Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 12 februari 2009

1 Originalspråk: slovenska.

2 EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

3 Fotnot som avser endast den slovenska lydelsen av förslaget.

4 Bekendtgørelse af lov om ophavsret, nr 763, av den 30 juni 2006 (konsoliderad version av lagen om upphovsrätt, nr 763, av den 30 juni 2006). En engelsk översättning av den konsoliderade versionen av upphovsrättslagen är tillgänglig på det danska kulturdepartementets hemsida: http://www.kum.dk/sw832.asp.

5 I begäran om förhandsavgörande klargörs varken hur dessa sammanfattningar tas fram eller vilket deras exakta innehåll är. Inte heller klargörs på ett otvetydigt sätt vilket förhållandet är mellan dessa sammanfattningar och utdragen ur tidningsartiklarna, som består av sökordet samt de fem ord som står före sökordet och de fem ord som står efter det (se punkt 15 i detta förslag till avgörande). Det finns inte något avsnitt i begäran om förhandsavgörande där det uttryckligen anges att utdragen om elva ord används endast på intern nivå eller om det däremot finns en möjlighet att dessa utdrag sänds till företaget Infopaqs kunder.

6 Det är fråga om filformatet TIFF (Tagged Image File Format).

7 Det är fråga om så kallad OCR-mjukvara (Optical Character Recognition).

8 ASCII är en förkortning för American Standard Code for Information Interchange.

9 Denna fotnot avser endast den slovenska lydelsen av detta förslag till avgörande.

10 Denna fotnot avser endast den slovenska lydelsen av detta förslag till avgörande.

11 För att hänvisa till direktiv 2001/29 har den nationella domstolen i begäran om förhandsavgörande använt uttrycket Infosocdirektivet. Infosoc är en förkortning av det engelska uttrycket information society (informationssamhället). För att göra användningen av förkortningen av detta direktiv i detta förslag till avgörande enhetlig använder jag även i tolkningsfrågorna förkortningen direktiv 2001/29.

12 Beträffande den österrikiska regeringens inställning, se punkt 26 i detta förslag till avgörande.

13 I direktiv 2001/29 betonas skyddet för upphovsrätten och närstående rättigheter i informationssamhället, men det är inte begränsat till den sektorn. Syftet är dels att genom harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället bidra till att den inre marknaden fungerar väl, dels att uppfylla vissa internationella förpliktelser på området. Beträffande sistnämnda aspekt är det framför allt, vilket framgår av skäl 15 i direktiv 2001/29, fråga om att uppfylla förpliktelser som följer av två internationella fördrag, som antagits av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), nämligen WIPO-fördraget om upphovsrätt och WIPO-fördraget om framföranden och fonogram. I doktrin se, exempelvis, Lehmann, M., The EC Directive on the Harmonisation of Certain Aspects of Copyright and Related Rights in the Information Society – A Short Comment, International review of industrial property and copyright law, nr 5/2003, s. 521.

14 Se, för ett liknande resonemang, grönboken Upphovsrätt och angränsande rättigheter i informationssamhället, KOM(1995)0382, s. 49, Vivant, M., Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society, i Lodder, A. R., Kaspersen, H. W. K. (red.), Edirectives: Guide to European Union Law on E-Commerce, Kluwer Law International, Haag 2002, s. 98, och Lehmann, M., (ovan fotnot 13), s. 523, fotnot 18.

15 Se, för ett liknande resonemang, grönboken Upphovsrätt och angränsande rättigheter i informationssamhället, KOM(1995)0382, s. 49.

16 Att möjliggöra utvecklingen och en normal användning av ny teknik innebär exempelvis att tillåta mångfaldigande som är tekniskt nödvändigt för att Internet ska fungera normalt och för att använda datorprogram. Detta framgår klart av exempelvis skäl 33 i direktiv 2001/29, enligt vilket skäl från rätten att mångfaldiga ska uteslutas åtgärder som gör att webbläsning och cachelagring kan ske. Kravet att rätten att mångfaldiga inte hindrar normal användning av ny teknik följer även av andra direktiv, exempelvis rådets direktiv (91/250/EEG) av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (EGT L 122, s. 42; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 111), i vilket i skäl 17 anges att [u]pphovsmannens ensamrätt att förhindra otillåten återgivning av sitt verk bör begränsas när det gäller datorprogram så att den inte omfattar den tekniska återgivning som krävs för att den som på laglig väg förvärvat programmet skall kunna använda det.

17 Se exempelvis dom av den 7 december 2006 i mål C-306/05, SGAE (REG 2006, s. I-11519), punkt 31, av den 9 november 2000 i mål C-357/98, Yiadom (REG 2000, s. I-9265), punkt 26, och av 6 februari 2003 i mål C-245/00, SENA (REG 2003, s. I-1251), punkt 23.

18 I doktrin, se exempelvis Vivant, M., (ovan fotnot 14), s. 98, som definierar mångfaldigande som fixering av ett verk på ett fysiskt medium. Kritharas, T., The Challenge of Copyright in Information Society. Copyright on the Internet: Current Legal Aspects, Revue hellénique de droit international, nr 1/2003, s. 22, som med hänvisning till brittisk rättspraxis definierar rätten till mångfaldigande enligt följande: Det som kan vara en kopia kan prima facie skyddas av [upphovsrätten].

19 Målet bestående i en hög skyddsnivå följer särskilt av skäl 9 i direktiv 2001/29, enligt vilket [u]tgångspunkten för en harmonisering av upphovsrätt och närstående rättigheter måste vara en hög skyddsnivå, eftersom dessa rättigheter har en avgörande betydelse för det intellektuella skapandet. Indirekt följer detta syfte även av skälen 4 och 10. I skäl 4 i direktivet anförs att [h]armoniserade rättsliga ramar för upphovsrätt och närstående rättigheter kommer genom ökad klarhet i rättsligt hänseende och genom att en hög skyddsnivå skapas inom området för immaterialrätt att uppmuntra till betydande investeringar i kreativ och innovativ verksamhet. I skäl 10 i samma direktiv anges att upphovsmännen måste... få en skälig ersättning för utnyttjandet av sina verk och att [e]tt tillfredsställande rättsligt skydd av immateriella rättigheter är nödvändigt för att säkerställa sådan ersättning. Även domstolen har betonat kravet på en hög skyddsnivå för upphovsmän, så att de erhåller en skälig ersättning för utnyttjandet av sina verk. Se i det avseendet dom av den 7 december 2006 i mål C-306/05, SGAE (REG 2006, s. I-11519), punkt 36.

20 Exempelvis tänker man även på delvist mångfaldigande av en bild. Om bilden består av ett föremål på en vit vägg, skulle det inte utifrån ett fotografi (följaktligen utifrån ett mångfaldigande) av endast en del av den vita väggen vara möjligt att härleda vilken bild det är fråga om. Om fotografiet däremot är av en del av föremålet och om det är uppenbart att det är fråga om ett mångfaldigande av just det föremålet, skulle det vara fråga om ett delvist mångfaldigande. Man kan beakta även ett ännu mer extremt exempel: om det i utdrag ur tidningsartiklar som Infopaq tagit fram återgavs endast ett ord, exempelvis konjunktionen och, eller endast namnet på ett visst företag, skulle det inte vara möjligt att fastställa från vilken tidningsartikel som detta utdrag härrör och då skulle det inte vara fråga om ett delvist mångfaldigande.

21 Som jämförelse beträffande frågor avseende kvantitativa bestämmelser om citat hänvisar jag till diskussionerna inom ramen för kommentaren till artikel 10.1 i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (av den 9 september 1886, kompletterad i Paris den 4 maj 1896, reviderad i Berlin den 13 november 1908, kompletterad i Bern den 20 mars 1914 och reviderad i Rom den 2 juni 1928, i Bryssel den 26 juni 1948, i Stockholm den 14 juli 1967 och i Paris den 24 juli 1971 och reviderad den 28 september 1979), i vilken medges citat beträffande frågan om gränser för maximala citat, vid vilka diskussioner har betonats att kvantitativa begränsningar i det avseendet är svåra att tillämpa. Se exempelvis Ricketson, S., Ginsburg, J. C., International Copyright and Neighbouring Rights. The Berne Convention and Beyond, Vol. I, Oxford University Press, New York 2005, s. 788, punkt 13.42, och Ricketson, S., The Berne Convention for the protection of literary and artistic works: 1886-1986, Centre for Commercial Law Studies, Queen Mary College, Kluwer, London, 1987, s. 493, punkt 9.23.

22 För citat ur litterära verk eller allmänt bekanta citat är redan få ord tillräckliga för att det ska vara fråga om ett mångfaldigande. Exempelvis innehåller citatet Et tu, Brute? endast tre ord, men det kan med lätthet hävdas att det är fråga om ett delvist mångfaldigande av texten i William Shakespeares tragedi Julius Cesar. Om man emellertid tar exempelvis tre ord ur det utdrag ur tidningsartikeln som den nationella domstolen har nämnt i begäran om förhandsavgörande (se punkt 15 i detta förslag till avgörande) – försäljning av koncernen – är det mycket svårare att hävda att det är fråga om ett mångfaldigande av en viss tidningsartikel.

23 Se punkt 14 i detta förslag till avgörande.

24 Se punkt 25 i detta förslag till avgörande.

25 Motivering av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM(1997)0628, s. 29, punkt 3.

26 Det kan i detta avseende påpekas att de fall av former av mångfaldigande som ska uteslutas med stöd av artikel 5.1 nämns även i kommissionens rapport till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, SEK(2007)1556, s. 3: mångfaldiganden för Internetroutrar (Internet routers), mångfaldiganden som uppkommit vid navigation på Internet, såväl på RAM-minnet (Random Access Memory) som på cacheminnet (caches).

27 För ett liknande resonemang, se exempelvis Lehmann, M., (ovan fotnot 13), s. 523–524.

28 Hugenholtz, P. B., Caching and Copyright: The Right of Temporary Copying, European Intellectual Property Review, nr 10/2000, s. 482, definierar cacheminne (caching) som ett automatiskt skapande av tillfälliga kopior av digital information … för att kunna omedelbart förfoga över dessa data vid en framtida användning.

29 Kritharas, T., (ovan fotnot 18), s. 34, hävdar att det i direktiv 2001/29 utesluts med stöd av artikel 5.1 cachelagring (caching) från rätten till mångfaldigande. Jämför Hugenholtz, P. B., (ovan fotnot 28), sidan 482 och följande sidor, som analyserar olika sorters cachelagring (caching) med utgångspunkt i skyddet för upphovsrätten.

30 Detta bekräftas även av motiveringen av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM(1997)0628 slutlig, s. 29, punkt 3, av vilket följer att det undantag som föreskrivs i artikel 5.1 avser såväl Internetmiljön som former av mångfaldigande som inte finns i denna miljö. Se exempelvis även Plaza Penadés, J., Propiedad intelectual y sociedad de la información (la Directiva comunitaria 2001/29/CE), i de Paula Blasco Gascó, F. (red.), Contratación y nuevas tecnologías, Consejo General del Poder Judicial, Madrid, 2005, s. 147.

31 RAM-minnet (Random Access Memory) fungerar så, att det tillfälligt registrerar data som gör det möjligt för datorn att fungera. När användaren stänger av datorn raderas sådana data som registrerats i RAM-minnet automatiskt. Se, för ett liknande resonemang, Kritharas, T., (ovan fotnot 18), s. 22, och Westkamp, G., Transient Copying and Public Communications: The Creeping Evolution of Use and Access Rights in European Copyright Law, George Washington International Law Review, nr 5/2004, s. 1057, fotnot 2.

32 Se punkt 101 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

33 Dessa upplysningar har den nationella domstolen lämnat i punkt 2 i begäran om förhandsavgörande, där processen med att ta fram utdrag ur tidningsartiklar beskrivs.

34 Se rapporten Study on the implementation and effect in Member States laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society, Institute for Information Law, Universitetet i Amsterdam, Nederländerna, 2007, som är tillgänglig på webbadressen http://ec.europa.eu/internal_market/copyright/docs/studies/infosoc-study_en.pdf, s. 23, som definierar permanent mångfaldigande som förnimbar permanent kopia (tangible permanent copy) och tillfälligt mångfaldigande som icke synlig tillfällig kopia (non-visible temporary copy).

35 Se punkt 101 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

36 Den nationella domstolen använder begreppet tillfällig form av mångfaldigande. Eftersom det, såsom redan har påpekats i punkt 71 i detta förslag till avgörande, inte är klart om lagring av ett utdrag som består av elva ord utgör en tillfällig form av mångfaldigande, använder jag mig emellertid när jag redogör för tolkningsfrågorna endast av uttrycket form av mångfaldigande.

37 Se därvid även rapporten Study on the implementation and effect in Member States laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 32, i vilken betonas att begreppet flyktig i artikel 5.1 i direktiv 2001/29 avser en mycket kort tidsperiod.

38 Detta följer även av den normala betydelsen av begreppen tillfällig och flyktig i de olika språken. På engelska betyder begreppet temporary (tillfällig) som varar endast en begränsad tid, medan begreppet transient (flyktig) betyder som varar endast en mycket kort tid, se Oxford Dictionary of English, 2. utg., Oxford University Press, Oxford, 2005. På samma sätt definieras begreppet vorübergehend (tillfällig) på tyska som som varar endast för en viss tid; kortvarig, medan begreppet flüchtig (flyktig) definieras som (i punkt 3 för uppslagsordet flüchtig) som passerar snabbt, som inte varar länge, se Duden – Deutsches Universalwörterbuch, 6. utg., Mannheim, 2006. På franska betyder begreppet provisoire (tillfällig) som stannar, som blir kvar tills det inträder en slutlig situation, medan begreppet transitoire (flyktig) betyder som varar en kort period, se Nouveau Larousse Encyclopédique, 2. vol., Larousse, Paris, 2003. På italienska betyder begreppet temporaneo (tillfällig) som varar en begränsad tid, som inte är slutgiltig, medan begreppet transitorio (flyktig) betyder inte varaktig, begränsad i tiden, se Dizionario Italiano Sabatini Coletti, Giunti, Florens, 1997. Det är fråga om att semantiska nyanser som tolkas utifrån sammanhanget för att nå det enskilda begreppets faktiska betydelse.

39 Se rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 32.

40 Ibid.

41 I doktrin påpekas att det inte alls är klart vad detta villkor innebär. Se exempelvis Hart, M., The Copyright in the Information Society Directive: An Overview, European Intellectual Property Review, nr 2/2002, s. 59. Jämför Mayer, H.-P., Richtlinie 2001/29/EG zur Harmonisierung bestimmter Aspekte des Urheberrechts und der verwandten Schutzrechte in der Informationsgesellschaft, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, nr 11/2002, s. 327, som beskriver detta villkor som problematiskt.

42 Detta problem med att tolka villkoret att en tillfällig form av mångfaldigande ska utgöra en integrerad och väsentlig del i en teknisk process behandlas exempelvis i rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 33. Se även Spindler, G., Europäisches Urheberrecht in der Informationsgesellschaft, Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht, nr 2/2002, s. 111.

43 Se Spindler, G., (ovan fotnot 42), s. 111, och rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 33.

44 I motiveringen av förslaget talas om certain acts of reproduction which are dictated by technology. Motivering av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM(1997)0628, s. 29.

45 Denna fotnot avser endast den slovenska lydelsen av detta förslag till avgörande.

46 Överföring till allmänheten, tillgängliggörande och spridning av verket.

47 Beträffande det förhållandet att villkoret avseende laglig användning hänvisar till laglig användning grundad på artikel 5.2 och 5.3 i direktiv 2001/29, se exempelvis Waelde, C., MacQueen, H., The Scope of Copyright, Electronic Journal of Comparative Law, nr 3/2006, s. 63. Se även rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 34, som understryker att villkoret beträffande laglig användning i artikel 5.1 hänvisar till rättsliga normer utanför artikel 5.1.

48 Se punkt 111 i detta förslag till avgörande.

49 I rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 34, ges följande exempel: mångfaldigande av ett verk på RAM-minnet som förblir registrerat under samma tid som den kopia för privat användning i överensstämmelse med artikel 5.2 b i direktiv 2001/29 (såsom den genomförts i nationell rätt) kan uteslutas från rätten till mångfaldigande med stöd av artikel 5.1 b i direktivet eftersom den användning som denna medger (det vill säga en kopia för privat bruk) är laglig.

50 I artikel 5.2 i direktiv 2001/29 föreskrivs undantag och inskränkningar från rätten att mångfaldiga enligt artikel 2 i detta direktiv medan det i artikel 5.3 föreskrivs undantag och inskränkningar från rätten att mångfaldiga enligt artikel 2 och från rätten till överföring av verk till allmänheten, inklusive rätten att göra andra alster som skyddas enligt artikel 3 i detta direktiv tillgängliga för allmänheten.

51 I skäl 32 i direktiv 2001/29 anges att [d]etta direktiv innehåller en uttömmande förteckning över undantagen och inskränkningarna från mångfaldiganderätten.

52 Beträffande denna artikel ska det framhållas att i direktiv 2001/29 återges artikel 10a i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (ovan fotnot 21). Närmare bestämt är det första undantaget som föreskrivs i artikel 5.3 c i direktiv 2001/29 hämtat från artikel 10a 1 i Bernkonventionen och det andra från artikel 10a 2 i denna konvention.

53 De andra undantagen saknar relevans i målet vid den nationella domstolen. Beträffande undantaget enligt artikel 5.3 d, som medger citat för användning i t.ex. kritik och recensioner, förutsatt att de avser ett verk eller annat alster som redan lagligen gjorts tillgängligt för allmänheten, att källan, inbegripet upphovsmannens namn, anges, om inte detta visar sig vara omöjligt, och att användningen sker i enlighet med god sed samt i den utsträckning som krävs med hänsyn till det särskilda ändamålet, ska särskilt framhållas att i målet vid den nationella domstolen är det, även om utdragen från tidningsartiklar kan innehålla citat, under alla förhållanden inte fråga om användning i kritik och recensioner. Dessa citat används inte för kritik eller recension av en särskild tidningsartikel utan snarare i verksamheten med att ta fram sammanfattningar av tidningsartiklar.

54 Se exempelvis Berger, C., Elektronische Pressespiegel und Informationsrichtlinie. Zur Vereinbarkeit einer Anpassung des § 49 UrhG an die Pressespiegel-Entscheidung des BGH mit der Informationsrichtlinie, Computer und Recht, nr 5/2004, s. 363, och Glas, V., Die urheberrechtliche Zulässigkeit elektronischer Pressespiegel. Zugleich ein Beitrag zur Harmonisierung der Schranken des Urheberrechts in den Mitgliedstaaten der EU, Mohr Siebeck, Tübingen, 2008, s. 131. Även av doktrin beträffande tolkningen av artikel 10a 1 i Bernkonventionen, som varit förebild för det första undantaget i artikel 5.3 c i direktiv 2001/29, följer att detta begrepp traditionellt omfattar tidningar och tidskrifter. Se exempelvis Ricketson, S. (ovan fotnot 21), s. 501, punkt 9.30, och s. 503, punkt 9.32. Enligt doktrin är vidare artikel 10a 1 i Bernkonventionen i princip inte oförenlig med ökningen av publiceringen, även på nätet, av tidningar och tidskrifter. Se i detta avseende exempelvis Ricketson, S., Ginsburg, J. C. (ovan fotnot 21), s. 801, punkt 4.

55 Rätten att överföra till allmänheten och att tillgängliggöra en upphovsmans verk regleras i artikel 3.1 i direktiv 2001/29, enligt vilken [m]edlemsstaterna skall ge upphovsmän en ensamrätt att tillåta eller förbjuda varje överföring till allmänheten av deras verk, på trådbunden eller trådlös väg, inbegripet att verken görs tillgängliga för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till dessa verk från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

56 Överföring till allmänheten definieras i skäl 23 i direktiv 2001/29, av vilket skäl följer att sådan överföring avser all överföring till allmänheten som inte är närvarande på den plats varifrån överföringen sker och all sådan sändning eller vidaresändning av ett verk till allmänheten på trådbunden eller trådlös väg, inklusive radio- och televisionssändningar. Bland dessa ingår exempelvis överföring till allmänheten, samt radio-, satellit- och kabelsändningar av en upphovsmans verk eller av andra skyddade alster.

57 Tillgängliggörande definieras i skäl 24 i direktivet, enligt vilket skäl detta avser alla åtgärder varigenom sådana alster görs tillgängliga för den del av allmänheten som inte är närvarande på den plats varifrån tillgängliggörandet sker. Av doktrin beträffande WIPO-fördragen (WIPO-fördraget om upphovsrätt och WIPO-fördraget om framföranden och fonogram), som genomförts i gemenskapens rättsordning genom direktiv 2001/29, följer att tillgängliggörande innebär tillgängliggörande genom informationssystem genom vilka det är möjligt att motta ett visst verk. Se Ficsor, M., The Law of Copyright and the Internet. The 1996 WIPO Treaties, their Interpretation and Implementation, Oxford University Press, New York, 2002, s. 183, punkt 4.56. Se även Reinbothe, J., von Lewinski, S., The WIPO Treaties 1996. The WIPO Copyright Treaty and The WIPO Performances and Phonograms Treaty. Commentary and Legal Analysis, Butterworths, London, 2002, s. 109, punkt 20.

58 Det står klart att sändning via e-post inte utgör sändning eller vidaresändning av ett verk till allmänheten på trådbunden eller trådlös väg, inklusive radio- och televisionssändningar.

59 Jag anser att sändning av utdrag ur tidningsartiklar med e-post till enskilda kunder inte kan anses som en form av tillgängliggörande. Såsom följer av artikel 3.2 i direktiv 2001/29, är ett villkor för att tillgängliggörande ska ha skett att enskilda kan få tillgång till dem från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Detta villkor är inte uppfyllt vid sändning via e-post, eftersom det är fråga om just en korrespondens som är riktad till vissa kunder, genom vilken dessa kunder inte får tillgång till de delvisa mångfaldigandena från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Även i doktrin understryks att sändning av ett verk med e-post inte är en form av tillgängliggörande. Se exempelvis von Lewinski, S., Die Multimedia-Richtlinie – Der EG-Richtlinienvorschlag zum Urheberrecht in der Informationsgesellschaft, MultiMedia und Recht, nr 3/1998, s. 116, samt Spindler, G. (ovan fotnot 42), s. 108.

60 Glas, V. (ovan fotnot 54), s. 144. Denna tolkning bekräftas även av artikel 10a 2 i Bernkonventionen, som varit förebild för detta undantag i direktiv 2001/29, enligt vilken: Det är även förbehållet unionsländernas lagstiftning att bestämma de villkor på vilka det skall vara tillåtet att i redogörelser för dagshändelser, som lämnas med hjälp av fotografi, film, radiosändning, eller trådöverföring till allmänheten, mångfaldiga och för allmänheten göra tillgängliga litterära eller konstnärliga verk, som synes eller höres under dagshändelsen, i den omfattning som rättfärdigas av det informationssyfte som avses. Min kursivering. Se i doktrin Ricketson, S., Ginsburg, J. C. (ovan fotnot 21), s. 802, punkt 13.54, och s. 805, punkt 13.55.

61 I doktrin understryks att detta villkor inte återfinns i vare sig internationella konventioner eller i nationell upphovsrätt. Se i detta avseende Westkamp, G. (ovan fotnot 31), s. 1101. Se även rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 35.

62 Motiveringen av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM(1997)0628, s. 37.

63 Det är i detta avseende viktigt att klargöra huruvida den tillfälliga formen av mångfaldigande har självständig ekonomisk betydelse för den som framställer den eller för upphovsrättshavaren.

64 Se i detta avseende även rapporten Study on the implementation and effect in Member States’ laws of Directive 2001/29/EC on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society (ovan fotnot 34), s. 35, i vilken understryks att för att artikel 5.1 i direktiv 2001/29 ska ha en effektiv räckvidd kan den självständiga ekonomiska betydelsen inte tolkas enbart med utgångspunkt i upphovsrättshavarens intressen.

65 Jämför Corbet, J., De ontwerp-richtlijn van 10 december 1997 over het auteursrecht en de naburige rechten in de Informatiemaatscjhappij, Informatierecht/AMI, nr 5/1998, s. 96, enligt vilken cachelagring har ekonomisk betydelse eftersom den ökar dataöverföringshastigheten, varför allmänheten föredrar tjänstetillhandahållare som utför sådan överföring. Corbet talar enbart om ekonomisk betydelse, och inte om självständig ekonomisk betydelse. Jämför även Hugenholtz, P. B., Koelman, K., Digital Intellectual Property Practice Economic Report, Institute for Information Law (IViR), s. 24, punkt 36, vilken rapport är tillgänglig på webbadressen www.ivir.nl/publications/hugenholtz/PBH-DIPPER.doc.

66 Även i doktrin betonas att mångfaldigande som utgör en självständig ekonomisk verksamhet kan ha en självständig ekonomisk betydelse. Se i det avseendet Hugenholtz, P. B. (ovan fotnot 28), s. 488, Westkamp, G. (ovan fotnot 31), s. 1098, och Hugenholtz, P. B., Koelman, K. (ovan fotnot 65), s. 24.

67 Denna analys gäller även för lagring av utdrag ur tidningsartiklar för det fall den nationella domstolen skulle anse att det är fråga om en tillfällig form av mångfaldigande. I motsatt fall kan denna lagring inte motiveras med stöd av artikel 5.1 i direktiv 2001/29.

68 Jämför resonemanget i Westkamp, G. (ovan fotnot 31), s. 1101, som understryker att den ekonomiska betydelsen av tillfälliga former av mångfaldigande alltid ska bedömas mot bakgrund av den slutgiltiga formen av mångfaldigande.

69 Denna analys gäller även för lagring av utdrag ur tidningsartiklar om den nationella domstolen skulle anse att det är fråga om en tillfällig form av mångfaldigande. I motsatt fall kan denna lagring inte motiveras med stöd av artikel 5.1 i direktiv 2001/29.

70 Beträffande artikel 5.5 i direktiv 2001/29 ska det klarläggas att det i denna artikel uppställs ytterligare villkor för tillämpning av undantagen och inskränkningarna från rätten till mångfaldigande, från rätten till överföring till allmänheten och från rätten att sprida verk och andra skyddade alster. Såsom följer av denna artikels ordalydelse avser den de undantag och inskränkningar som föreskrivs i punkterna 1, 2, 3 och 4 i artikel 5 i direktiv 2001/29. I dessa punkter regleras undantag och inskränkningar från rätten till mångfaldigande (punkterna 2 och 3), från rätten att överföra till allmänheten och att tillgängliggöra (punkt 3) och från spridningsrätten (punkt 4).

71 Se exempelvis Hart, M. (ovan fotnot 41), s. 61, Kritharas, T. (ovan fotnot 18), s. 30, och Lehmann, M. (ovan fotnot 13), s. 526.

72 Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (ovan fotnot 21). Det är riktigt att gemenskapen inte är avtalsslutande part i Bernkonventionen men några regler i direktiv 2001/29 har formulerats med förebild i denna konvention. En förteckning över parterna i Bernkonventionen finns på webbplatsen http://www.wipo.int/treaties/en/ShowResults.jsp?country_id=ALL&start_year=ANY&end_year=ANY&search_what=C&treaty_id=15.

73 Europeiska gemenskapen är avtalsslutande part i Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens fördrag om upphovsrätt. En förteckning över parterna finns på webbplatsen http://www.wipo.int/treaties/en/ShowResults.jsp?country_id=ALL&start_year=ANY&end_year=ANY&search_what=C&treaty_id=16.

74 Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights. Gemenskapen är avtalsslutande part i TRIPS-avtalet. Behörigheten att ingå sådana konventioner är uppdelad mellan gemenskapen och medlemsstaterna, se domstolens yttrande av den 15 november 1994 (yttrande 1/94, REG 1994, s. I-5267), punkt 3 i slutet.

75 I skäl 44 anges vidare att undantagen och inskränkningarna inte [bör] tillämpas på ett sätt som inkräktar på rättsinnehavarens legitima intressen eller gör intrång i det normala utnyttjandet av dennes verk eller andra alster. I detta skäl hänvisas således uttryckligen till två av de tre villkor som fastställs i artikel 5.5 i direktiv 2001/29.

76 Särskilda syften av detta slag är exempelvis mångfaldigande av verket i utbildningssyfte, till förmån för funktionshindrade eller för allmän säkerhet. När det gäller de enskilda undantagen i dessa sektorer, se artikel 5.3 a, b och e i direktiv 2001/29. I doktrin, se Ricketson, S., Ginsburg, J. C. (ovan fotnot 21), s. 764, punkt 13.12, och Reinbothe, J., von Lewinski, S. (ovan fotnot 57), s. 124, punkt 15.

77 I detta avseende kan konstateras att det i undantaget i artikel 5.3 c i direktiv 2001/29 inte uttryckligen anges att nyhetsrapportering inte kan ha en ekonomisk betydelse. Detta undantag skiljer sig härigenom från exempelvis undantaget i artikel 5.2 b eller 5.2 c, som uttryckligen förbjuder mångfaldigande för privat bruk eller av bibliotek som är tillgängliga för allmänheten och utbildningsanstalter i kommersiellt syfte.

78 Se i detta avseende Ficsor, M. (ovan fotnot 57), s. 516, punkt C10.03.

79 Reinbothe, J., von Lewinski, S. (ovan fotnot 57), s. 125, punkt 18, betonar att inom ramen för detta villkor måste den relevanta marknaden för användning av verket på vilken ett visst undantag inte kan få inverkan fastställas. I detta avseende nämns fallet (punkt 19) där försäljning av fotokopierade skolböcker inverkar på marknaden för skolböcker och således inte är motiverad med stöd av undantaget som medger mångfaldigande i utbildningssyfte.

80 Denna analys görs oberoende av det faktum att, såsom den nationella domstolen och parterna i det nationella målet har anfört, framtagande av sammanfattningar medges i den danska rättsordningen. Som exempel anges att inte heller läsning av fotokopierade böcker är förbjuden, men detta legitimerar dock inte obegränsad fotokopiering av böcker.

81 Ficsor, M. (ovan fotnot 57), s. 516, punkt C10.03.

82 Reinbothe, J., von Lewinski, S. (ovan fotnot 57), s. 126–127, punkt 22.

83 Denna analys gäller även för lagring av utdrag ur tidningsartiklar för det fall den nationella domstolen skulle anse att det är fråga om en tillfällig form av mångfaldigande. I motsatt fall kan denna lagring inte motiveras med stöd av artikel 5.1 i direktiv 2001/29.