Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 17 juli 2014

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 213, 1998, s. 13.

3 Dom Brüstle, C‑34/10, EU:C:2011:669.

4 Som mänskligt embryo ska även betraktas … en obefruktad mänsklig äggcell som har stimulerats till delning och vidareutveckling genom partenogenes. Även om dessa organismer inte har blivit befruktade i egentlig mening, kan de – som framgår av de skriftliga yttranden som ingivits till domstolen – medelst den teknik som används för att utvinna dem utlösa utvecklingen av en människa, såsom embryon som skapas genom befruktning av en äggcell.

5 Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3).

6 Jag har inte inkluderat fotnoterna i citatet.

7 I ändrad lydelse.

8 Mellulis, K.-J., Article 53 i Ehlers, J. och Kinkeldey, U. (red.), Benkard – Europäisches Patentübereinkommen, Beck, München, 2:a utgåvan 2012, punkt 39.

9 Patentansökningarna gjordes ursprungligen av ett annat bolag men överläts sedermera till ISC.

10 Termen är inte bara allmänt erkänd – vilket intagandet i Shorter Oxford English Dictionary vittnar om, men har även definierats i lagstiftning, närmare bestämt i artikel 2 d i den schweiziska lagen om forskning på embryonala stamceller (Bundesgesetz über die Forschung an embryonalen Stamzellen) (AS 2005, 947, i ändrad lydelse).

11 Generaladvokaten Bots förslag till avgörande Brüstle, EU:C:2011:138, punkterna 47 och 48.

12 Se även generaladvokaten Bots förslag till avgörande Brüstle, EU:C:2011:138, fotnot 17.

13 En definition av dessa termer har införts i tysk lagstiftning. Se 3.1 § och 3.4 § i Gesetz zur Sicherstellung des Embryonenschutzes im Zusammenhang mit Einfuhr und Verwendung menschlicher embryonaler Stamzellen (Stamzellengesetz; lag om åtgärder för skydd av mänskliga embryon inom ramen för import och användning av mänskliga embryonala stamceller) (BGBl. I, s. 2277, i ändrad lydelse). Generaladvokaten Bot lade i stora delar denna avgränsning till grund för sin bedömning i sitt förslag till avgörande i målet Brüstle, EU:C:2011:138.

14 Denna typ av celler kallas ofta mänskliga embryonala stamceller även om de inte har utvunnits ur embryon, vilket tyvärr inte bidrar till terminologisk klarhet.

15 Se även min definition ovan.

16 Se Mittwoch, U, Parthenogenesis, Journal of Medical Genetics 1978 (15), s. 165.

17 Frankrike har anfört att det inte är klarlagt exakt varför utvecklingen av partenoter hos däggdjur inte fullbordas.

18 Vissa av deltagarna i målet anser att dessa celler är pluripotenta. Frankrike har anmärkt att genomisk prägling inte bara har en effekt på extraembryonal vävnad, utan också hämmar fungerande organogenes och att cellerna därför inte kan anses vara pluripotenta.

19 Chen, Z, m.fl., Birth of Parthenote Mice Directly from Parthenogenetic Embryonic Stem Cells, Stem Cells, 2009 (27), 2136.

20 Min kursivering. De kursiverade orden motsvarar följande termer på andra språk: unter anderem (tyska); notamment (franska); met name (nederländska).

21 Se uttryckligen den franska lagen om bioetik (loi nr 2011-814 relative à la bioéthique du 7 juillet 2011) (JORF nr 157 av den 8 juli 2011, s. 11826), i ändrad lydelse. Vissa andra medlemsstater har infört lagstiftning om vissa biotekniska aspekter. Se exempelvis Förenade kungarikets lag om mänsklig befruktning och embryologi (Human Fertilisation and Embryology Act) från 1990 (1990 c. 37), i ändrad lydelse, samt Nederländernas lag om regler för arbete med gameter och embryon (Wet van 20 juni 2002, houdende regels inzake handelingen met geslachtscellen en embryo’s (Emryowet) (Stb. 2002, 338), i ändrad lydelse samt den tyska lag som nämndes ovan. Se Hennette-Vauchez, S., 1994–2004: Dix ans de droit de la bioéthique, i Hennette-Vauchez, S. (red.), Bioéthique, biodroit, biopolitique, LGDJ, Paris, 2006, s. 11.

22 Se dom Nederländerna/parlamentet och rådet, C‑377/98, EU:C:2001:523.

23 Undantaget för ordre public härrör från artikel 27.2 i TRIPS-avtalet (skälen 36 och 37 i direktivet). För närmare uppgifter om undantaget se Barton, T., Der Ordre public als Grenze der Biopatentierung, Erich Schmidt förlag, Berlin, 2004.

24 Min kursivering. I andra språkversioner har detta citat följande lydelse: En virtud de lo dispuesto en el apartado 1 (spanska), Im Sinne von Absatz 1 (tyska), och Au titre du paragraphe 1 (franska).

25 På spanska: una lista orientativa de las invenciones no patentables, con objeto de proporcionar a los jueces y a las oficinas nacionales de patentes una guía para interpretar la referencia al orden público o a la moralidad, på franska: une liste indicative des inventions exclues de la brevetabilité afin de donner aux juges et aux offices de brevets nationaux des orientations générales aux fins de l’interprétation de la référence à l’ordre public ou aux bonnes moeurs, på tyska: eine informatorische Aufzählung der von der Patentierbarkeit ausgenommenen Erfindungen …, um so den nationalen Gerichten und Patentämtern allgemeine Leitlinien für die Auslegung der Bezugnahme auf die öffentliche Ordnung oder die guten Sitten zu geben. (Det är genomgående mina kursiveringar).

26 Se skäl 39 i direktivet.

27 Ett bra exempel på ett sådant beslut är Schweiz som i sin konstitution har intagit en bestämmelse om genteknologi i samband med människor (artikel 119) och som i lag förbjuder framställning av partenoter, utvinning av stamceller från partenoter eller användning av stamceller av sådan art som anges i artikel 3 d i Bundesgesetz über die Forschung an embryonalen Stamzellen (AS 2005, 947) (förbundslag om forskning på embryonala stamceller), i ändrad lydelse, och från patenterbarhet har undantagit partenogenes med mänskliga groddceller samt partenoter som har framställts med hjälp av en sådan process (artikel 2 c i Bundesgesetz über die Erfindungspatente (AS 1955), 871,(förbundslag om patent på uppfinningar) (i ändrad lydelse). Den schweiziska etikkommissionen Nationale Ethikkommission im Bereich der Humanmedizin åberopade inte bara skyddet för embryon som ett argument för detta förbud, utan också hänsyn till oocytedonationer, eftersom partenogenes kräver att det finns tillgängliga oocyter. Nationale Ethikkommission im Bereich der Humanmedizin, Forschung an menschlichen Embryonen och Föten, Stellungnahment nr 11/2006, Berne, s. 15.

28 Dom Nederländerna/parlamentet och rådet, EU:C:2001:523, punkterna 37 och 38, dom kommissionen/Italien, C‑456/03, EU:C:2005:388, punkt 78, och dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 29.

29 Dom kommissionen/Italien, EU:C:2005:388, punkt 78, och dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 29.

30 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkterna 26 och 34.

31 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 36.

32 Se även skäl 16. Generaladvokat Jacobs förslag till avgörande Nederländerna/parlamentet och rådet, C‑377/98, EU:C:2001:329, punkt 199.

33 Se dom Nederländerna/parlamentet och rådet, EU:C:2001:523, punkt 72. Se även skälen 20 och 28, och dom kommissionen/Italien, EU:C:2005:388, punkt 66.

34 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, domslutet.

35 Artikel 5.1 i direktivet.

36 Skäl 38 i direktivet.

37 Förenade kungariket har också föreslagit att domstolen ska fastställa generaladvokaten Bots avgränsning mellan totipotenta och pluripotenta celler i målet Brüstle.

38 Dom Brüstle, EU:C:2011:669.

39 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, domskälen.

40 Ibidem.

41 Se dom Asteris m.fl./kommissionen, förenade målen 97/86, 99/86, 193/86 och 215/86, EU:C:1988:199, punkt 27, och dom Bosch, 135/77, EU:C:1978:75, punkt 4.

42 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 15.

43 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 23.

44 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkterna 32–34.

45 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 35, min kursivering.

46 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 36.

47 Ibidem.

48 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 37.

49 Dom Brüstle, EU:C:2011:669, punkt 36.

50 Generaladvokaten Bots förslag till avgörande Brüstle, EU:C:2011:138, punkt 91. Min kursivering.

51 Se diskussionen i Austriaco, N, Complete Moles and Parthenotes Are Not Organisms, i Suarez, A & Huarte, J (red.) Is this Cell a Human Being?, Springer, Heidelberg, 2011, s. 45.

52 Se punkt 32 i detta förslag till avgörande.

53 Frankrike angav vid den muntliga förhandlingen att manipulationer av detta slag är olagliga i Frankrike. Se även artikel 13 i konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin: Konvention om de mänskliga rättigheterna och biomedicinen, upprättad i Oviedo den 4 april 1997, som förbjuder vissa ingrepp som söker ändra det mänskliga genomet. Konventionen har ratificerats i 29 stater, bland andra flera unionsmedlemsstater. Den har dock inte ratificerats av unionen som sådan