Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 18 juli 2013

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 7 december 2010 i de förenade målen C-585/08 och C-144/09, Pammer och Hotel Alpenhof (REG 2010, s. I-12527).

3 Dom av den 6 september 2012 i mål C‑190/11, Mühlleitner.

4 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT 2001, L 12, s. 1).

5 Domen i det ovannämnda målet Mühlleitner, punkt 44.

6 Ibidem, punkt 45.

7 Domen i de ovannämnda förenade målen Pammer och Hotel Alpenhof, punkt 55; domen i det ovannämnda målet Mühlleitner, punkt 28.

8 Domen i de ovannämnda förenade målen Pammer och Hotel Alpenhof, punkt 60; domen i det ovannämnda målet Mühlleitner, punkt 39.

9 Domen i de ovannämnda förenade målen Pammer och Hotel Alpenhof, punkt 56; domen i det ovannämnda målet Mühlleitner, punkt 38.

10 Domen i de ovannämnda förenade målen Pammer och Hotel Alpenhof, punkt 80.

11 Domen i de ovannämnda förenade målen Pammer och Hotel Alpenhof, punkterna 81–93.

12 Ibidem.

13 Domen i de ovannämnda förenade målen Pammer och Hotel Alpenhof, punkt 75 och 76; domen i det ovannämnda målet Mühlleitner, punkt 44.

14 Se bland annat dom av den 12 maj 2011 i mål C-144/10, BVG (REG 2011 s. I-3961), punkt 33, och dom av den 25 oktober 2011 i de förenade målen C-509/09 och C-161/10, eDate Advertising och Martinez och Martinez (REG 2011, s. I-10269), punkt 50.

15 Se beträffande detta Magnus, U., och Mankowski, P., European Commentaries on Private International Law, Brussels I Regulation, 2 uppl., Sellier, München, 2012, s. 546 och följande sidor; De Clavière, B., Confirmation de la protection du consommateur actif par les règles de compétence spéciales issues du règlement 44/2001, Revue Lamy droit des affaires 2012 nr 77 s. 48 och följande sidor; De Miguel Asensio, P., Derecho Privado de Internet, 4 uppl., 2011, s. 963 och följande sidor; Tassone, S., Il regolamento Bruxelles I e l’interpretazione del suo ambito di applicazione: un altro passo della Corte di giustizia sul cammino della tutela dei diritti del consumatore, Giurisprudenza di merito 2013 s. 104 och följande sidor, samt Brkan, M., Arrêt Mühlleitner: vers une protection renforcée des consommateurs dans l’U.E., Revue européenne de droit de la consommation 2013 s. 113 och följande sidor.

16 Samma slutsats drar Virgós Soriano, M., och Garcimartín, F., Derecho Procesal Civil Internacional. Litigación internacional, Civitas, 2 uppl., 2007, s. 171. I ett mål som rörde artikel 13 i Brysselkonventionen drog generaladvokaten Darmon också denna slutsats även om spridningsmediet där inte var internet utan ett traditionellt reklammedium. Se generaladvokatens förslag till avgörande i målet C-89/91, Shearson Lehman Hutton, i vilket dom meddelades den 19 januari 1993 (REG 1993, s. I-139), punkterna 82–85.

17 Beträffande bevisproblemen när det gäller det ytterligare oskrivna rekvisitet om ett orsakssamband, se Leible, S., och Müller, M., Keine internationale Zuständigkeit deutscher Gerichte bei Maklertätigkeit eines griechischen Rechtsanwalts, EuZW 2009, s. 29.

18 Förslag till avgörande i målet Mühlleitner, punkt 38.

19 Det bör påpekas att denna omständighet i den franska versionen av den gemensamma ståndpunkten beskrivs som ett nödvändigt villkor (encore faut-il que ce site Internet invite à la conclusión de contrats à distance et qu’un contrat ait effectivement été conclu à distance, min kursivering), medan den i den engelska versionen endast framställs som en faktor att beakta (although a factor will be that this Internet site solicits the conclusión of distance contracts and that a contract has actually been concluded at a distance, min kursivering). Den belgiska regeringen har hävdat att domstolen bör hålla sig till den franska versionen, vilket skulle få flera olika konsekvenser, såväl beträffande rekvisitet om orsakssamband som beträffande rekvisitet att avtalet ska ha ingåtts på distans. Som jag påpekade i mitt förslag till avgörande i målet Mühlleitner anser jag emellertid att den gemensamma ståndpunkten, åtminstone på just denna punkt, inte ska betraktas som en avgörande text, även om det i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (EUT L 177, s. 6) finns en uttrycklig hänvisning till den. Samma slutsats förefaller domstolen ha dragit i domen i målet Mühlleitner, eftersom den inte beaktade denna punkt i den gemensamma ståndpunkten då den tolkade artikel 15.1 c i förordning nr 44/2001.

20 Zoido, F. m.fl., Diccionario de Urbanismo. Geografía Urbana y Ordenación del Territorio, Cátedra, 2013, s. 37 och 106.