FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT BOT – MÅL C‑518/14 SENATEX

I – Tillämpliga bestämmelser

A – Unionsrätt

B – Tysk rätt

II – Bakgrund till det nationella målet

III – Tolkningsfrågorna

IV – Min bedömning

V – Förslag till avgörande

Artiklarna 167, 178 a, 179 och 226 led 3 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning, som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, enligt vilken rättelsen av en faktura som avser en obligatorisk uppgift, nämligen registreringsnumret för mervärdesskatt, inte har någon retroaktiv verkan på så sätt att rätten till avdrag för mervärdesskatt enbart kan utövas för det år då den ursprungliga fakturan rättades och inte för det år då den upprättades.

Medlemsstaterna har i detta avseende rätt att införa påföljder för underlåtenhet att uppge obligatoriska uppgifter, förutsatt att de iakttar proportionalitetsprincipen och bestämmelser som begränsar möjligheten att rätta en felaktig eller ofullständig faktura i tiden om de tillämpas på samma sätt både på de rättigheter av liknande slag inom skatteområdet som grundas på nationell rätt och på de rättigheter som grundas på unionsrätten (likvärdighetsprincipen), och inte innebär att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva avdragsrätten (effektivitetsprincipen).

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 347, s. 1, nedan kallat mervärdesskattedirektivet.

3 BGBl. 2005 I s. 386.

4 Se dom PPUH Stehcemp ( C‑277/14, EU:C:2015:719, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

5 Se dom PPUH Stehcemp ( C 277/14, EU:C:2015:719, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

6 Se dom PPUH Stehcemp ( C 277/14, EU:C:2015:719, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

7 Se artikel 178 a i nämnda direktiv.

8 Se artikel 226.3 i mervärdesskattedirektivet.

9 Se dom Collée ( C‑146/05, EU:C:2007:549, punkt 25), dom Polski Trawertyn ( C‑280/10, EU:C:2012:107, punkt 41) och dom PPUH Stehcemp ( C‑277/14, EU:C:2015:719, punkt 29).

10 Se, vad gäller de andra skyldigheter som medlemsstaterna kan införa för att säkerställa en riktig uppbörd av mervärdesskatten och förebygga av bedrägeri, dom Nidera Handelscompagnie ( C‑385/09, EU:C:2010:627, punkterna 49 och 50) och dom VSTR ( C‑587/10, EU:C:2012:592, punkterna 44 och 45).

11 Dom Pannon Gép Centrum ( C‑368/09, EU:C:2010:441, punkterna 43–45) och dom Petroma Transports m.fl. ( C‑271/12, EU:C:2013:297, punkt 34).

12 Se punkt 36 i denna dom.

13 Se punkterna 42–45 i nämnda dom.

14 Se punkterna 21, 34 och 35 i nämnda dom.

15 Rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

16 Den bestämmelsen har ersatts av artikel 179 första stycket i mervärdesskattedirektivet.

17 Dom Terra Baubedarf-Handel ( C‑152/02, EU:C:2004:268, punkt 34).

18 Dom Terra Baubedarf-Handel ( C‑152/02, EU:C:2004:268, punkt 35).

19 Vad gäller överföringen av överskjutande mervärdesskatt till nästa beskattningsperiod se dom kommissionen/Ungern ( C‑274/10, EU:C:2011:530, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

20 Se artikel 179 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.

21 Se punkt 5 i beslutet om hänskjutande.

22 Se dom Nidera Handelscompagnie ( C‑385/09, EU:C:2010:627, punkterna 50 och 51) och dom Polski Trawertyn ( C‑280/10, EU:C:2012:107, punkt 43). Se även i fråga om skyldigheten att deklarera från det att en verksamhet inletts dom Dankowski ( C‑438/09, EU:C:2010:818, punkterna 33–36) och om felaktigheter i bokföringen och deklarationen som påverkar de transaktioner som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet dom Ecotrade ( C‑95/07 och C‑96/07, EU:C:2008:267, punkt 63).

23 I flera medlemsstater föreskrivs sådana böter (se artikel 70 i den belgiska mervärdesskattelagen, artikel 77 i den luxemburgska mervärdesskattelagen eller artikel 1737 i den franska allmänna lagen om skatter).

24 I denna dom anförde domstolen att det ska [erinras] om att det gemensamma systemet för mervärdesskatt inte innehåller något förbud mot att felaktiga fakturor rättas. När samtliga materiella villkor som krävs för åtnjutande av avdragsrätten avseende mervärdesskatt är uppfyllda och den skattskyldige – innan den aktuella myndigheten fattat sitt beslut – har tillhandahållit myndigheten en rättad faktura, kan avdragsrätt i princip inte nekas den skattskyldige med hänvisningen till att den ursprungliga fakturan innehöll ett fel (punkt 34, min kursivering).