lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 7 juli 2011

CELEX
62009CC0545
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 212, s. 3.

3 I enlighet med artikel 33 i konventionen trädde denna i kraft den första dagen i den månad som följde på medlemsstaternas deponering av alla ratificeringsinstrument och Europeiska gemenskapernas deponering av de akter som meddelade slutandet av konventionen. Se även dom av den 30 september 2010 i mål C-132/09, kommissionen mot Belgien (REU 2010, s. I-8695), punkterna 13 och 14. I bilaga 1 till konventionen räknas det visserligen upp endast tio Europaskolor, men det finns i dag fjorton stycken i sju medlemsstater (fem i Belgien, tre i Tyskland, en i Italien, två i Luxemburg, en i Nederländerna, en i Spanien och en i Förenade kungariket). Dessa skolor har för närvarande ungefär 22500 elever.

4 I den franska versionen av talan står det visserligen écoles publiques (offentliga skolor), men i den engelska originalversionen står det maintained schools, vilket – som kommer att förklaras i det följande – motsvarar subventionerade skolor.

5 Se även dom av den 14 juni 2011 i mål C-196/09, Miles m.fl. (REU 2011, s. I-5105), punkt 39. Skolorna ger flerspråkig och flerkulturell undervisning på för-, primär- och sekundärskolenivå.

6 Det ifrågavarande skälet i inledningen till konventionen återger delvis innehållet i artikel 165.1 FEUF.

7 Styrelsen består bland annat av företrädare på ministernivå för medlemsstaterna och en ledamot av kommissionen. Enligt artikel 10 i konventionen är styrelsens uppgift att övervaka genomförandet av konventionen, och för detta ändamål har styrelsen nödvändiga beslutsbefogenheter i utbildnings- och budgetfrågor samt administrativa frågor.

8 Liknande uttryck används i den tyska (der Regelung ihres Herkunftsstaates) och den spanska (normativas nacionales) versionen av artikel 12.4 a sista meningen i konventionen, sannolikt på grund av att utbildning i dessa medlemsstater inte är ett ansvar för de centrala organen.

9 Enligt Förenade kungariket gäller detta 53 av de 250 lärare som hade utnämnts till tjänster vid Europaskolorna vid tidpunkten för omständigheterna i målet.

10 Enligt Förenade kungarikets uppgifter rör det sig om 435000 personer.

11 Enligt Förenade kungarikets uppgifter gäller detta en obestämd andel av de 89000 lärare som är anställda vid sådana skolor i England och Wales.

12 Se fotnot 6 i detta förslag till avgörande.

13 En sådan åtskillnad innebär inte någon diskriminering, av två skäl: rättsligt befinner sig dessa lärare i en annan situation än lärare i de tidigare nämnda kategorierna, och ekonomiskt torde Europatillägget kompensera den eventuella skillnaden jämfört med lärarna i de kategorierna under den tid som utnämningen varar.

14 Jag erinrar om att den som söker en ET-tjänst dessutom måste ha befunnit sig i den övre löneskalans tredje löneklass i minst två år innan han eller hon tillträder tjänsten (se punkt 20 i detta förslag till avgörande).

15 Det framgår av handlingarna i målet att lärare som har uppnått grundlöneskalans sjätte löneklass och vill bli uppflyttade till den övre löneskalan måste uppfylla följande tio yrkesmässiga krav: 1) i förekommande fall bidra aktivt till genomförandet av handlingsplaner och praxis på arbetsplatsen och därvidlag verka för ett kollektivt ansvarstagande, 2) ha djupgående kunskaper om och djupgående förståelse av hur en uppsättning strategier för att styra undervisning, lärande och beteende kan användas och anpassas, bland annat när det gäller hur lärandet kan skräddarsys så att alla elever kan förverkliga sin potential, 3) ha djupgående kunskaper om och en väl underbyggd förståelse för de kriterier och metoder som används vid bedömning inom det ämne/läroplansområde där de undervisar, bland annat när det gäller offentliga kvalifikationer och examinationer, 4) ha aktuella kunskaper om och aktuell förståelse för de olika typerna av examina och ämneskurser samt dessas lämplighet i förhållande till elevernas behov, 5) ha fördjupade kunskaper om och fördjupad förståelse för sina ämnen/läroplansområden och den därtill hörande pedagogiken, bland annat när det gäller lärandets progression, 6) ha tillräckligt djupgående kunskaper och erfarenhet för att kunna ge råd om barns och ungdomars utveckling och välbefinnande, 7) vara flexibel, kreativ och skicklig när det gäller att under en eller flera lektioner genomföra lärandesekvenser som är effektiva, som ständigt är anpassade till lärandemålen och till elevernas behov, och som beaktar den senaste utvecklingen, bland annat kunskapsutvecklingen inom ämnet/läroplansområdet, 8) ha en förmåga att undervisa som gör det möjligt för eleverna att göra framsteg i förhållande till sina tidigare prestationer och att göra minst lika stora framsteg som jämförbara elever på nationell nivå, 9) främja samarbete och fungera effektivt i ett arbetslag, och 10) bidra till kollegernas utveckling i yrket genom att fungera som coach och mentor, demonstrera effektiva metoder, ge råd och ge återkoppling.

16 Se artiklarna 15–18 i konventionen.

17 Se artikel 30.3–4 i STPCD.

18 Se artikel 65.2 i STPCD, där det slås fast att den berörda arbetstiden även kan ägnas åt uppgifter till gagn för den myndighet som utnämner lärare eller på annan plats.

19 Se, när det gäller dels begreppet påtaglig förlust av möjlighet – vilket är vedertaget inom arbetsrätten och/eller reglerna för statlig anställning i ett antal medlemsstater, inbegripet Förenade kungariket – dels det ekonomiska värdet av den förlorade möjligheten, punkterna 53–55 i mitt förslag till avgörande i mål C-348/06 P, kommissionen mot Girardot, där dom meddelades den 21 februari 2008 (REG 2008, s. I-833).

20 I detta sammanhang erinrar jag om att domstolen i dom av den 15 januari 1986 i mål 44/84, Hurd (REG 1986, s. 29; svensk specialutgåva, volym 8, s. 369), och av den 5 april 1990 i mål C-6/89, kommissionen mot Belgien (REG 1990, s. I-1595; saknas i svensk specialutgåva), fann att en medlemsstat kunde bryta mot artikel 5 EG om den vidtog en ensidig åtgärd som – på grund av den genom konventionen med stadga för Europaskolorna (i det aktuella fallet den konvention från 1958 där gemenskaperna inte var avtalsslutande part) införda mekanism varigenom skillnaden mellan Europaskolornas sammanlagda inkomster och lärarnas nationella löner kompenseras med medel från gemenskapernas budget – medförde att gemenskapernas budget belastades med en kostnad som den inte borde ha belastats med. Se även punkterna 121–130 i mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, där dom sedermera meddelades den 30 september 2010.