lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 19 december 2013

CELEX
62012CC0224
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 2 mars 2012 i de förenade målen T‑29/10 och T‑33/10, Nederländerna mot kommissionen (nedan kallad den överklagade domen).

3 Kommissionens beslut 2010/608/EG av den 18 november 2009 om det statliga stöd C 10/09 (f.d. N 138/09) som Nederländerna har genomfört till förmån för ING:s kreditmöjlighet för illikvida medel och omstruktureringsplan (EUT L 274, s. 139) (nedan kallat det omtvistade beslutet).

4 Se, exempelvis, dom av den 2 september 2010 i mål C‑290/07 P, kommissionen mot Scott (REU 2010, s. I‑7763), punkt 68 och där angiven rättspraxis, dom av den 5 juni 2012 i mål C‑124/10 P, EDF, punkt 78 och där angiven rättspraxis. Kriteriet en privat investerare kallas också principen om en privat investerare eller en privat investerare i en marknadsekonomi (eller ibland den marknadsekonomiska investerarprincipen).

5 Se EUT C 158, s. 13.

6 Meddelande från kommissionen om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (EUT C 72, s. 1).

7 Se vidare punkterna 1–49 i den överklagade domen.

8 Beslut C(2012) 3150 slutligt, Statligt stöd SA.28855 (N 373/2009) (f.d. C 10/2009 och f.d. N 528/2009). Nederländerna – ING – omstruktureringsstöd. Se särskilt skälen 114–156.

9 Beslut av tribunalens ordförande på första avdelningen av den 6 december 2012 – Nederländerna och ING Groep mot kommissionen i de förenade målen T-325/12 and T-332/12.

10 Se ovan punkterna 25 och 26.

11 Se domen i målet EDF, punkt 79.

12 Eventuellt har kommissionen också praktiska farhågor om en systematisk tillämpning av kriteriet, som det kräver en komplicerad ekonomisk bedömning, skulle utgöra en alltför stor börda för kommissionens resurser. Sådana farhågor är dock inte relevanta för den rättsliga bedömningen.

13 Punkterna 141 och 142 i den överklagade domen.

14 Se, exempelvis, dom av den 29 november 2012 i mål C‑416/11 P, Förenade kungariket mot kommissionen, punkt 32.

15 Se skälen 97 och 99 i det omtvistade beslutet.

16 Det omtvistade beslutet behandlar också framtida garantier, men det anges att de ska bedömas i ett särskilt beslut (se skäl 47 i ingressen till beslutet).

17 Dom av den 13 september 2010 i de förenade målen T‑415/05, T‑416/05 och T‑423/05, Grekland mot kommissionen (REU 2010, s. II‑4749).

18 Dom av den 12 oktober 2000 i mål C-480/98, Spanien mot kommissionen (REG 2000, s. I-8717).

19 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).

20 Punkt 10 i den överklagade domen, skälen 71–74 i det ursprungliga beslutet.