Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 30 januari 2014
1 Originalspråk: franska.
2 Dom av den 19 juli 2012 i mål C‑130/10, parlamentet mot rådet.
3 EUT L 254, s. 1, nedan kallat det omtvistade beslutet.
4 Nedan kallat avtalet.
5 Domen i det ovannämnda målet parlamentet mot rådet, punkt 80.
6 Min kursivering.
7 För ett exempel på en rättsakt som har flera rättsliga grunder, se rådets beslut 2012/308/Gusp av den 26 april 2012 om Europeiska unionens anslutning till fördraget om vänskap och samarbete i Sydostasien (EUT L 154, s. 1). Detta beslut grundar sig på bestämmelserna i artiklarna 37 FEU och 31.1 FEU i kombination med artiklarna 209 FEUF, 212 FEUF samt 218.6 andra stycket a och 218.8 andra stycket FEUF.
8 Yttrande 2/00 av den 6 december 2001 (REG 2001, s. I-9713), punkt 5.
9 Se, bland annat, dom av den 22 oktober 2013 i mål C‑137/12, kommissionen mot rådet, punkt 52 och där angiven rättspraxis.
10 Ibidem, punkt 53.
11 Nedan kallat säkerhetsrådet.
12 EUT L 301, s. 33. Gemensam åtgärd i dess lydelse enligt rådets beslut 2010/766/Gusp av den 7 december 2010, vilket antogs innan talan väcktes i detta mål (EUT L 327, s. 49), nedan kallad den gemensamma åtgärden.
13 Sista skälet i resolutionen.
14 Andra skälet i resolutionen.
15 Tolfte skälet i resolutionen.
16 Punkt 2 i resolution 1816 (2008).
17 Punkt 3 i resolution 1816 (2008).
18 Konventionen trädde i kraft den 16 november 1994 och ingicks och godkändes för Europeiska gemenskapens räkning genom rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 (EGT L 179, s. 1), nedan kallad FN:s havsrättskonvention.
19 Punkt 2 i resolutionen.
20 Punkt 11 i resolutionen. Se även punkt 14 i resolution 1846 (2008).
21 Nionde skälet i resolution 1851 (2008).
22 Se inlägg av Lenoir, D., Atalante et l’action de l’Union européenne contre la piraterie vid det tredje rundabordsmötet (om åtgärder, insatser och straff) under studiedagen den 7 december 2009 i ämnet Piratdåd: strategiskt hot eller epifenomen?, vilken anordnades av Fondation pour la recherche stratégique, s. 61.
23 Se Bosse-Platière, I., Le volet judiciaire de la lutte contre la piraterie maritime en Somalie: les accords de transferts conclus par l’Union européenne avec des États tiers, Les différentes facettes du concept juridique de sécurité – Mélanges en l’honneur du Professeur Pierre-André Lecocq, Université Nord Lille 2, 2011, s. 101.
24 Se rapport av FN:s generalsekreterares särskilda rådgivare för rättsliga frågor i samband med piratdåden utanför den somaliska kusten (punkt 65).
25 2011/2962(RSP).
26 Punkt 10.
27 Skäl C i resolutionen.
28 Stadgan undertecknades i San Francisco (Förenta staterna) den 26 juni 1945.
29 Se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet parlamentet mot rådet, punkt 76, och punkt 66 i mitt förslag till avgörande inför domen i det målet.
30 Som det angavs redan i En europeisk säkerhetsstrategi – Ett säkert Europa i en bättre värld, som antogs i Bryssel den 12 december 2003, är inte något av de nya hoten rent militärt och dessa kan inte heller tacklas med rent militära medel. Varje hot kräver en samverkan mellan olika instrument (s. 7).
31 Som exempel kan nämnas den gemensamma åtgärden 2008/124/Gusp av den 4 februari 2008 om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, EULEX KOSOVO (EUT L 42, s. 92), det bistånd som getts till Irak inom ramen för rådets beslut 2010/330/Gusp av den 14 juni 2010 om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, EUJUST LEX-IRAQ (EUT L 149, s. 12), rådets beslut 2012/389/Gusp av den 16 juli 2012 om Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (EUCAP NESTOR) (EUT L 187, s. 40) och rådets beslut 2012/392/Gusp av den 16 juli 2012 om Europeiska unionens GSFP-uppdrag i Niger (EUCAP Sahel Niger) (EUT L 187, s. 48).
32 Sedan Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 19 och 20 juni 2000 har unionen utvecklat den civila dimensionen av GSFP. De insatser som genomförs inom denna ram har syftat till att ge stater som befunnit sig i konflikt eller kännetecknas av svaga institutioner stöd för att de ska kunna konsolidera sina rättsregler och/eller utveckla sin kapacitet för att bekämpa organiserad brottslighet eller bevaka sina yttre gränser mer effektivt. Se Trauner, F., The internal-external security nexus: more coherence under Lisbon?, Occasional Paper, ISS, mars 2011, s. 16.
33 Se Neframi, E., L’aspect externe de l’espace de liberté, de sécurité et de justice: quel respect des principes et objectifs de l’action extérieure de l’Union?, La dimension extérieure de l’espace de liberté, de sécurité et de justice de l’Union européenne après le Traité de Lisbonne, Bruylant, 2013, s. 509, särskilt s. 521.
34 I Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (EUT C 53, 2005, s. 1) anges att alla unionens resurser, inbegripet yttre förbindelser, bör tas i anspråk på ett integrerat och konsekvent sätt för att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (punkt 4 sista stycket).
35 Se Govaere, I., och Demedts, V., Quelle définition de l’externe en matière d’ELSJ? Le cadre et les enjeux, La dimension extérieure de l’espace de liberté, de sécurité et de justice de l’Union européenne après le traité de Lisbonne, Bruylant, 2013, s. 489, särskilt s. 497.
36 Ibidem (s. 508).
37 Se de Biolley, S., Coopération policière dans l’Union européenne, Jurisclasseur Europe, fascicule. 2680, punkt 114.
38 Idem.
39 Stockholmsprogrammet – Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (EUT C 115, 2010, s. 1).
40 Se punkt 7 som har rubriken Europa i ett globalt sammanhang – den yttre dimensionen av frihet, säkerhet och rättvisa. Europeiska rådet anger där att det inser att [GSFP] och många yttre åtgärder inom området frihet, säkerhet och rättvisa har gemensamma eller kompletterande mål. GSFP-uppdrag lämnar ett viktigt bidrag till unionens inre säkerhet i strävandena att stödja kampen mot allvarlig gränsöverskridande brottslighet i värdländerna och att bygga upp respekten för rättsstatsprincipen (punkt 7.1). Detta är skälet till att Europeiska rådet uppmuntrar till större samarbete mellan politiken inom området frihet, säkerhet och rättvisa och GSFP för att främja dessa gemensamma mål.
41 Samverkan mellan de traditionella instrumenten inom området med frihet, säkerhet och rättvisa samt Gusp, i dess GSFP-dimension, betonas i Strategi för inre säkerhet i Europeiska unionen – Mot en europeisk säkerhetsmodell, vilken antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 25 och 26 februari 2010 och godkändes av Europeiska rådet den 25 och 26 mars 2010, och i vilken det anges att det är mycket viktigt att i alla skeden av krishanteringsuppdrag stärka de brottsbekämpande organens deltagande liksom deltagande av organ som verkar för rättvisa, frihet och säkerhet så att de kan inta en roll när det gäller konfliktlösning genom att samarbeta med alla andra tjänster som är involverade på platsen (militära och diplomatiska tjänster samt larmtjänster osv.) (s. 30). Det finns således ett nära samband och en komplementaritet mellan den yttre dimensionen av området med frihet, säkerhet och rättvisa och GSFP. Samarbetet med tredjestater är avgörande för att uppnå unionens mål för den inre säkerheten, men på liknande sätt kan GSFP-uppdrag användas för att uppnå målen för området med frihet, säkerhet och rättvisa, inte endast genom att tillhandahålla information som är relevant för den inre säkerheten, utan också genom att bidra till stabiliteten i unionens grannländer (se, beträffande denna fråga, Wolff, S. och Mounier, G., The external dimension of JHA: A new dimension of EU diplomacy, Freedom, Security and Justice after Lisbon and Stockholm, TMC Asser Press, 2011.
42 Se Neframi, E., s. 527.
43 Dom av den 20 maj 2008 i mål C-91/05, kommissionen mot rådet (REG 2008, s. I-3651).
44 Punkt 71.
45 Punkt 72.
46 Se dom av den 3 december 1996 i mål C-268/94, Portugal mot rådet (REG 1996, s. I-6177), punkterna 23–29 och 37–39, av den 23 oktober 2007 i mål C-403/05, parlamentet mot kommissionen (REG 2007, s. I-9045), punkterna 56–58, och av den 20 maj 2008 i det ovannämnda målet kommissionen mot rådet (punkterna 64–70).
47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2008 i det ovannämnda målet kommissionen mot rådet (punkterna 104 och 105).
48 Se artikel 7.3 i avtalet.
49 Punkt 81.
50 Punkt 82.
51 I artikel 36 första stycket FEU föreskrivs att [u]nionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska regelbundet höra [parlamentet] om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller [Gusp] och [GSFP] samt informera [parlamentet] om hur dessa politikområden utvecklas. Den höga representanten ska se till att vederbörlig hänsyn tas till [parlamentets] synpunkter. De särskilda representanterna får medverka när [parlamentet] informeras. I artikel 36 andra stycket FEU föreskrivs dessutom att parlamentet får ställa frågor eller avge rekommendationer till rådet och den höga representanten. Två gånger om året ska [parlamentet] hålla en debatt om de framsteg som har gjorts för att genomföra [Gusp], inbegripet [GSFP].