Domstolens dom (femte avdelningen) den 14 november 2013

I mål C‑638/11 P, angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 6 december 2011,

DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden T. von Danwitz, domstolens vice ordförande K. Lenaerts, tillika tillförordnad domare på den femte avdelningen, samt domarna E. Juhász (referent), A. Rosas och C. Vajda, generaladvokat: E. Sharpston, justitiesekreterare: förste handläggaren L. Hewlett,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 21 februari 2013,

och efter att den 25 april 2013 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Bakgrunden till tvisten

Den överklagade domen

Prövning av överklagandet

Parternas argument

Domstolens bedömning

1. Europeiska unionens råd har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal de 27 september 2011 i mål T‑199/04, Gul Ahmed Textile Mills mot rådet (nedan kallad den överklagade domen) genom vilken tribunalen ogiltigförklarade rådets förordning (EG) nr 397/2004 av den 2 mars 2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan (EUT L 66, s. 1), i den mån den rör Gul Ahmed Textile Mills Ltd (nedan kallat Gul Ahmed Textile Mills).

2. Artikel 3, med rubriken Fastställande av skada, i rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1972/2002 av den 5 november 2002 (EGT L 305, s. 1) (nedan kallad förordning nr 384/96) har följande lydelse:

3. I den överklagade domen anges följande:

4. I ansökan som ingavs den 28 maj 2004 yrkade Gul Ahmed Textile Mills att förstainstansrätten skulle upphäva förordning nr 397/2004 i den mån den berörde företaget.

5. Gul Ahmed Textile Mills åberopade följande fem grunder:

6. Tribunalen fann det lämpligt att först pröva den tredje delen av den femte grunden. I denna del gjorde sökanden gällande att rådet i huvudsak gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när det inte undersökte huruvida upphävandet av den tidigare antidumpningstullen och införandet av allmänna tullförmåner i början av år 2002 för Islamska republiken Pakistan, ledde till att det inte längre fanns något orsakssamband mellan den skada som vållats gemenskapsindustrin och importen från Pakistan.

7. I punkterna 45–51 i den överklagade domen påpekade tribunalen att de organisationer som företrädde de Pakistanska exporterande producenterna av sänglinne från början av det administrativa förfarandet framhöll för unionens institutioner att den påstådda skada som gemenskapsindustrin vållats orsakats av två faktorer, nämligen upphävandet av den tidigare antidumpningstullen och upphävandet av den ordinarie tullen inom ramen för ordningen med allmänna tullförmåner för Islamska republiken Pakistan, och inte genom en dumpning vad gäller import från Pakistan. Ökningen av importen från Pakistan underlättades enligt de pakistanska producerande exportörerna av att undantag gäller för vissa tullar och av ändrade bestämmelser.

8. I punkterna 53–59 i den överklagade domen fann tribunalen i samband med att den fullgjorde sin skyldighet enligt artikel 3.7 i förordning nr 384/96 att granska [a]ndra kända faktorer utöver den dumpade importen vilka samtidigt med denna skadar gemenskapsindustrin , att unionens institutioner på ett korrekt sätt måste särskilja den skadliga verkan som beror på den dumpade importen från den skadliga verkan som beror på andra kända faktorer.

9. Tribunalen gjorde i punkt 56 i den överklagade domen bedömningen att uppräkningen av [a]ndra kända faktorer utöver den dumpade importen i artikel 3.7 i förordning nr 384/96 inte är uttömmande utan tvärtom har lämnats upplysningsvis. Detta framgår av användningen av ordet inbegriper före uppräkningen av faktorer som kan anses vara relevanta. Tribunalen framhöll i punkt 57 i denna dom att det allmänna syftet med artikel 3.7 i denna förordning och artikel 3.5 i 1994 års antidumpningslagstiftning är att säkerställa att den import som är föremål för granskning inte tillskrivs eventuella negativa effekter som hänför sig till andra möjliga faktorer som påverkar den skada som vållats gemenskapsindustrin respektive den nationella industrin, för att dessa industrier inte ska ges ett mer vidsträckt skydd än vad som är nödvändigt.

10. Tribunalen fann i punkt 59 i den överklagade domen att upphävandet av den tidigare antidumpningstullen och upphävandet av den ordinarie tullen inom ramen för ordningen med allmänna tullförmåner utgjorde kända faktorer, vilka unionens institutioner var tvungna att beakta för att bedöma huruvida det förelåg ett orsakssamband mellan den skada som vållats gemenskapsindustrin och den pakistanska importen av den produkt som var föremål för antidumpningsgranskning.

11. I punkt 84 i den överklagade domen drog tribunalen slutsatsen att det av den bedömning som unionens institutioner gjort inte framgick, inte ens som en enkel uppskattning, vilken skada som gemenskapsindustrin skulle ha orsakats i avsaknad av all dumpning, det vill säga vilken skada som hade uppkommit enbart på grund av ikraftträdandet av ordningen med allmänna tullförmåner och upphävandet av den tidigare antidumpningstullen, oavsett om den beräknas som en förlust av marknadsandelar, en minskning av vinster eller avkastningen i ovannämnda industri, ett avstående från lägre marknadssegment eller alla andra slags relevanta ekonomiska indikationer.

12. Tribunalen biföll således talan med stöd av den tredje delen av den femte grunden utan att pröva de övriga grunderna och ogiltigförklarade förordning nr 397/2004 såvitt avser Gul Ahmed Textile Mills.

13. Mot denna bakgrund överklagade rådet den överklagade domen med stöd av kommissionen, som intervenerat i första instans.

14. Rådet anser att tribunalen åsidosatte artikel 3.7 i förordning nr 384/96 genom att på ett felaktigt sätt tolka begreppet andra faktorer i denna bestämmelse. Rådet har framhållit att tribunalen visserligen godtog att den nämnda bestämmelsen innebär en skyldighet att i princip särskilja den skadliga verkan som beror på andra kända faktorer från den skada som vållas av den dumpade importen. Rådet har emellertid hävdat att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den drog slutsatsen att de två omtvistade faktorerna, det vill säga upphävandet av den tidigare antidumpningstullen och införandet av en ordning med allmänna tullförmåner, utgjorde andra faktorer i den mening som avses i artikel 3.7 i förordning nr 384/96. Tribunalen gjorde följaktligen sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den i förevarande fall slog fast att institutionerna hade åsidosatt denna bestämmelse, eftersom institutionerna inte hade särskilt de påstådda skadliga verkningarna från de två omtvistade faktorerna.

15. Rådet anser att en annan faktor i den mening som avses i artikel 3.7 i förordning nr 384/96 per definition är en omständighet som inte har något samband med den dumpade importen. De två omtvistade faktorerna har ett nära samband med den dumpade importen från Pakistan. Enligt rådet är en faktor som enbart skapar gynnsammare förutsättningar för en ökning av den dumpade importen inte i sig en specifik faktor som orsakar en skada, eftersom varje skada som orsakas av en ökning av den dumpade importen uppkommer på grund av den dumpade importen och inte av faktorer som skapar gynnsammare förutsättningar för en ökning av sådan import. Denna tolkning stöds av slutsatserna i en rapport från en särskild arbetsgrupp vid WTO av den 28 oktober 2011, kallad Europeiska Unionen–Antidumpningsåtgärder avseende vissa skor från Kina (WT/DS405/R).

16. Rådet har framhållit att även om uppräkningen i artikel 3.7 i förordning nr 384/96 inte är uttömmande som sådan, inbegriper den inte de två omtvistade faktorerna såsom andra faktorer i den mening som avses i denna bestämmelse. Ändringar av lagar och andra författningar har nämligen enbart betydelse i den mån dessa har haft en inverkan på marknaden och i den mån de två omtvistade faktorerna kunde ha en inverkan enbart på den dumpade importen. Enligt rådet har nämligen dessa två faktorer inte någon inverkan på unionsindustrins ekonomiska resultat.

17. Rådet anser vidare att den felaktiga rättstillämpning som tribunalen gjort sig skyldig till beror på en felaktig tolkning av artikel 3.6 och 3.7 i förordning nr 384/96. Detta framgår av tribunalens bedömning i punkt 84 i den överklagade domen.

18. Kommissionen delar i allt väsentligt rådets överväganden.

19. Gul Ahmed Textile Mills anser att de grunder som anförts till stöd för överklagandet innebär en ogrundad inskränkning av begreppet andra faktorer i den mening som avses i artikel 3.7 i förordning nr 384/96. Rådets tolkning av begreppet andra faktorer strider nämligen mot denna bestämmelse. Eftersom syftet med nämnda bestämmelse är att säkerställa att någon skada inte tillskrivs import som är föremål för dumpning när den följer av någon annan faktor, saknas det anledning att göra en godtycklig inskränkning av de faktorer vars skadliga verkningar ska beaktas.

20. Gul Ahmed Textile Mills menar när det gäller begreppet andra faktorer att det inte är korrekt att de omtvistade faktorerna har ett nära samband med den dumpade importen. Upphävandet av den tidigare antidumpningstullen utgjorde en rättelse från unionens sida på grund av införandet av ogrundade åtgärder år 1997 och hade inte något samband med den dumpade importen, varken under granskningsperioden eller tiden före denna period. Unionens beviljande av särskilda tullförmåner för import från Pakistan från och med den 1 januari 2002 avsåg inte specifikt import av sänglinne, och i synnerhet inte import av sänglinne som är föremål för dumpning. Ändringarna av lagstiftningen på marknaden beror enbart på unionens åtgärder och har inte ett nära samband med åtgärder som vidtagits av producenter i tredje land.

21. Gul Ahmed Textile Mills har påpekat att de omtvistade faktorerna har inneburit en direkt minskning av tullarna för all import av sänglinne från Pakistan, vilket på detta sätt direkt har påverkat prisnivån för denna import på unionsmarknaden. Att kvalificera ändringar av tullsatserna som enbart ett sätt att skapa gynnsammare förutsättningar för en ökning av den dumpade importen är uppenbart felaktigt.

22. Gul Ahmed Textile Mills anser att huvudfrågan är huruvida de omtvistade faktorerna direkt har påverkat någon av de ekonomiska faktorer som unionens institutioner beaktar för att fastställa om unionsindustrin har vållats en materiell skada och den eventuella orsaken till denna. I artikel 3.5 i förordning nr 384/96 föreskrivs att en bedömning ska göras av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd och bland de exempel som räknas upp i denna bestämmelse anges faktorer som påverkar gemenskapspriser. Motparten har framhållit att de omtvistade faktorerna hade en direkt inverkan som innebar att producenterna i unionen plötsligt drabbades av import till unionsmarknaden på en väsentligt lägre prisnivå än den som gällde tidigare, utan någon ändring av priserna fritt ombord (fob) avseende produkter från pakistanska producenter. Ändringarna av bestämmelserna hade således en direkt inverkan på de ekonomiska omständigheter som beaktas vid fastställandet av skadan och orsakssambandet mellan skadan och dumpningen.

23. Det framgår av skälen 108–115 i förordning nr 397/2004 att unionens institutioner undersökte de faktorer som de ansåg utgjorde andra faktorer än den dumpade importen.

24. I synnerhet granskades importen från Indien, Turkiet, Rumänien, Bangladesh och Egypten samt de faktorer som hade ett samband med en minskad efterfrågan, unionsindustrins import och export samt nämnda industris produktivitet.

25. Det är utrett att unionens institutioner vid bedömningen av orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin vållats, inte granskade de två omtvistade åtgärderna, det vill säga upphävandet av den ordinarie tullen inom ramen för ordningen med allmänna tullförmåner och upphävandet av den tidigare antidumpningstullen.

26. Domstolen konstaterar dels att dessa åtgärder avsåg produkter från Pakistan, dels att förordning nr 397/2004 är tillämplig på alla pakistanska exportörer. Enligt denna förordning utgör således all export av i förordningen uppräknade produkter dumpad import i den mening som avses i artikel 3 i förordning nr 384/96.

27. Det råder inget tvivel om att verkan av upphävandet av importtullarna på 12 respektive 6,7 procent kunde medföra gynnsammare förutsättningar för och gynna importen av de berörda produkterna. Däremot riktades denna verkan mot den dumpade importen.

28. Det framgår av lydelsen i artikel 3.7 i förordning nr 384/96, särskilt lydelsen [a]ndra kända faktorer … vilka … skadar gemenskapsindustrin, att det enligt denna förordning krävs en undersökning av faktorer som direkt orsakar skada, vilket förutsätter ett direkt orsakssamband.

29. I förevarande fall kan däremot ändringarna av förutsättningarna i lagstiftningen rörande den dumpade importen inte i sig anses orsaka skada. Det är importen som sådan som orsakar skadan.

30. Den dumpade importen och förutsättningarna i lagstiftningen på grundval av vilka den genomförs är nämligen oskiljaktiga.

31. De omtvistade åtgärderna som skapar gynnsammare förutsättningar för och underlättar importen är således enbart indirekta orsaker och kan inte anses utgöra andra faktorer i den mening som avses i artikel 3.7 i förordning nr 384/96.

32. Denna tolkning överensstämmer med rapporten från den särskilda arbetsgruppen vid WTO av den 28 oktober 2011, kallad Europeiska Unionen–Antidumpningsåtgärder avseende vissa skor från Kina, i vilken det undersöktes huruvida det fanns ett orsakssamband mellan upphävandet av en importkvot och skadan mot bakgrund av artikel 3.5 i 1994 års antidumpningslagstiftning. I punkt 7.527 i denna rapport konstaterades att upphävandet av en importkvot som gör det möjligt att öka volymen dumpad import inte utgör en skadevållande faktor i sig.

33. Importkvoter utgör förutsättningar i lagstiftningen på grundval av vilka importen genomförs i samma utsträckning som importtullar.

34. Mot denna bakgrund gjorde sig tribunalen skyldig till en felaktig rättstillämpning när den slog fast att de omtvistade faktorerna utgjorde andra faktorer i den mening som avses i artikel 3.7 i förordning nr 384/96.

35. Denna slutsats påverkar emellertid inte frågan huruvida de omtvistade faktorerna ska beaktas i samband med fastställandet av skada i enlighet med artikel 3.2, 3.3 och 3.5 i förordning nr 384/96.

36. Den överklagade domen ska följaktligen upphävas.

37. När domstolen upphäver tribunalens dom kan den, i enlighet med artikel 61 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, antingen själv slutligt avgöra målet, om detta är färdigt för avgörande, eller återförvisa målet till tribunalen för avgörande.

38. I förevarande mål är förutsättningarna inte uppfyllda för att domstolen självska kunna avgöra målet slutligt.

39. Målet ska följaktligen återförvisas till tribunalen och beslutet om rättegångskostnader anstå.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

1) Den dom som meddelats av Europeiska unionens tribunal den 27 september 2011 i mål T‑199/04, Gul Ahmed Textile Mills mot rådet, upphävs.

2) Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal.

3) Frågan om rättegångskostnader anstår.

1 Rättegångsspråk: engelska.