Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 14 maj 2014

1 Originalspråk: polska.

2 Se det arbete som genomförts vid det sjuttonde mötet med WIPOs ständiga kommitté för varumärkesrätt, mönster, modeller och geografiska beteckningar avseende nya typer av varumärken (tillgänglig på http://www.wipo.int/policy/fr/sct/). I den dåvarande doktrinen anfördes att registreringen av sådana kännetecknen inte torde föranleda tveksamhet med undantag för former som följer av sakens natur eller är hänförliga till fullgörandet av tillverkningskrav. Dessutom framhölls möjligheten till kumulering med skydd på grundval av lagen från år 1806 om skyddet för industriell formgivning. Se E. Pouillet, Traité des marques de fabrique et de la concurrence déloyale en tous genres, Paris, Marchal och Billard 1875, s. 38–41. I mellankrigstidens Polen var det enligt artikel 107 i lag av den 5 februari 1924 om skydd för uppfinningar, mönster och varumärken uttryckligen tillåtet att registrera varumärken som bestod av plastiska former.

3 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) (nedan kallat direktivet). Direktivet ersattes i ett senare skede av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, s. 25). Med hänsyn till de faktiska omständigheterna i förevarande mål är direktiv 89/104/EEG tillämpligt i förevarande fall. I de båda rättsakterna regleras problematiken med varumärken som följer av varans form i artikel 3.1 e, som har samma lydelse.

4 Det bör noteras att det finns en skillnad mellan den citerade delen av bestämmelsen på förfarandespråket, vilken hänvisar till en form som ger varan ett betydande värde(liksom på tyska, spanska, engelska, franska, m.fl.), och lydelsen av denna del på polska, där det talas om en form som väsentligt ökar värdet av varan. Jag anser inte att denna skillnad påverkar förståelsen av betydelsen av bestämmelsen.

5 Detta begrepp omfattar två och tredimensionella former samt figurmärken (bildmärken) som återger varans form, se domen Philips, C‑299/99, EU:C:2002:377, punkt 76. En identisk bestämmelse återfinns i artikel 7.1 e i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1) och fanns dessförinnan i artikel 7.1 e i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

6 Domarna Philips, EU:C:2002:377, punkt 75 samt Benetton Group, C‑371/06, EU:C:2007:542, punkterna 25–27.

7 Domarna Philips, EU:C:2002:377, och Lego Juris mot harmoniseringsbyrån, C‑48/09 P, EU:C:2010:516, samt domstolens domar: Yoshida Metal Industry mot harmoniseringsbyrån – Pi-Design m.fl. (Återgivning av en yta täckt av svarta cirklar), T‑331/10, EU:T:2012:220, Yoshida Metal Industry mot harmoniseringsbyrån – Pi-Design m.fl. (Yta täckt av svarta prickar), T‑416/10, EU:T:2012:222, Reddig mot harmoniseringsbyrån – Morleys (Knivskaft), T‑164/11, EU:T:2012:443.

8 Domarna Windsurfing Chiemsee i de förenade målen C‑108/97 och C‑109/97, EU:C:1999:230, punkterna 25–27, samt Philips, EU:C:2002:377, punkt 77.

9 Domarna Windsurfing Chiemsee, EU:C:1999:230, punkt 25, Philips, EU:C:2002:377, punkterna. 78 och 79.

10 Se R. Skubisz, Prawo z rejestracji znaku towarowego i jego ochrona. Studium z zakresu prawa polskiego na tle prawno-porównawczym, Lublin 1988, s. 15-18, 235-236, E. Wojcieszko-Głuszko, Pojęcie znaku towarowego, i: System prawa prywatnego, volym 14b – Prawo własności przemysłowej, Warszawa, CH Beck, Instytut Nauk Prawnych PAN 2012, s. 427-428.

11 Se W.M. Landes, R.A. Posner, The Economic Structure of Intellectual Property Law, Cambridge, Harvard University Press 2003, s. 166–168, A. Griffiths, An Economic Perspective on Trade Mark Law, Cheltenham, Elgar Publishing 2011, s. 47-53, s. 157.

12 Se, för ett liknande resonemang, domen Lego Juris mot harmoniseringsbyrån, EU:C:2010:516, punkt 38, samt Pi-Design m.fl. mot harmoniseringsbyrån och harmoniseringsbyrån mot Yoshida Metal Industry, i de förenade målen C‑337/12 P-C‑340/12 P, EU:C:2014:129, punkt 42.

13 Detta framgår bland annat av artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, s. 28). Se J. Szwaja, E. Wojcieszko-Głuszko, I.B. Mika, Kumulacja i kolizja praw własności przemysłowej (na przykładzie wzorów przemysłowych i znaków towarowych), Kwartalnik Prawa Prywatnego, 2001, z. 2, s. 343.

14 I Förenta staternas lagstiftning hänför sig den så kallade funktionalitetsdoktrinen (functionality doctrine) till detta problem som utvecklats i rättspraxis och därefter kodifierats i lag. Se A. Horton, Designs, shapes and colours: a comparison of trade mark law in the United Kingdom and the United States, European intellectual property review, 1989, volym. 11, s. 311.

15 Se avseende artikel 7.1 e i i förordning 40/94 dom Procter & Gamble mot harmoniseringsbyrån (Formen på en tvål), T‑122/99, EU:T:2000:39, punkt 55.

16 En sådan ståndpunkt följer i förevarande mål av Stokkes och Opsviks yttranden i målet vid den nationella domstolen samt de yttranden som lämnats av den italienska och den portugisiska regeringen samt av kommissionen.

17 Se riktlinjerna avseende förfaranden vid harmoniseringsbyrån, som senast bekräftats genom beslut EX-13-5 av harmoniseringsbyråns direktör den 4 december 2013 (nedan kallade harmoniseringsbyråns riktlinjer), del B avdelning 4 (absoluta villkor för att vägra registrering), punkt 2.5.2. Se även A. Folliard-Monguiral, D. Rogers, The protection of shapes by the Community trade mark, European intellectual property review, 2003, volym 25, s. 173.

18 Denna uppfattning återspeglas i bolaget Haucks yttrande samt, med vissa undantag, i de yttranden som lämnats av den tyska regeringen, den polska regeringen och Förenade kungarikets regering.

19 Se H. Fezer, MarkenG § 3, i H. Fezer (utgivare), Markenrecht, 4:e upplagan, München, Beck 2009, punkt 663, G. Eisenführ, Art 7, i G. Eisenführ, D. Schennen (utgivare), Gemeinschaftsmarkenverordnung, 3.e upplagan, Köln, Wolters Kluwer 2010, punkt 197, samt A. Firth, E. Gredley, S. Maniatis, Shapes as trade marks: public policy, functional considerations and consumer perception, European intellectual property review, 2001, volym 23, s. 92.

20 Kommissionen har i förevarande mål, enligt min mening felaktigt, utgått från att registreringshindren i den första strecksatsen i ovannämnda bestämmelse är av ett annat slag än de registreringshinder som anges i de två övriga strecksatserna, det vill säga den andra och den tredje strecksatsen. Kommissionen har anfört att detta villkor inte avser monopolisering av vissa väsentliga egenskaper hos varan, utan syftar till att hindra att ett naturligt monopol skapas i förhållande till varan i sig, det vill säga en situation där en enda aktör förbehålls den enda möjliga formen på varan vilet skulle utesluta all konkurrens.

21 Domen Philips, EU:C:2002:377, punkterna 79 och 83.

22 Se avseende artikel 7.1 e ii i förordning 40/94 domen Lego Juris mot harmoniseringsbyrån, EU:C:2010:516, punkt 56.

23 Upphovsmännen av en studie som Max Planck Institute for Intellectual Property and Competition Law genomförde för kommissionens räkning har till exempel påpekat att bestämmelsens ratio legis är oklar och anfört att den ska upphävas eller ändras, se Study of the overall functioning of the European trade mark system, München 2011, punkterna 2.32–2.33 på sidorna 72-73 (tillgänglig på följande adress http://ec.europa.eu/internal_market/indprop/tm/index_en.htm). Enligt det aktuella förslaget till ändring av direktivet ska bestämmelsen emellertid fortsätta att gälla i oförändrad lydelse (KOM(2013)162 av den 27 mars 2013).

24 Se generaladvokaten Ruiz-Jaraba Colomers förslag till avgörande i målet Philips, C‑299/99, EU:C:2001:52, punkterna 30 och 31.

25 Se dom av den 24 maj 2007 Fronthaube(I ZB 37/04) BGH GRUR 2008, 71, punkt 23. Bundesgerichtshof hänvisade i denna dom till rättspraxis från 50-talet, dom av den 22 januari 1952 Hummelfiguren (I ZR 68/51) BGHZ 5, s. 1, samt av den 9 december 1958 Rosenthal-Vase (I ZR 112/57) BGHZ, 29, sidorna 62 och 64.

26 Se ovan fotnot 19 Fezer, punkt 696, och Eisenführ, punkt 201.

27 Se till exempel dom från tyska Bundespatentgericht av den 8 juni 2011 Barcelona – Sessel(26 W (pat) 93/08), avseende Barcelona-stolar som designats av den kända tyska arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Den tyska domstolen slog fast att formen inte uppfyller ogiltighetsgrunden avseende form som ger varan ett betydande värde, eftersom dess huvudsakliga syfte och användningsfunktion är möbelns funktion som är avsedd för att sitta i (sittmöbel) som utövar estetiska funktioner måste uppfylla ergonomiska krav.

28 T‑508/08, EU:T:2011:575, denna dom avsåg en talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 10 september 2008 (mål R 497/2005-1).

29 Se avseende artikel 7.1 e iii i förordning nr 40/94 domen Bang & Olufsen mot harmoniseringsbyrån (Formen på en högtalare), EU:T:2011:575, punkterna 73 och 77. Ett liknande mer extensivt synsätt som inte enbart omfattar produkter som uteslutande fyller en dekorativ funktion finner även stöd i doktrinen, se Folliard-Monguiral, Rogers, ovan fotnot 17, s, 175, Firth, Gredley, Maniatis, ovan fotnot 19, s. 94.

30 Jämför beslut från harmoniseringsbyråns överklagandenämnd avseende formen på stolen Alu‑Chair som designats av de amerikanska arkitekterna Charles och Ray Eames (beslut av den 14 december 2010 i mål R 486/2010-2) samt flaskor i form av en diamant designade av den egyptiske designern Karim Rashid (beslut av den 23 maj 2013 i mål R 1313/2012-1), och harmoniseringsbyråns riktlinjer, del B avdelning 4, punkt 2.5.4.

31 Domarna Koninklijke KPN Nederland, C‑363/99, EU:C:2004:86, punkterna 34 och 56, och Deutsche SiSi-Werke mot harmoniseringsbyrån, C‑173/04 P, EU:C:2006:20, punkterna 60-63.

32 Se avseende artikel 7.1 e iii i förordning nr 40/94 domen Lego Juris mot harmoniseringsbyrån, C-48/09 P, EU:C:2010:516, punkt 76. Se även med avseende på punkt iii i denna artikel domstolens dom Bang & Olufsen mot harmoniseringsbyrån (Formen på en högtalare), EU:T:2011:575, punkt 72.

33 Se, för ett liknande resonemang, de omständigheter som beaktats av domstolen, avseende artikel 7.1 e iii i förordning nr 40/94, i domen Bang & Olufsen mot harmoniseringsbyrån (Formen på en högtalare), EU:T:2011:575, punkterna 74 och 75.

34 Bolaget Hauck, polens regering och regeringen i Förenade kungariket har föreslagit att frågan ska besvaras på så sätt att en sådan kumulering är tillåten, medan övriga parter i målet vid den nationella domstolen utesluter en sådan möjlighet.

35 Se avseende inredningen i en affär dom från franska Cour de cassation (kassationsdomstol) av den 11 januari 2000 i mål nr 97-19.604, samt det vid EU-domstolen anhängiggjorda målet Apple (C-421/13).