Förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston föredraget den 12 maj 2011
1 Originalspråk: engelska.
2 Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EGT L 157, 2003, s. 49) (nedan kallat direktiv 2003/49). Direktiv 2003/49 är en av tre åtgärder som vidtagits för att begränsa skadlig skattekonkurrens. De andra åtgärderna är direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EGT L 157, 2003, s. 38), som är tillämpligt på fysiska personer och uppförandekoden för att eliminera skadlig skattekonkurrens vad gäller beskattning av företag. (EGT C 2, 2003, s.1), som inte är juridiskt bindande.
3 Bilagan till direktiv 2003/49 innehåller en förteckning över de bolag som omfattas av artikel 3a. Enligt tysk rättsordning omfattas följande bolag av dess tillämpningsområde: Aktiengesellschaft, Kommanditgesellschaft auf Aktien, Gesellschaft mit beschränkter Haftung eller Bergrechtliche gewerkschaft.
4 Bolagsskatt.
5 Rådets direktiv 90/435 EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25) (nedan kallat moder/dotterbolagsdirektivet).
6 Dom av den 26 juni 2008 i mål C-284/06, Burda (REG 2008, s. I-4571), punkt 51. Se dessutom däri angiven rättspraxis.
7 Medlemsstaterna påför vanligtvis skatt på vinstutdelningar från bolag, det vill säga utdelningar som betalats ut till aktieinnehavare. Sådan beskattning sker normalt sett på så sätt att skatten innehålls vid inkomstkällan av det betalande bolaget för skattemyndigheten. Källbeskattning tillämpas ofta i en inhemsk kontext för att säkerställa efterlevnad och förenkla skatteuttaget, och den skatt som innehålls uppfyller i allmänhet eller kan kvittas mot den skatteskuld som mottagarna som är skattskyldiga personer med hemvist i landet har. Innehållande av skatt på gränsöverskridande transaktioner utgör en pålaga av ytterligare skatt i den stat där beskattningen sker för skattskyldiga utan hemvist i landet med avseende på vilken sistnämnda inte kan befrias i den medlemsstat där de har hemvist. Se till exempel generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 2 maj 1996 i de förenade målen C-283/94, C-291/94 och C-292/94, Denkavit, där domstolen meddelade dom den 17 oktober 1996 (REG 1996, s. I-5063), punkt 7.
8 Skatt på inkomst av näringsverksamhet anses vara unik för Tyskland. Den italienska regeringen har i sitt skriftliga yttrande emellertid anfört att en skatt med samma kännetecken som näringsskatten uttas i Italien.
9 Se nedan punkt 16.
10 Se till exempel dom av den 26 oktober 1999 i mål C-294/97, Eurowings Luftverkehrs (REG 1999, s. I-7447), punkt 6.
11 De bestämmelser i GewStG 2002 som beskrivits ovan i punkterna 13–18 var de som gällde vid den aktuella tidpunkten.
12 Se nedan punkterna 3133.
13 I artikel 48 EG föreskrivs att artikel 43 EG gäller för bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen, bolag vilka ska likställas med fysiska personer som är medborgare i medlemsstaterna.
14 Se ovan punkt 15.
15 Se ovan punkt 16.
16 Se ovan punkt 16.
17 Se ovan punkt 17.
18 Se artikel 93 EG (nu artikel 113 FEUF), i vilken det föreskrivs att harmoniserad lagstiftning ska antas med avseende på vissa former av indirekt beskattning. Bolagsskatt som är av stor betydelse för att upprätta och genomföra den inre marknaden har ägnats särskilt intresse. Vissa åtgärder har vidtagits i enlighet med artikel 94 EG (nu artikel 115 FEUF), se till exempel moder/dotterbolagsdirektivet (ovan fotnot 5), rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 20) och konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (90/436/EEG) (EGT L 225, 1990, s. 10) (nedan kallad skiljemannakonventionen). Skiljemannakonventionen trädde i kraft den 1 januari 1995 för en period på fem år. Genom ett protokoll till skiljemannakonventionen (EGT C 202, 1999, s. 1) förlängdes tillämpningsperioden från den 1 januari 2000 till den 31 december 2004, då den löpte ut.
19 Frågan om harmonisering av medlemsstaternas system för bolagsbeskattning har varit föremål för ett antal studier och rapporter från så länge sedan som år 1962. Se till exempel Neumarkrapporten (1962), Tempelrapporten (1970) och Rudingrapporten (1992). Fram till i dag har emellertid enbart åtgärder för att lösa särskilda frågor vidtagits (se ovan fotnot 2 och fotnot 18).
20 Se ovan punkt 34.
21 Dom av den 12 december 2006 i mål C-374/04, Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation (ACT), punkt 36 och där angiven rättspraxis.
22 Dom av den 4 oktober 2001 i mål C-294/99, Athinaïki Zythopoiia AE mot Elliniko Dimosio (REG 2001, s. I-6797).
23 Grekiska bryggerier, punkterna 2629. Se även generaladvokaten Albers förslag till avgörande, punkt 1.
24 Domen i målet grekiska bryggerier (ovan fotnot 22), punkterna 28 och 29. Se även generaladvokaten Albers förslag till avgörande, punkterna 24–33.
25 Se ovan punkterna 15–18.
26 Se till exempel 10a § GewStG 2002, ovan punkt 18.
27 Se domen i målet Burda (ovan fotnot 6).
28 Se domen i målet Burda, punkt 52.
29 Dom den 6 oktober 1982 i mål 283/81, Cilfit m.fl. (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513), punkterna 18–20, och av den 8 mars 2007 i mål C-289/05, Länsstyrelsen i Norrbottens län (REG 2007, s. I-1965),, punkterna 1820.
30 Se dom av den 1 april 2004 i mål C-1/02, Borgmann (REG 2004, s. I-3219), punkt 25.
31 Se nedan punkt 82, där fråga två undersöks.
32 Ovan fotnot 21, punkt 5 i detta förslag till avgörande.
33 Avseende skattemässiga konsekvenser av gränsöverskridande räntebetalningar för den som har rätt till ränta, se till exempel dom av den 22 december 2008 i mål C-282/07, Truck Center (REG 2008, s. I-10767). Denna dom, som meddelades innan direktiv 2003/49 trädde i kraft, avsåg uppbörden av källskatt på räntebetalningar som gjorts av ett belgiskt dotterbolag till dess moderbolag i Luxemburg. Detta mål bedömdes mot bakgrund av fördragets bestämmelser om den fria etableringsrätten (se nu artiklarna 49 FEUF och 54 FEUF). Generaladvokaten Kokott anförde i punkt 32 i sitt förslag till avgörande att det är den skattemässiga situation som det bolag som mottar räntebetalningar befinner sig i som är relevant avseende skyldigheten att betala förskottsskatten (en skyldighet som enbart var tillämplig när den som mottog ränta var belägen utanför Belgien).
34 OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och kapital från år 1996. Den åttonde versionen av modellavtalet offentliggjordes av OECD år 2010 och finns tillgänglig på www.oecdbookshop.org. Se även rådets förslag till direktiv om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater av den 4 mars 1998 (KOM(1998) 67 slutlig), s. 6.
35 Se ovan punkt 47.
36 Se skäl 2 (ovan punkt 3).
37 Se kommissionens rapport om tillämpning av direktiv 2003/49 (KOM(2009) 179 slutlig, s. 3, punkt 3.1.
38 Se artikel 3b i direktiv 2003/49 (ovan punkt 6).
39 Se ovan punkt 10.
40 Se domen i målet Denkavit (ovan fotnot 7), punkterna 1823 och punkt 37 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande, där det anges att artikel 3.2 andra strecksatsen i moder/dotterbolagsdirektivet är tvetydig.
41 Domen i målet Denkavit (ovan fotnot 7), punkterna 25 och 26.
42 Domen i målet Denkavit (ovan fotnot 7), punkterna 2427 och punkt 32.
43 Till exempel i den nederländska, den franska, den tyska och den italienska språkversionen används formen för förfluten tid, i den portugisiska och den spanska språkversionen används presens indikativ, medan presens perfekt används i den engelska versionen.
44 Se ovan punkterna 78 och 79. Se även domen i målet Denkavit (ovan fotnot 7), punkt 26, och generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande, punkt 38.
45 I kommissionens rapport om tillämpningen av direktiv 2003/49 (ovan fotnot 37) anges att av de tjugo medlemsstater som var skyldiga att införliva direktiv 2003/49/EG den 1 januari 2004 hade elva infört en minimiperiod för innehav enligt artikel 1.10. Tre av dessa medlemsstater kräver att villkoret om innehav ska vara uppfyllt vid den tidpunkten då räntebetalningen sker utan möjlighet att uppfylla detta villkor i efterhand.
46 Se till exempel dom av den 14 juli 1994 i mål C-91/92, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-1), punkterna 19–23, och domen i målet Denkavit (ovan fotnot 7), punkterna 38 och 39. Mer nyligen dom av den 12 februari 2009 i mål C-138/07, Cobelfret (REG 2009, s. I-731), punkterna 49 och 50.