Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sanchez-Bordona föredraget den 13 december 2016

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 (EUT L 363, 2006, s. 1); nedan kallad tullkodexen.

3 Rådets direktiv av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1), i dess lydelse enligt direktiv 2007/75/EG (EUT L 346, 2007, s. 13); nedan kallat mervärdesskattedirektivet.

4 Lag av den 21 februari 2005 (BGBl 2005 I, s. 386); nedan kallad UStG.

5 Jag vill upprepa att jag endast behandlar frizonerna mot bakgrund av en kombinerad tillämpning av artiklarna 61, 71 och 156 i mervärdesskattedirektivet. Generellt sett och även med avseende på mervärdesskatt befinner sig ett tullager inom landets territorium när det är beläget på en medlemsstats territorium. (Dom av den 8 november 2012, Profitube ( C‑165/11, EU:C:2012:692), punkt 59). Inom ramen för förevarande mål är det endast möjligt att slå fast om frizonerna befinner sig på utländskt territorium på grundval av vissa rättshandlingar som företas i eller med utgångspunkt i dem.

6 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 15 i ursprungsversionen.

7 I sin dom av den 11 juli 2002, Liberexim ( C‑371/99, EU:C:2002:433), punkt 53, formulerade EU-domstolen det så att den tidpunkt och den plats där varorna upphör att omfattas av förfarandet för extern gemenskapstransitering med nödvändighet är den tidpunkt och den plats där den första oegentlighet som kan anses utgöra undandragande från tullövervakning har begåtts.

8 Varorna, som inledningsvis befann sig i en situation där de kunde kvalificeras som icke-importerade varor (transiteringsförfarande), övergick utan att det skedde något avbrott till att få en annan status som enligt mervärdesskattedirektivet gav möjlighet till samma kvalificering (placering i frizon). Den felaktiga övergången mellan de båda situationerna fick en första konsekvens, nämligen att det uppkom en tullskuld.

9 Inte ens den tullskuld som det felaktiga avslutandet av transiteringsförfarandet har gett upphov till kan för övrigt anses ha en sådan bestraffande innebörd. I sin dom av den 6 september 2012, Döhler Neuenkirchen ( C‑262/10, EU:C:2012:559), punkt 43, slog domstolen fast att uppkomsten av en tullskuld har … inte karaktären av en sanktion under sådana omständigheter som de i det nationella målet rådande, utan ska anses utgöra en följd av bristande uppfyllelse av erforderliga villkor för erhållande av en fördel som följer av att förfarandet för aktiv förädling enligt ett suspensionssystem tillämpas. Detta förfarande innebär nämligen en villkorad fördel som inte kan beviljas om erforderliga villkor inte är uppfyllda, vilket medför att suspensionssystemet inte kan tillämpas och följaktligen att påförandet av tullen är motiverat.

10 I den bestämmelsen föreskrivs att [om] de importerade varorna är föremål för tullar … skall … den beskattningsgrundande händelsen anses inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar när den avgiftsgrundande händelsen för dessa tullar och avgifter inträffar respektive när tullarna eller avgifterna blir utkrävbara.

11 C‑226/14 och C‑228/14, EU:C:2016:1, punkt 90.

12 Jag hänvisade då till dom av den 11 juli 2013, Harry Winston ( C‑273/12, EU:C:2013:466), punkt 41, med hänvisning till domarna Witzemann ( C‑343/89, EU:C:1999:445), punkt 18, och Dansk Transport og Logistik ( C‑230/08, EU:C:2010:231), punkterna 90 och 91.

13 Förslag till avgörande i målet Eurogate Distribution och DHL Hub Leipzig ( C‑226/14 och C‑228/14, EU:C:2016:1), punkt 91.

14 C‑226/14 och C‑228/14, EU:C:2016:405, punkt 65. I ovannämnda punkt i domen hänvisade domstolen uttryckligen till punkt 97 i mitt förslag till avgörande i målet Eurogate Distribution och DHL Hub Leipzig ( C‑226/14 och C‑228/14, EU:C:2016:1), där jag hävdade följande: Om den skuld som har uppstått enligt artiklarna 202–205 i tullkodexen avser varor som redan har återexporterats, påverkar den omständigheten att de har lämnat unionens territorium inte skyldigheten att betala tull. Utöver denna tullskuld skulle dessutom ett krav på mervärdesskatt kunna uppkomma om det, mot bakgrund av det enskilda rättsstridiga agerande som gett upphov till tullskulden, kunde antas att varan har släppts ut på unionens marknad och därmed har kunnat bli föremål för konsumtion, det vill säga för den handling som är mervärdesskattepliktig.

15 C‑226/14 och C‑228/14, EU:C:2016:1, punkt 97.

16 C‑226/14 och C‑228/14, EU:C:2016:1, punkt 98. Min kursivering.

17 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 4 i ursprungsversionen.

18 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 17 i ursprungsversionen.

19 Där föreskrivs att [o]m de importerade varorna är föremål för tullar … skall … den beskattningsgrundande händelsen anses inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar när den avgiftsgrundande händelsen för dessa tullar och avgifter inträffar respektive när tullarna eller avgifterna blir utkrävbara.

20 Punkt 82 i dess skriftliga yttrande.

21 Se exempelvis dom av den 12 februari 2004, Hamann International ( C‑337/01, EU:C:2004:90), punkt 29.