Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 25 september 2008
1 Originalspråk: engelska.
2 EGT L 312, s. 1.
3 Det framgår inte av begäran om förhandsavgörande huruvida den djurexport som det aktuella återkravet gäller skedde före eller efter det att förordning nr 2988/95 trädde i kraft. Den felaktiga utbetalningen av ett för stort belopp till exportören gjordes efter den tidpunkten. I mitt förslag till avgörande i de förenade målen C-278/07, C-279/07 och C-280/07, Josef Vosding Schlacht-, Kühl- und Zerlegebetrieb., Vion Trading och Ze Fu Fleischhandel (kallat Vosding), punkterna 23-41, förklarar jag varför jag anser att artikel 3.1 i förordning nr 2988/95 är en processuell regel som kan användas retroaktivt i situationer som faller inom dess tillämpningsområde.
4 Kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (EGT L 102, s. 11).
5 Kommissionens förordning (EEG) nr 3665/87 av den 27 november 1987 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (EGT L 351, s. 1, svensk specialutgåva 1994, område 3, volym 24, s. 216).
6 Se mitt förslag till avgörande i målen Vosding (ovan fotnot 3), punkt 14.
7 Det framgår av den hänskjutande domstolens akt att Hauptzollamt gjorde så fastän dess beslut av den 19 april 1996 uttryckligen refererar till LAGRA:s brev av den . Det är emellertid möjligt att av beslutet sluta sig till att det utbetalda beloppet var för högt, eftersom djurens vikt (beskriven i formuläret som Warenmenge) anges till (den ursprungliga) 21413 kg i stället för 20715 kg.
8 1137,58 DEM (ungefär 582 euro).
9 I begäran om förhandsavgörande anges att det inte är visat att Bayerische har fått kännedom om beslutet om betalningsskyldighet förrän i maj 2004.
10 Se punkterna 10 och 11 ovan.
11 De verb som används i de olika språkversionerna av förordning nr 2988/95 sträcker sig från resulting from, résultant de, als Folge i de engelska, franska respektive tyska versionerna till derivante da i den italienska versionen och till de något vagare correspondiente a och bestaat in i de spanska respektive nederländska versionerna. Alla dessa versioner stödjer emellertid min uppfattning att en oegentlighet förutsätter att överträdelsen av gemenskapsrätten inte får ha inträffat före den ifrågavarande ekonomiske aktörens handling eller underlåtenhet.
12 Det verkar rimligt att anta att en exportör kontrollerar för att försäkra sig om att han inte fått för lite betalt. Det verkar likaså skäligt att påstå att han har skyldighet att kontrollera att han inte har fått för mycket utbetalt. Det kan naturligtvis finnas tillfällen då det faktiskt inte är möjligt för en exportör att fastställa om utbetalningen varit för stor. Detta tycks inte vara ett sådant fall.
13 Artikel 1.2 i förordning nr 2988/95.
14 För i målet aktuell tid grundade sig exportörens rätt till exportbidrag för nötkreatur på förordning nr 3665/87, som i sin tur hänvisade till rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (EGT L 248, s. 24; svensk specialutgåva 1994, område 3, volym 2, s. 63). Ansökan om exportbidrag gjordes på föreskrivet sätt i enlighet med kraven i T5-formuläret, vilka reglerades genom artiklarna 471-495 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättande av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva 1994, område 2, volym 10, s. 1).