Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 31 januari 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 303, s. 16.

3 När det gäller utvecklingen av begreppet suspect classifications i amerikansk konstitutionell rätt och tillhörande praxis från Supreme Court, se Balkin, J., Plessy, Brown and Grutter: A Play in Three Acts, 2005, 26 Cardozo L. Rev 1689.

4 Man kan inte utesluta att åtgärder mot diskriminering som antagits med stöd av artikel 13 EG skulle kunna strida mot just den bestämmelsen (exempelvis åtgärder som innebär skydd mot diskriminering på grund av religiös övertygelse för anhängarna av endast vissa men inte alla religioner). Som Christopher McCrudden föreslår i Thinking about the discrimination directives (2005) i European Journal of Anti-Discrimination Law 17, 20, bör dessutom likabehandling och icke-diskriminering som säkerställs i direktivet sättas i ett vidare sammanhang för mänskliga rättigheter. Det fjärde skälet i direktivet nämner den grundläggande rättigheten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, i FN-konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag vill till denna lista lägga stadgan om de grundläggande rättigheterna vars Kapitel III behandlar jämlikhet och som innehåller en särskild bestämmelse om integrering av personer med funktionshinder (artikel 26). En nytillkommen utveckling inom området för internationella mänskliga rättigheter som rör frågor om funktionshinder är antagandet av Förenta nationernas konvention om funktionshindrades rättigheter och dess fakultativa protokoll. Konventionen antogs av generalförsamlingen den 13 december 2006 och öppnades för underskrift den 30 mars 2007, varvid 81 stater och Europeiska gemenskapen undertecknade den. Den föreskriver bland annat att konventionsstaterna skall förbjuda all diskriminering på grund av funktionshinder (artikel 5.2).

5 Det har framhållits i litteraturen rörande diskriminering att något säkert svar på frågan huruvida diskriminering på grund av anknytning är förbjuden inte framgår av artikel 13 EG eller av de direktiv som antagits med stöd därav. Det har emellertid antagits att sådan diskriminering förmodligen ligger inom tillämpningsområdet för direktiven mot diskriminering. Se Schiek, D., Waddington, L. och Bell, M. (eds) Cases, Materials and Text on National, Supranational and International Non-Discrimination Law, Hart Publishing, 2007, sidorna 169–170.

6 Se, bland annat, dom av den 12 mars 2002 i de förenade målen C-27/00 och C-122/00, Omega Air med flera (REG 2002, s. I-2569), och där angivna rättsfall. Se också diskussionen i Tridimas, T., The General Principles of EU Law (andra upplagan), Oxford University Press, 2007, och Dashwood, A., och O’Leary, S. (eds), The Principle of Equal Treatment in EC Law, Sweet and Maxwell, 1997.

7 Dom av den 22 november 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), punkt 74.

8 Dworkin, R., Is Democracy Possible Here?: Principles for a new Political Debate, Princeton University Press, 2006, kapitel 1.

9 Raz, J., The Morality of Freedom, Oxford University Press, 1986. För klarhetens skull bör nämnas att vissa författare inbegriper värdet av personligt självbestämmande i värdigheten. Detsamma inträffar vid behandlingen av dessa två begrepp i vissa författningsdomstolars praxis. Detta kan vara av betydelse vid tolkningen av lagbestämmelser som endast hänvisar till människans värde. Frågan saknar dock betydelse för förevarande syften.

10 Ibidem, s. 154.

11 Gardner, J., Discrimination as Injustice(1996), 16 Oxford Journal of Legal Studies 353, 355. Som Gardner uttrycker det är detta en fråga om rättvisa. När vi därför säger att det är fel att behandla någon mindre gynnsamt av vissa orsaker menar vi att rättvisa kräver att vi inte använder de orsakerna för att negativt påverka den personens ställning. Om vi använder dessa förbjudna orsaker har vi annorlunda uttryckt tillfogat den personen en orättvisa.

12 Beskrivet i artikel 2.2 a som en situation när en person på någon av de grunder som anges i artikel 1 behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.

13 Beskrivet i artikel 2.3 som ett beteende som har samband med någon av de grunder som anges i artikel 1 när det syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.

14 Beskrivet i artikel 2.2 b som en situation där en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer med en viss religion eller övertygelse, ett visst funktionshinder, en viss ålder eller en viss sexuell läggning jämfört med andra personer.

15 Jag har diskuterat frågan om tidigare diskriminering och likabehandling vad gäller jämlikhet mellan män och kvinnor i mitt förslag till avgörande i mål C-319/03, Briheche (REG 2004, s. I-8807).

16 Se diskussionen i Jolls, C., Antidiscrimination and Accomodation (2001), 115 Harvard Law Review 642.

17 Det finns ytterligare ett skäl som talar emot Förenade kungarikets ståndpunkt. De skyldigheter beträffande likabehandling som direktivet inför kan förorsaka kostnader, huvudsakligen för arbetsgivarna, och till viss del innebär införandet av dessa skyldigheter ett beslut att sprida dessa kostnader genom vissa marknadsmekanismer. Detta kan uppnås på ett effektivt och rimligt sätt som inte rubbar konkurrensen endast om dessa skyldigheter beträffande likabehandling tolkas och tillämpas på samma sätt på den gemensamma marknaden. Om så inte vore fallet skulle vi stå inför en risk att skapa ojämlika konkurrensvillkor i Europa, eftersom utformningen av skyldigheterna beträffande likabehandling som åläggs de ekonomiska aktörerna genom gemenskapsrätten inte skulle vara densamma på hela den gemensamma marknaden utan skulle vara beroende av om en viss medlemsstat har valt att förbjuda en viss typ av diskriminering.