Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 7 juli 2011

I mål C-101/10, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission (Österrike) genom beslut av den 18 januari 2010, som inkom till domstolen den 23 februari 2010, i målet

DOMSTOLEN (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J.-C. Bonichot samt domarna L. Bay Larsen (referent), C. Toader, A. Prechal och E. Jarašiūnas, generaladvokat: P. Mengozzi, justitiesekreterare: handläggaren K. Malacek,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 13 januari 2011,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Gentcho Pavlov och Gregor Famira, genom R. Keisler och S. Werinos, Rechtsanwälte, Österrikes regering, genom E. Riedl och G. Holley, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom F. Erlbacher och G. Braun, båda i egenskap av ombud,

och efter att den 17 mars 2011 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätten

Associeringsavtalet

Den nationella lagstiftningen

RAPG

RAO

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Prövning av tolkningsfrågorna

Rättegångskostnader

1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 38.1 första strecksatsen i Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan, vilket ingicks och godkändes på gemenskapernas vägnar genom rådets och kommissionens beslut 94/908/EKSG, EG, Euratom av den 19 december 1994 (EGT L 358, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 39, s. 3) (nedan kallat associeringsavtalet).

2. Begäran har framställts i ett mål mellan den bulgariske medborgaren Gentcho Pavlov och Gregor Famira, som är advokat i Wien, å ena sidan, och Ausschuss der Rechtsanwaltskammer Wien (advokatsamfundets lokala kommitté i Wien), å andra sidan, rörande den sistnämndas avslag på ansökan om registrering av Gentcho Pavlov som biträdande jurist och ansökan om utfärdande av ett intyg till Gentcho Pavlov om ombudsbehörighet.

3. Enligt artikel 7.1 i associeringsavtalet ska [a]ssocieringen … omfatta en övergångsperiod på högst 10 år, uppdelad i två på varandra följande etapper som vardera principiellt varar i fem år. Den första etappen skall inledas när avtalet träder i kraft. Associeringsavtalet trädde i kraft den 1 februari 1995.

4. I artikel 38.1 i associeringsavtalet, vilken ingår i kapitel 1, som rör arbetstagarnas rörlighet, i avtalets avdelning IV som har rubriken Arbetstagarnas rörlighet, etablering, tillhandahållande av tjänster, föreskrivs följande:

5. I artikel 42.1 i nämnda associeringsavtal föreskrivs följande:

6. I artikel 45.1 i samma associeringsavtal, vilken ingår i kapitel II som har rubriken Etablering, i avdelning IV, föreskrivs följande:

7. I artikel 47 i samma associeringsavtal, vilken ingår i nämnda kapitel II, föreskrivs följande:

8. I artikel 59.1 i nämnda associeringsavtal, vilken ingår i kapitel IV som har rubriken Allmänna bestämmelser, i avdelning IV, föreskrivs följande:

9. De bestämmelser som reglerar advokatyrket och tillträdet till detsamma finns i lagen om prov för att få utöva advokatyrket (Rechtsanwaltsprüfungsgesetz, BGBl. 556/1985, i dess lydelse som offentliggjorts i BGBl. 71/1999, vilken är tillämplig på nämnda tvist) (nedan kallad RAPG) respektive i den österrikiska advokatordningen (Österreichische Rechtsanwaltsordnung, RGBl. 96/1868, i dess lydelse som offentliggjorts i BGBl. 128/2004, vilken är tillämplig på nämnda tvist) (nedan kallad RAO).

10. De bestämmelser i RAPG som har relevans för tvisten vid den nationella domstolen har följande lydelse:

11. De bestämmelser i RAO som har relevans för tvisten vid den nationella domstolen har följande lydelse:

12. Gentcho Pavlov slutförde sina juridikstudier i Wien år 2002. Sedan år 2004 har han varit anställd som avlönad arbetstagare vid en advokatbyrå som drivs av Gregor Famira, som är advokat i Wien. Gentcho Pavlov innehar österrikiskt uppehållstillstånd och ett arbetstillstånd enligt österrikisk rätt vilket ger honom rätt att söka anställning och att arbeta i hela Österrike. Gregor Famira innehar ett tillstånd, som har utfärdats av arbetsförmedlingen, vilket ger honom rätt att anställa Gentcho Pavlov som avlönad biträdande jurist under perioden 1 januari–31 december 2004.

13. Den 2 januari 2004 ansökte Gregor Famira och Gentcho Pavlov om registrering av den sistnämnda som biträdande jurist. Samtidigt begärde de att ett intyg om ombudsbehörighet (kleine Legitimationsurkunde) enligt 15 § 3 RAO skulle utfärdas till Gentcho Pavlov.

14. Ausschuss der Rechtsanwaltskammer Wien (andra avdelningen) avslog nämnda ansökan genom beslut av den 6 april 2004. Avslaget motiverades med att Gentcho Pavlov inte uppfyllde medborgarskapskravet enligt 30 § 1 och 30 § 5 RAO. Sedan omprövning begärts fann Ausschuss der Rechtsanwaltskammer Wien (i plenum) – genom beslut av den 15 juni 2004 – inte skäl att ändra det tidigare beslutet.

15. Gentcho Pavlov och Gregor Famira överklagade beslutet av den 15 juni 2004 vid Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission (nedan kallad OBDK) som avslog överklagandet genom beslut av den 1 augusti 2006. Avslaget motiverades med att advokatyrket är ett reglerat yrke och att regleringen i fråga har återverkningar även för biträdande jurister. OBDK bedömde att diskriminering enligt associeringsavtalet endast är förbjuden i fråga om arbetsvillkoren. De avtalsslutande staterna i fråga har däremot behållit möjligheten att införa begränsningar vad avser tillträdet till reglerade yrken.

16. Den 8 oktober 2007 upphävde Verfassungsgerichtshof (den österrikiska författningsdomstolen) beslutet av den 1 augusti 2006 och återförvisade målet till OBDK. Verfassungsgerichtshof motiverade sitt avgörande med att OBDK, genom att underlåta att begära förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkningen av de relevanta bestämmelserna i associeringsavtalet, hade åsidosatt klagandenas grundlagsskyddade rätt till prövning i behörig domstol.

17. Mot bakgrund av den ändring i rättsläget som hade uppstått till följd av Republiken Bulgariens anslutning till unionen med verkan från den 1 januari 2007 upphävde OBDK, genom beslut av den 17 april 2008, de beslut som Ausschuss der Rechtsanwaltskammer Wien hade antagit den 6 april och den 15 juni 2004. OBDK bedömde att villkoren i 30 § 1 och 30 § 5 RAO var uppfyllda från och med det förstnämnda datumet, och återförvisade ärendet till nämnda Ausschuss för ny handläggning och nytt avgörande.

18. Den 2 juli 2009 upphävde Verfassungsgerichtshof beslutet av den 17 april 2008 med hänvisning till att Republiken Bulgariens anslutning till unionen inte ändrade den omständigheten att åren 2004, 2005 och 2006 var viktiga för Gentcho Pavlov, eftersom han dels inte kunde göra provet för att få utöva advokatyrket förrän han fullgjort minst två års praktik hos en advokat, dels för att få bli registrerad som advokat måste kunna visa att han fullgjort minst tre års praktik hos en advokat. För att reglera frågan med avseende på åren 2004, 2005 och 2006 var det sålunda, i enlighet med det beslut som antogs av samma domstol den 8 oktober 2007, nödvändigt att hänskjuta en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen om tolkningen av artikel 38 i associeringsavtalet.

19. Under dessa omständigheter beslutade OBDK att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:

20. Den nationella domstolen har ställt de två frågorna, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida icke-diskrimineringsprincipen i artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet, före Republiken Bulgariens anslutning till Europeiska unionen, utgjorde hinder för att tillämpa sådana nationella bestämmelser som bestämmelserna i 30 § 1 och 30 § 5 RAO, enligt vilka en bulgarisk medborgare till följd av nationalitetskravet i nämnda bestämmelser, inte kunde registreras som biträdande jurist och därmed inte heller få ett intyg om ombudsbehörighet.

21. Av lydelsen av artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet följer att förbudet häri gäller all diskriminering på grund av nationalitet som en redan lagligt anställd person kan utsättas för vad avser arbetsvillkor, avlöning eller avskedande.

22. Gentcho Pavlov har i detta hänseende anfört att registreringen som biträdande jurist rör arbetsvillkoren för detta yrke, med följden att avslaget på hans ansökan om sådan registrering med hänvisning till hans nationalitet med stöd av 30 § 1 och 30 § 5 RAO utgör förbjuden diskriminering enligt artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet.

23. Av de upplysningar som den nationella domstolen har lämnat till domstolen följer att praktiktjänstgöringen, enligt tillämplig nationell lagstiftning, ofrånkomligen är kopplad till registreringen som biträdande jurist och att nämnda registrering således utgör en förutsättning för praktiktjänstgöringen hos advokaten. Innan vederbörande har registrerats kan han eller hon bara arbeta som jurist, inte som biträdande jurist.

24. Det ska tilläggas att utförandet av de uppgifter som åligger en biträdande jurist inte bara kan hänföras till ett anställningsförhållande, såsom är fallet i målet vid den nationella domstolen, utan också utgör den praktiska delen av den utbildning som krävs för att bli behörig att utöva det reglerade advokatyrket (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 november 2003 i mål C-313/01, Morgenbesser, REG 2003, s. I-13467, punkt 51).

25. Domstolen konstaterar således att nämnda registrering som biträdande jurist utgör ett villkor för utövande av det här aktuella reglerade advokatyrket.

26. Det är således nödvändigt att fastställa huruvida förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet i artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet även omfattar sådana regler om tillträde till det reglerade advokatyrket som är aktuella i målet vid den nationella domstolen.

27. Det ska noteras att det med hjälp av associeringsavtalets innehåll inte går att utläsa av artikel 38.1 första strecksatsen i nämnda avtal eller andra bestämmelser häri att avtalsparterna hade för avsikt att undanröja all diskriminering på grund av nationalitet vad avser bulgariska medborgares tillträde till reglerade yrken. Därtill ska beaktas att nämnda bestämmelse ingår i kapitel I, med rubriken Arbetstagarnas rörlighet, i avdelning IV i nämnda avtal, medan reglerade yrken behandlas i avtalets artikel 47, vilken ingår i kapitel II om etablering. I den sistnämnda artikeln regleras dessutom tillträdet till reglerade yrken utan att något förbud mot diskriminering på grund av nationalitet uppställs.

28. Av detta följer att icke-diskrimineringsprincipen i artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet ska tolkas så, att den inte omfattar sådana nationella regler om tillträde till det reglerade advokatyrket som de som är aktuella i målet vid den nationella domstolen. Registreringen som biträdande jurist, vilken såsom anges i punkt 25 ovan utgör en förutsättning för tillträdet till det reglerade advokatyrket, kan sålunda inte anses röra arbetsvillkoren i den mening som avses i artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet.

29. Vad avser det uppehållstillstånd och det arbetstillstånd som enligt Gentcho Pavlov ger honom rätt att praktisera hos en advokat, ska det noteras att det åligger den nationella domstolen att pröva huruvida dessa tillstånd, vilka har utfärdats av värdmedlemsstatens myndigheter, enligt nationell lagstiftning utgör beslut som har ett sådant innehåll och som i sig ger tillträde till advokatyrket.

30. Av vad som anförts ovan följer att den nationella domstolens frågor ska besvaras enligt följande. Icke-diskrimineringsprincipen i artikel 38.1 första strecksatsen i associeringsavtalet ska tolkas så, att den inte, före Republiken Bulgariens anslutning till unionen, utgjorde något hinder för att tillämpa sådana nationella bestämmelser som bestämmelserna i 30 § 1 och 30 § 5 RAO, i den lydelse som var tillämplig i målet vid den nationella domstolen, enligt vilka en bulgarisk medborgare till följd av nationalitetskravet i nämnda bestämmelser inte kunde registreras som biträdande jurist och därmed inte heller få ett intyg om ombudsbehörighet.

31. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (fjärde avdelningen) följande:

1 Rättegångsspråk: tyska.