle (REG 2006, s. I-4999), punkt 24.

12 Förslag till avgörande presenterat i målet Hutchison 3G m.fl. den 7 september 2006 (REG 2007, s I-5247).

13 Se punkterna 93 och 94 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Hutchison 3G m.fl.

14 Se ovan fotnot 6. I bilaga III till direktiv 2004/17, vilken innehåller en förteckning över upphandlande enheter inom sektorerna för produktion, transport eller distribution av dricksvatten i medlemsstaterna, anges både privata och offentliga enheter. Det framgår av skälen i direktiv 2004/17, i synnerhet tionde skälet, att direktivet bland annat antogs i syfte att säkerställa att en likabehandling upprätthålls mellan upphandlande enheter från den offentliga respektive den privata sektorn.

15 Se artikel 2 angående definitionen av upphandlande enheter i direktiv 2004/17 och artikel 4 som har rubriken Vatten i förteckningen av de verksamheter i denna sektor som omfattas av direktivet.

16 I den engelska språkversionen används begreppet category av varor och tjänster i artikel 12.3 a, vilket visar att de artiklar som uppräknas i bilaga H till detta direktiv utgör rubriker för grupper eller klasser av varor eller tjänster beträffande vilka en reducerad skattesats får tillämpas.

17 Se domstolens dom av den 18 januari 2001 i mål C-83/99, kommissionen mot Spanien (REG 2001, s. I-445), punkterna 18 och 19.

18 EGT L 316, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 80.

19 EGT C 237, 1988, s. 21.

20 Se exempelvis sjätte skälet i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, s. 32).

21 Denna fråga uppkommer mot bakgrund av den omständigheten att, enligt Bundesministerium der Finanzens skrivelse av den 4 juli 2000, [t]illhandahållande av en anslutning till vattenledningssystemet skall beskattas enligt den normala skattesatsen, medan, enligt den hänskjutande domstolen, tillhandahållande av vatten enligt tysk lagstiftning skall beskattas enligt den reducerade skattesatsen.

22 Dom av den 8 maj 2003 i mål C-384/01, kommissionen mot Frankrike (REG 2003, s. I-4395), punkterna 24 och 26–28.

23 Generaladvokaten Kokott angav emellertid i sitt förslag till avgörande i mål C-251/05, Talacre Beach Caravan Sales mot Commissioners of Customs & Excise, att domstolens ställning i domen i målet C-384/01, vilket gällde en fördragsbrottstalan enligt 226 EG, inte får misstolkas. Enligt hennes uppfattning tycks domstolen visserligen i sin dom i målet C-384/01 ha godtagit att en reducerad skattesats skulle tillämpas på en del av en leverans, men hon påpekade vidare att domstolen i det målet framför allt prövade huruvida kommissionen hade bevisat att tillämpningen av en reducerad skattesats ledde till snedvridning av konkurrensen i det specifika fallet. Således kan inte enligt generaladvokaten Kokott några långtgående slutsatser dras av domstolens avgörande i mål C-384/01. Se punkterna 33 och 34.

24 Se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 27 oktober 2005 i mål C-41/04, Levob Verzekeringen och OV Bank (REG 2005, s. I-9433), punkterna 19, 20 och 22.

25 Se domstolens dom av den 25 februari 1999 i mål C-349/96, Card Protection Plan (CPP) mot Commissioners of Customs & Excise (REG 1999, s. I-973), punkt 30, i vilken hänvisas till domstolens dom av den 22 oktober 1998 i de förenade målen C-308/96 och C-94/97, Commissioners of Customs and Excise mot Madgett och Baldwin (REG 1998, s. I-6229), punkt 24.

26 Se punkt 34 ovan.

27 Det framgår av domstolens rättspraxis att principen om skatteneutralitet i synnerhet utgör hinder mot att liknande och således konkurrerande varor eller tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende, varför nämnda varor eller tjänster skall beskattas med en enhetlig skattesats. Se domstolens dom av den 23 oktober 2003 i mål C-109/02, kommissionen mot Tyskland (REG 2003, s. I-12691), punkt 20, och av den 3 maj 2001 i mål C-481/98, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-3369), punkterna 21 och 22.