FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT MENGOZZI – MÅL C‑430/14 STRETINSKIS

I – Inledning

II – Rättslig bedömning

III – Förslag till avgörande

Artikel 29.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, jämförd med artikel 143.1 h i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2913/92, ska tolkas på så sätt att om en juridisk person säljer varor till en fysisk person – varor som är avsedda att övergå till fri omsättning inom Europeiska unionen – och köparens bror utövar ledningen i den juridiska personen, ska försäljningen anses ha skett mellan personer som är närstående.

Tullmyndigheterna kan endast utesluta användningen av metoden med transaktionsvärde efter att ha lämnat underrättelse om skälen till varför de anser att detta band har kunnat påverka priset på de sålda varorna. Dessa skäl ska inte bara baseras på familje- eller släktskapsförhållandet utan även på den ställning som familjemedlemmen faktiskt har inom den aktuella juridiska personen, som ska vara av sådan karaktär att det är sannolikt att vederbörande har kunnat utöva ett inflytande vid försäljningen av varorna, samt övriga relevanta omständigheter. Det ankommer därefter på köparen att, i förekommande fall, vederlägga tullmyndigheternas tvivel genom att visa att transaktionsvärdet alltjämt är godtagbart enligt villkoren i artikel 29.2 b i förordning nr 2913/92.

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.

3 EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1.

4 Se, bland en omfattande rättspraxis, dom Christodoulou m.fl. ( C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 34 och där angiven rättspraxis). Lagstiftaren är också angelägen om att en enhetlig tillämpning av tullkodexen säkerställs (se sjunde skälet i tullkodexen), vilket gäller i än högre grad eftersom unionslagstiftningen på detta område är ämnad att vara fullständig (se första skälet i förordning nr 2454/93).

5 Dom Christodoulou m.fl. ( C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

6 Ibidem (punkt 44).

7 Se artikel 29.1 i tullkodexen. Se, även, dom Mitsui & Co. Deutschland ( C‑256/07, EU:C:2009:167, punkt 24 och där angiven rättspraxis). Den prioritet som ges åt metoden med transaktionsvärde innebär att övriga metoder är utformade som underordnade nämnda metod; se artiklarna 30.1 (skall … genomgås i ordningsföljd …) och 31.1 i tullkodexen. Se, i fråga om denna inbördes rangordning, dom Christodoulou m.fl. ( C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 43).

8 Artikel 29.1 d i tullkodexen.

9 Artikel 29.2 a i tullkodexen.

10 Artikel 29.2 a i tullkodexen.

11 Ibidem.

12 Min markering.

13 Det rör sig om de fall som avses i artikel 143.1 a och d i förordning nr 2454/93.

14 Det rör sig om de fall som avses i artikel 143.1 b, c och e–g i förordning nr 2454/93

15 Det rör sig om de fall som avses i artikel 143.1 h i förordning nr 2454/93.

16 Begreppet personer, som används i unionens tullagstiftning, avser dessutom både fysiska och juridiska personer. Det framgår av artikel 4.1 i tullkodexen. Det i artikel 143.1 i förordning nr 2454/93 använda begreppet personer bör följaktligen ha samma innebörd. Det ska vidare påpekas att såsom kommissionen har angett skulle en sådan tolkning av artikel 143.1 h i förordning nr 2454/93 överensstämma med reglerna om den internationella handeln. Denna bestämmelse grundas nämligen på artikel 15.4 i avtalet om tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (EGT L 336, s. 103; svensk specialutgåva, område 1, volym 38, s. 119), som åtföljs av tolkningsanmärkningar. I anmärkningen om nämnda artikel 15 anges uttryckligen att begreppet personer [ska] i tillämpliga delar omfatta även juridiska personer, vilket öppnar vägen för en extensiv tolkning av begreppet personer och, följaktligen, av begreppet närstående personer.

17 Se punkt 13 i detta förslag till avgörande.

18 Dom Carboni e derivati ( C‑263/06, EU:C:2008:128, punkt 37).

19 Artikel 29.2 a i tullkodexen.