Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 13 maj 2009

1 Originalspråk: italienska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

3 Mer specifikt var det ett icke närmare preciserat bolag kontrollerat av Swiss Re som överförde avtalen. Detta kontrollerade bolag var även den ursprungliga parten i återförsäkringsavtalen. Eftersom namnet på detta bolag inte kan utläsas av handlingarna i målet, kommer jag genomgående att ange Swiss Re – klaganden i förevarande mål – som det rättssubjekt som överförde avtalen i fråga.

4 Skrivelse R/716/77 (FIN 151).

5 Se exempelvis dom av den 8 juni 2000 i mål C-375/98, Epson Europe (REG 2000, s. I-4243), punkt 26 och där angiven rättspraxis.

6 Den italienska språkversionen av bestämmelsen kan i vissa avseenden vara vilseledande, eftersom bestämmelsen, åtminstone i dess första del, tycks antyda att undantaget från skatteplikt avser den första leveransen av varor som är avsedda att användas i en verksamhet som är undantagen från skatteplikt. I själva verket är det fråga om varor som (redan) har använts i en verksamhet som är undantagen från skatteplikt och som därefter har sålts på nytt. I rådets nya direktiv 2006/112 av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1) står det nämligen numera cessioni di beni, già destinati esclusivamente ad un’attività esente (min kursivering).

7 Det är uppenbart att syftet med bestämmelsen är att undvika dubbelbeskattning, eftersom den som har använt varorna för att utöva verksamhet som är undantagen från skatteplikt inte har kunnat återfå den ingående mervärdesskatt som erlagts på varorna utan således slutgiltigt har erlagt skatten som en slutkonsument. Den därpå följande försäljningen på nytt av samma varor, avseende vilka mervärdesskatt redan har erlagts, undantas således från skatteplikt för att undvika att mervärdesskatt erläggs på nytt, denna gång av den nya förvärvaren. Se dom av den 25 juni 1997 i mål C-45/95, kommissionen mot Italien (REG 1997, s. I-3605), och generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 10 december 1996 i samma mål, punkterna 14–20. Se även beslut av den 6 juli 2006 i de förenade målen C-18/05 och C-155/05, Salus och Villa Maria Beatrice Hospital (REG 2006, s. I-6199), punkterna 29 och 30.

8 Se, i det avseendet, punkt 26 i generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande av den 11 juni 1998 i mål C-349/96, CPP, där domstolen meddelade dom den 25 februari 1999 (REG 1999, s. I-973), och punkt 13 i generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande av den 12 januari 2005 i mål C-472/03, Arthur Andersen, där domstolen meddelade dom den 3 mars 2005 (REG 2005, s. I-1719).

9 Det tycks nämligen saknas skäl att tolka de transaktioner som beskrivs i de två ovannämnda bestämmelserna, vilka betecknas som försäkringstjänster, däribland återförsäkring i artikel 9 och försäkrings- och återförsäkringstransaktioner i artikel 13, på olika sätt. Jag anser således att de två passusar som just citerats syftar på samma verksamheter.

10 Se exempelvis dom av den 5 juni 1997 i mål C-2/95, SDC (REG 1997, s. I-3017), punkt 21, och domen i målet Arthur Andersen (ovan fotnot 8), punkt 25.

11 Se ovan fotnot 9.

12 Domstolens dom av den 17 november 1993 i mål C-68/92, kommissionen mot Frankrike (REG 1993, s. I-5881), punkt 14.

13 Se domen i målet Arthur Andersen (ovan fotnot 8), punkt 24 och där angiven rättspraxis.

14 Se dom av den 6 december 2007 i mål C-401/06, kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. I-10609), punkt 29.

15 Domen i målet CPP (ovan fotnot 8), punkt 17.

16 Domen i målet CPP (ovan fotnot 8), punkt 22. Se även analogt domen i målet SDC (ovan fotnot 10), punkt 32.

17 Dom av den 8 mars 2001 i mål C-240/99, Skandia (REG 2001, s. I-1951), punkterna 39 och 40.

18 Dom av den 4 maj 2006 i mål C-169/04, Abbey National (REG 2006, s. I-4027).

19 Domen i målet Abbey National (ovan fotnot 18), punkt 72.

20 Ovan fotnot 17.

21 Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i fråga om behandling av försäkringstjänster och finansiella tjänster (KOM(2007) 747 slutlig).

22 I förslaget till direktiv föreslås i synnerhet att det i artikel 135 i direktiv 2006/112/EG ska införas en punkt 1a med följande lydelse: De undantag som föreskrivs i punkt 1 a–e ska tillämpas på tillhandahållande av varje inslag i en försäkringstjänst eller finansiell tjänst som utgör ett avgränsat helt och har den specifika och väsentliga karaktären hos den berörda, från skatteplikt, undantagna tjänsten.

23 Man kan exempelvis tänka sig stordriftsfördelar, rationaliseringar av organisationen och, naturligtvis, skatteskäl.

24 Dom av den 15 december 1993 i mål C-63/92, Lubbock Fine (REG 1993, s. I-6665), punkterna 9 och 10.

25 Dom av den 9 oktober 2001 i mål C-108/99, Cantor Fitzgerald International (REG 2001, s. I-7257), punkterna 21–24.

26 Det innebär naturligtvis inte att jag vill förminska problemet, vilket är särskilt betydande just inom finans- och försäkringsbranscherna. Önskan att reducera den dolda mervärdesskatten är ett av de skäl som kommissionen angav till stöd för sitt förslag till direktiv som nämnts ovan i fotnot 20. Se även yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén angående förslaget (EGT C 224, 30.8.2008, s. 124), särskilt punkt 3.

27 Se ovan punkt 36.

28 Se, i det avseendet, dom av den 19 april 2007 i mål C-455/05, Velvet & Steel Immobilien (REG 2007, s. I-3225), punkterna 21 och 22.

29 Som domstolen själv påpekade i domen i målet Velvet & Steel Immobilien (ovan fotnot 28), punkt 18, framgår den omständigheten att undantagen endast avser finansiell verksamhet och bankverksamhet särskilt tydligt i exempelvis den engelska och den spanska språkversionen av direktivet. I domen i målet Velvet & Steel Immobilien, vars olika språkversioner innehåller vissa avvikelser som delvis beror på skillnaderna i de olika språkversionerna av sjätte direktivet, inskränkte sig domstolen till att slå fast att det med avseende på undantaget i artikel 13 B d punkt 2 krävs att en transaktion är pekuniär, men den slog däremot inte fast att detta räcker för att kunna tillämpa själva undantaget.

30 Med beaktande av bestämmelsens ordalydelse och sammanhang kan frågan ställas om inte de förpliktelser som det talas om i exempelvis den italienska, den franska och den tyska språkversionen, men som saknas i exempelvis den engelska språkversionen, helt enkelt ska uppfattas som garantiåtaganden, med hänsyn till lagstiftarens avsikt med direktivet. För en tillämpning av den systematiska tolkningen som en följd av skillnaderna mellan de olika språkversionerna av artikel 13 i sjätte direktivet, se dom av den 13 juli 1989 i mål 173/88, Skatteministeriet mot Henriksen (REG 1989, s. 2763), punkterna 10 och 11, av den 26 juni 2003 i mål C-305/01, MKG-Kraftfahrzeuge-Factoring (REG 2003, s. I-6729), punkterna 69 och 70, samt domen i målet Velvet & Steel Immobilien (ovan fotnot 28), punkt 20 och där angiven rättspraxis.

31 Om man tillämpade huvudregeln, att platsen för tillhandahållande är den där leverantören är etablerad (och inte den plats för tillhandahållande som är specifik för försäkringstjänster, vilken i stället är belägen där kunden är etablerad), enligt artikel 9 i sjätte direktivet, skulle nämligen övertagandet av de 177 avtalen med ett positivt värde ha ägt rum i Tyskland och övertagandet av de 18 avtalen med ett negativt värde ha ägt rum i Schweiz.

32 Domen i målet CPP (ovan fotnot 8), punkt 29.