Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 26 april 2012
1 Originalspråk: franska.
2 [Motsvarande fotnot i originalversionen saknar relevans för den svenska versionen. Övers. anm.]
3 Se kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 13 juli 2010 om medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor (KOM(2010) 380 slutlig) och det förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2001/18/EG vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier som kommissionen lade fram den 13 juli 2010 (KOM(2010) 375 slutlig). Se även Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 juli 2011 om det ovannämnda förslaget. Syftet med förslaget är att ge medlemsstaterna möjlighet att förbjuda eller begränsa odling av genetiskt modifierade organismer inom sitt territorium med hänvisning till andra skäl än sådana som rör den vetenskapliga bedömningen av miljö- och hälsorisker. Flera medlemsstater har uttryckt starkt motstånd mot detta förslag från kommissionen, varför Europeiska unionens danska ordförandeskap för närvarande försöker finna en kompromiss som medlemsstaterna kan godta.
4 EGT L 106, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 212.
5 EGT L 81, s. 45 (nedan kallat direktiv 2001/18).
6 EUT L 189, s. 36 (nedan kallad rekommendationen av den 23 juli 2003).
7 EUT C 200, s. 1 (nedan kallad rekommendationen av den 13 juli 2010).
8 Sådana ekonomiska förluster kan bland annat uppstå till följd av föreskrifter som innebär att en produkt måste förses med en särskild märkning om den innehåller mer än 0,9 procent genetiskt modifierade organismer.
9 En allmän redogörelse för problematiken finns till exempel i Rosso Grossman, M., Coexistence of Genetically Modified, Conventional, and Organic Crops in the European Union: The Community Framework, The Regulation of Genetically Modified Organisms: Comparative Approaches, Oxford University Press, 2010, s. 123.
10 Se den vägledande katalogen över åtgärder för samexistens i punkt 3 i bilagan till rekommendationen av den 23 juli 2003.
11 Rådets direktiv av den 13 juni 2002 (EGT L 193, s. 1) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, s. 1) (nedan kallat direktiv 2002/53).
12 Nedan kallat Monsanto Europe.
13 Kommissionens beslut av den 22 april 1998 om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad majs (Zea mays L. linje MON 810), i enlighet med rådets direktiv 90/220 (EGT L 131, s. 32).
14 Rådets direktiv av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, s. 15; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 212).
15 Eftersom majsen MON 810 är en genetiskt modifierad majssort som i huvudsak förefaller användas i djurfoder kommer jag i det följande endast att hänvisa till avsnitt 1 i kapitel III i förordning nr 1829/2003, som avser godkännande och övervakning av genetiskt modifierat foder. Det bör emellertid påpekas att Monsanto Europe även har anmält majsen MON 810 till kommissionen som befintlig produkt med stöd av artikel 8.1 a och b i den förordningen. Den artikeln ingår i avsnitt 1 i kapitel II i förordningen, som avser godkännande och övervakning av genetiskt modifierade livsmedel. Eftersom bestämmelserna i avsnitt 1 i kapitel II i förordning nr 1829/2003 och i avsnitt 1 i kapitel III i den förordningen liknar varandra, saknar det betydelse för resonemanget att jag inskränker mig till att hänvisa till bestämmelserna i det sistnämnda avsnittet.
16 De förenade målen C-58/10–C-68/10 (REU 2011, s. I-7763).
17 Punkt 55.
18 Bestämmelserna i artikel 12.1 i direktiv 2001/18 med innebörden att sektoriell lagstiftning ska ges företräde omfattar inte artikel 26a i det direktivet.
19 GURI nr 131 av den 8 juni 2001, nedan kallat lagstiftningsdekret nr 212/2001.
20 Det följer också av artikel 1.5 i lagstiftningsdekret nr 212/2001 att: [d]en som sår utsädesprodukter av genetiskt modifierade sorter utan det tillstånd som avses i punkt 2 kan dömas till fängelse i mellan sex månader och tre år eller till böter på upp till 100 miljoner lire. Samma påföljd är tillämplig vid varaktigt eller tillfälligt återkallande av tillståndet.
21 GURI nr 280 av den 29 november 2004.
22 GURI nr 22 av den 28 januari 2005, nedan kallat lagdekret nr 279.
23 När det gäller genetiskt modifierade livsmedel återfinns de relevanta bestämmelserna i artikel 10 i förordning nr 1829/2003.
24 Europaparlamentets och rådets förordning av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, s. 1).
25 Punkt 81.
26 Se, för ett liknande resonemang, rekommendationen av den 23 juli 2003 (punkt 2.1.5) och, mer uttryckligt, rekommendationen av den 13 juli 2010 (punkt 2.4).