lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 11 maj 2017

CELEX
62016CC0278
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 2010, s. 1).

3 Europeiska rådet, Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (EUT C 115, 2010, sidorna 1 och 10).

4 Bilaga till rådets resolution av den 30 november 2009 om en färdplan för att stärka misstänkta eller åtalade personers processuella rättigheter vid straffrättsliga förfaranden (EUT C 295, 2009, s. 3).

5 Se dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, och dom av den 9 juni 2016, Balogh, C‑25/15, EU:C:2016:423.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 2012, s. 1).

7 Dom av den 8 december 2016, Eurosaneamientos m.fl., C‑532/15 och C‑538/15, EU:C:2016:932, punkt 28 och där angiven rättspraxis.

8 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686.

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juli 2014, Torresi, C‑58/13 och C‑59/13, EU:C:2014:2088, punkt 32 och där angiven rättspraxis.

10 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkterna 20 och 41.

11 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkt 27.

12 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkterna 47–50.

13 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkt 45.

14 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkt 61.

15 I detta avseende är begreppet dom ett vidsträckt begrepp enligt unionens system om domstolars behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Se, särskilt, artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1), som anger att en dom är varje avgörande som har meddelats av en domstol i en medlemsstat oavsett dess rubricering, såsom dom, beslut, förordnande om verkställighet, samt domstolstjänstemans beslut i fråga om rättegångskostnader. Se, i detta sammanhang, dom av den 2 april 2009, Gambazzi, C‑394/07, EU:C:2009:219, punkt 23 och där angiven rättspraxis.

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkt 39 och där angiven rättspraxis.

17 Dom av den 15 oktober 2015, Covaci, C‑216/14, EU:C:2015:686, punkt 49.

18 Dom av den 9 juni 2016, Balogh, C‑25/15, EU:C:2016:423, punkterna 36–40.

19 Se, analogt, dom av den 17 juli 2008, Raccanelli, C‑94/07, EU:C:2008:425, punkt 50 och där angiven rättspraxis.

20 Se, exempelvis, dom av den 22 mars 2017, Tranca m.fl., C‑124/16, C‑188/16 och C‑213/16, EU:C:2017:228, punkt 51.

21 Se, för ett exempel på de nationella domstolarnas skyldighet enligt unionsrätt att underlåta att tillämpa den nationella bestämmelse som strider mot unionsrätten, dom av den 19 april 2016, DI, C‑441/14, EU:C:2016:278, punkt 42 och där angiven rättspraxis.

22 Se, för exempel som förvisso avser något annorlunda omständigheter, dom av den 24 november 1998, Bickel och Franz, C‑274/96, EU:C:1998:563, punkt 26, och dom av den 27 mars 2014, Grauel Rüffer, C‑322/13, EU:C:2014:189, punkt 20.

23 Se, angående tidsfristen för att bestrida ett strafföreläggande i förhållande till direktiv 2012/13, dom av den 22 mars 2017, Tranca m.fl., C‑124/16, C‑188/16 och C‑213/16, EU:C:2017:228, punkt 51.