Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 7 april 2016

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 16.1.2001, s. 1, i den här tillämpliga versionen, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1103/2008 av den 22 oktober 2008 (EUT L 304, 14.11.2008, s. 80)).

3 Se i detta avseende mitt förslag till avgörande i mål Meroni ( C‑559/14, EU:C:2016:120).

4 Artikel 27.2 i konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (undertecknad den 27 september 1968) (EGT L 299, 31.12.1972, s. 32).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 (EUT L 324, 10.12.2007, s. 79).

6 Detaljer om tillåtna överklaganden och motiveringen av att fristen gått ut trots att en tidigare delgivning av domen inte har skett framgår tyvärr inte av begäran om förhandsavgörande (se s. 7, IV.1).

7 Se till exempel tyska Bundesgerichtshofs beslut av den 21 januari 2010, diarienummer IX ZB 193/07, EuZW 2010, 478, punkt 14 med ytterligare hänvisningar.

8 Min kursivering.

9 Ett sådant intresse kan till exempel föreligga om det finns anledning att befara att negativa följder såsom exekutiva åtgärder kommer att riktas mot svaranden i en tredje stat eller också i landet där domen meddelats på grundval av ett enligt delgivningsförordningen oriktigt genomfört förfarande, eller om svaranden har intresse av att snabbt få till stånd en lagakraftvunnen dom i saken, till exempel eftersom svaranden bedömer att dennes utsikter att vinna bifall är goda och att hotet om ett eventuellt nytt förfarande skulle vara besvärligt för svaranden.

10 Se dom av den 14 december 2006 i mål ASML ( C‑283/05, REG, EU:C:2006:787, punkterna 20 och 24).

11 Om denna princips relevans, se dom av den 28 april 2009 i mål Apostolides ( C‑420/07, REG, EU:C:2009:271, punkt 73) och domen i det ovan i fotnot 10 nämnda målet ASML (punkt 27).

12 Dom av den 26 juni 2007 i mål Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl. ( C‑305/05, REG, EU:C:2007:383, punkt 31) samt artikel 47.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

13 Europadomstolen, dom Avotiņš mot Lettland (ECLI:CE:ECHR:2014:0225JUD001750207, särskilt punkt 51 och följande punkter), jämför härtill punkt 39 i mitt förslag till avgörande i målet Meroni.