Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 19 oktober 2017

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 3, 2002, s. 1. Denna förordning har senare varit föremål för några ändringar, men de bestämmelser som är aktuella i förevarande mål har inte påverkats av dessa.

3 I skäl 19 i denna förordning anges även att [e]n gemenskapsformgivning bör vara giltig endast om formgivningen är ny och om den har särprägel i förhållande till andra formgivningar.

4 Detta sistnämnda uttryck används i nämnda tolkningsfråga, medan det förstnämnda förekommer i skälen till det hänskjutande beslutet.

5 Med andra ord rör det sig, enligt CeramTec, om att få klarhet i huruvida en tillämpning av artikel 8.1 oundvikligen kräver en fullständig undersökning inom ramen för målet [vid den hänskjutande domstolen] av om det inte finns några andra möjliga alternativ avseende utformningen eller, närmare bestämt, om alla potentiella alternativa utseende skulle leda till en annorlunda eller sämre funktion, eller huruvida skälet för uteslutande [som anges i denna bestämmelse] även är tillämpligt när utseendet uteslutande är betingat av behovet att uppnå en viss teknisk lösning och de estetiska övervägandena således var irrelevanta (min kursivering).

6 Se, bland annat, de källor som anges i de fotnoter som hänför sig till punkt 20 i förevarande förslag till avgörande.

7 Se, bland annat, Ruhl, O., Gemeinschaftsgeschmacksmuster – Kommentar, Carl Heymanns Verlag, Cologne, andra upplagan, 2010, s. 222, punkt 22. Detta synsätt förefaller även har förespråkats av den tyska regeringen vid införlivandet av en unionsrättslig bestämmelse som är analog med denna artikel 8.1 (se Koschtial, U., Design law: individual character, visibility and functionality, International Review of Intellectual Property and Competition Law, 2005, nr 3, s. 308).

8 Se Kaesmacher, D., och Duez, L., Le nouveau règlement (CE) no 6/2002 sur les dessins ou modèles communautaires, J.T.D.E., 2002, nr 92, s. 186, punkt 15, Massa, C.-H., och Strowel, A., Community Design: Cinderella Revamped, E.I.P.R., 2003, vol. 25 (2), s. 72, och De Visscher, F., La protection des dessins et modèles, Guide juridique de l’entreprise, Kluwer, Bruxelles, andra upplagan, 2005, punkt 370, där det anges att detta kriterium avseende mångfald av former har tillämpats avseende den liknande rättsliga bestämmelse som tidigare existerade i Benelux-systemet [se artikel 2.1 a i den enhetliga Benelux lagen om mönsterskydd, senast ändrad den 20 juni 2002].

9 Se, bland annat, Passa, J., Droit de la propriété industrielle, Tome 1: Marques et autres signes distinctifs, dessins et modèles, L.G.D.J., Paris, andra upplagan, 2009, punkterna 708–712, och Binctin, N., Droit de la propriété intellectuelle – Droit d’auteur, brevet, droits voisins, marque, dessins et modèles, L.G.D.J., Paris, andra upplagan, 2012, punkt 296.

10 Två tyska avgöranden har citerats (enligt följande: OLG Düsseldorf, GRUR-RR 2012, 200 (205) – Tablet-PC; LG Düsseldorf, Beck RS 2015, 05506) liksom dom av Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) (appellationsdomstolen (England och Wales) (civila avdelningen)), Landor & Hawa International Ltd/Azure Designs Ltd [2006] EWCA Civ 1285, punkterna 30 och följande punkter. Det ska påpekas att denna teori även har godtagits i Spanien (se, bland annat, dom av Juzgado de lo Mercantil n.o2 de Alicante (handelsdomstolen nr 2 i Alicante, Spanien), av den 28 november 2012, Jose Antonioy Hostel Drap SL/Napkings SL, den andra rättsliga grunden).

11 Den hänskjutande domstolen har, bland annat, hänvisat till beslut som meddelats av annulleringsenheten vid harmoniseringskontoret, den 3 april 2007, nr ICD 3150, Lindner Recyclingtech/Franssons Verkstäder, punkt 20. Det ska preciseras att detta beslut ändrades efter överklagande genom det beslut som nämns i fotnot 13 i detta förslag till avgörande.

12 Se, bland annat, Stone, D., Le droit européen des dessins et modèles a 10 ans, Magazine de l’OMPI, 2013, nr 6, s. 18, och Brancusi, L., Article 8 CDR, Community Design Regulation (EC) No 6/2002 – A Commentary, under ledning av G. N. Hasselblatt, C. H. Beck, München, 2015, sidan 137 och följande sidor, punkterna 34–48.

13 Det vill säga sedan beslut av harmoniseringskontorets tredje avdelning, av den 22 oktober 2009, i mål R 690/2007–3, Lindner Recyclingtech/Franssons Verkstäder, även kallat Chaff cutters. Det ska understrykas att detta beslut överklagades till tribunalen och sedan till domstolen, vilka inte uttalade sig om den materiella tillämpningen av denna artikel 8 (se beslut av den 10 maj 2010, Franssons Verkstäder/harmoniseringskontoret – Lindner Recyclingtech (Halmkvarn) T-98/10, ej publicerad, EU:T:2010:180, och av den 9 september 2010, Franssons Verkstäder/harmoniseringskontoret och Lindner Recyclingtech, C‑290/10 P, ej publicerad, EU:C:2010:511).

14 Se harmoniseringskontorets beslut i mål R 690/2007–3 (ovan fotnot 13), punkt 28 och följande punkter, särskilt 35 och 36. Avfärdandet av kriteriet avseende alternativa former bekräftas uttryckligen i EUIPO:s direktiv avseende granskning av ansökningar om ogiltigförklaring av gemenskapsformgivning, version av den 1 februari 2017, s. 30, punkt 5.3.3, i vilken det bland annat hänförs till beslut av harmoniseringskontorets tredje avdelning av den 27 januari 2016, i de förenade ärendena R 1517/2014–3 et R 2114/2014–3, även kallade Hoses (se punkt 65). Utveckling som återgetts av Barber Giner, T., Estética y funcionalidad: alcance de la prohibición del diseño funcional en la legislación nacional y comunitaria, Diario La Ley, nr 8422, år XXXV, 17 november 2014, sidorna 768–770, och Brancusi, L., Design determined by the product’s technical function: arguments for an autonomous test, E.I.P.R., 2016, vol. 38 (1), sidan 25 och följande sidor.

15 Se, bland annat, Greffe, F., och Greffe, P., Traité des dessins et des modèles – France, Union européenne, Suisse, continent américain, LexisNexis, Paris, nionde upplagan, 2014, punkterna 155–186, samt Raynard, J., Py, E., och Tréfigny, P., Droit de la propriété industrielle, LexisNexis, Paris, 2016, punkterna 534–536.

16 Förenade kungarikets regering har angett att gällande rätt överensstämmer med harmoniseringskontorets beslut i ärende R 690/2007–3 (ovan fotnot 13), med hänvisning till dom av High Court of Justice (England & Wales) (Högsta domstolen (England och Wales), Dyson Ltd/Vax [2010] EWHC 1923 (Pat), punkterna 23–31.

17 Kommissionen anser att förekomsten av alternativ design ända ska beaktas, bland andra indicier avseende det estetiska värde av formgivningen som den domstol där talan har väckts ska bedöma. Se även punkt 64 i detta förslag till avgörande.

18 Se, bland annat, dom av den 9 mars 2017, Pula Parking ( C‑551/15, EU:C:2017:193, punkt 42), och av den 7 september 2017, Schottelius ( C‑247/16, EU:C:2017:638, punkt 31).

19 Se punkt 38 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

20 Det ska preciseras att den formulering som förekommer i slutet av den aktuella meningen i den franska språkversionen i detta skäl 10, detta förslag till avgörandes originalspråk, utgör en andra mening i den tyska språkversionen, vilken den hänskjutande domstolen har hänfört till.

21 Se harmoniseringskontorets beslut i ärende R 690/2007–3 (ovan fotnot 13), punkt 34.

22 Formgivning definieras i denna artikel som en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer som finns på själva produkten och/eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material.

23 Se citat i punkt 5 i detta förslag till avgörande.

24 Det framgår nämligen av skäl 12 i förordning nr 6/2002 att skyddet inte bör utsträckas till att omfatta sådana beståndsdelar som inte syns vid en normal användning av en produkt eller sådana detaljer i en beståndsdel som inte syns när beståndsdelen är monterad.

25 Förenade kungarikets regering har använt ordet merit, vilket, bör preciseras, inte förekommer i förordning nr 6/2002, för att liksom i detta förslag till avgörande beakta frågan om huruvida formgivningen faktiskt lyckas att göra produkten attraktiv genom sitt utseende.

26 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 september 2017, Easy Sanitay Solutions och EUIPO/Group Nivelles ( C‑361/15 P och C‑405/15 P, EU:C:2017:720, punkt 62 och följande punkter).

27 I denna artikel 10.1 föreskrivs följande: En gemenskapsformgivnings skyddsomfång ska omfatta varje formgivning som inte ger en kunnig användare ett annat helhetsintryck.

28 Konkret kan den tekniska funktionen, exempelvis, ha till syfte att säkerställa en större vidhäftningsförmåga, enkelhet, bekvämlighet, effektivitet eller säkerhet, i motsats till utformandet av ornamentala, dekorativa, estetiska eller fantasifyllda former, (se Cohen, D., Le droit des dessins et modèles, Droit communautaire, droit international, droit français et autres droits étrangers, Economica, Paris, andra upplagan, 2004, punkt 65, samt Greffe, F., och Greffe, P. (ovan fotnot 15), punkt 159).

29 Se punkt 19, slutet, i detta förslag till avgörande.

30 Beträffande vissa tidigare nationella bestämmelser, se bland annat Mouncif-Moungache, M., Les dessins et modèles en droit de l’Union européenne, Thèse, Bruylant, Bruxelles, 2012, s. 121 och följande sidor.

31 Arbetsdokument publicerat i juni 1991 (III/F/5131/91-FR), s. 65, punkt 5.4.6: Om en teknisk effekt endast kan uppnås genom en viss form, får formgivningen inte skyddas. Däremot om formgivaren har möjlighet att välja mellan flera former för att uppnå den eftersträvade tekniska effekten får de aktuella detaljerna åtnjuta skydd. Såtillvida motsvarar uteslutandet … exakt den åtskillnad mellan idé/uttryck som föreskrivs i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Detta betyder i realiteten att det i avsaknad av valmöjlighet vid formgivningen av en produkt för en viss effekt inte förekommer någon personlig kreativitet och att det följaktligen inte finns något att skydda (min kursivering).

32 Se förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om mönsterskydd av den 3 december 1993 (KOM(93) 342 slutlig, s. 70). Användningen av ordet godtycklig ifrågasattes av ekonomiska och sociala kommittén (se yttrande av den 22 februari 1995, EGT C 110, 1995, s. 14, punkt 5.7).

33 I punkt 8.2 i motiveringen (KOM(93) 342 slutlig, s. 70) föreskrivs följande: Mönster är de detaljer i en produkts utseende som kan uppfattas av våra sinnen. Inget estetiskt kriterium ska beaktas. Estetiska och funktionella mönster får skyddas utan åtskillnad. Detaljer som enbart är betingade av en teknisk funktion hos produkten och som inte lämnar någon frihet i skapandet av godtyckliga delar får emellertid inte skyddas …

34 I kommentaren till denna bestämmelse föreskrivs följande: Det görs inte i förordningen någon åtskillnad mellan estetiska och funktionella mönster. De får skyddas på samma sätt. I extrema fall följer formen funktionen utan möjlighet till variation. Formgivaren kan i detta fall inte göra gällande att resultatet följer av vederbörandes personliga kreativitet. Mönstret har således ingen individuell karaktär och ger inte rätt till skydd. … Bestämmelsen utesluter således endast skydd i den mån det inte finns någon frihet att införa godtyckliga element (KOM(93) 342 slutlig, s. 18).

35 På samma sätt avser skäl 9 i nämnda förslag mönster som skapats för att svara på ett funktionellt krav och som inte ger dess formgivare någon möjlighet att i detta infoga annorlunda eller godtyckliga detaljer (s. 63). Vidare nämns i kommentaren till dess artikel 27.1 det fall då mönstrets särskiljande detaljer inte kan åtnjuta skyddet på grund av att de helt styrs av en teknisk funktion som inte lämnar något utrymme att skapa ett godtyckligt mönster (s. 27).

36 Se ändrat förslag till rådets förordning (EG) om gemenskapsmönster, av den 21 juni 1999, (KOM(1999) 310 slutlig), anmärkningar avseende artikel 9.

37 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, 1998, s. 28).

38 Lagstiftningar vars effekter är begränsade till den berörda medlemsstatens territorium, i motsats till det system som införts genom förordning nr 6/2002 (se skälen 1–6 i denna förordning).

39 Artikel 7.1 i detta ursprungliga förslag till direktiv av den 3 december 1993 (KOM(93) 344 slutlig) hade följande lydelse: Registrering av ett mönster ger inga rättigheter i den mån genomförandet av en teknisk funktion inte lämnar någon frihet avseende godtyckliga detaljer i produkternas utseende. I dess motivering angavs att konkurrens kommer att uppmuntras inom de sektorer där mönster inte kommer att kunna åtnjuta skydd, exempelvis för att behovet av att produkten uppfyller en teknisk funktion inte ger formgivaren någon frihet (se s. 14 och s. 23).

40 Se i ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgat mönsterskydd – (framlagt av kommissionen med artikel 189a.2 i Romfördraget), av den 21 februari 1996 (KOM(96) 66 slutligt) kommentaren till artikel 7.1, i vilken anges att [ä]ven om frågan on huruvida ett mönster innehåller en estetisk dimension eller inte ska beaktas för att fastställa huruvida den uppfyller de villkor för skydd som anges i förslaget, har vissa funnit det nödvändigt att lägga till en bestämmelse om att skydd inte får beviljas i de mycket ovanliga fall då formen styrs av funktionen. Kommissionen ansåg att en tydligare formulering krävdes, bland annat mot bakgrund av förslaget till ändring av punkt 2 (s. 8). Denna artikel 7.1 avser sedermera sådana detaljer i en produkts utseende som uteslutande är betingade av en teknisk funktion, en formulering som återgetts i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002.

41 Se Brancusi, L., Article 8 CDR (ovan fotnot 12), s. 140, punkt 47, samt det senare synsätt, vilket benämnts som mer flexibelt som nämns i rapporten från den studie som genomförts på kommissionens begäran, daterad den 3 juni 2016, Legal review on industrial design protection in Europe, sidorna 89, 91 och 92.

42 I punkt 8.2 i motiveringen till det ursprungliga förslaget (KOM(93) 342 slutligt, s. 9) föreskrivs att … sådana detaljer som är betingade enbart av en teknisk funktion hos produkten … får inte skyddas så att de inte monopoliserar de tekniska funktionerna genom ett mönsterskydd.

43 Det ska påpekas att ett liknande syfte eftersträvades med reparationsklausulen i artikel 110.1 i förordning nr 6/2002, vars ursprungliga formulering hänförde till att beståndsdelen skulle utgöra en del av en sammansatt produkt på vilkens utformning mönstret beror, vilken emellertid togs bort under lagstiftningsarbetet. Se, i detta hänseende, mitt förslag till avgörande i de förenade målen Acacia och D’Amato ( C‑397/16 och C‑435/16, EU:C:2017:730, punkt 38 och följande punkter).

44 Se början av första meningen i skäl 10 i förordning nr 6/2002.

45 Kommissionen har i sitt yttrande med fog understrukit att uteslutandet av skydd för formgivningar i vilka detaljerna i utseendet endast tjänar till att genomföra en teknisk lösning garanterar den fria konkurrensen mellan leverantörer av produkter som använder en sådan teknisk lösning.

46 Se avsnitt 9 i motiveringen i det ursprungliga förslaget (KOM(93) 342 slutligt, s. 10) och skäl 7 i förordning nr 6/2002.

47 Samexistensen mellan dessa förordningar bekräftas i skäl 31 och i artikel 96 i förordning nr 6/2002. Se även grönboken om mönsterskydd (ovan fotnot 31) s. 65, punkt 5.4.6.1.

48 I punkt 8.2 i motiveringen till det ursprungliga förslaget (KOM(93) 342 slutligt, punkt 9) föreskrivs följande: … sådana detaljer som är betingade av en teknisk funktion hos produkten får eventuellt skyddas genom patentlagstiftningen eller mönsterlagstiftningen när villkoren för erhållandet av ett sådant skydd är uppfyllda.

49 Uppfinningen ska, i synnerhet, vara ny, ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt enligt artiklarna 52–57 i konventionen om Europeiska patent, undertecknad i München den 5 oktober 1973 (nedan kallad Münchenkonventionen), vars text finns tillgänglig på följande webbplats: http://www.epo.org/law-practice/legal-texts/html/epc/2013/f/ma1.html.

50 Nämligen 20 år i princip för ett europeiskt patent (se artikel 63 i Münchenkonventionen) och upp till 25 år för registrerade gemenskapsformgivningar (se artikel 12 i förordning nr 6/2002), såsom är fallet i målet vid den hänskjutande domstolen.

51 Se punkt 19 slutet i detta förslag till avgörande.

52 Se även harmoniseringskontorets beslut i ärendet R 690/2007–3 (ovan fotnot 13), punkterna 28 och 30, samt Brancusi, L., article 8 CDR (ovan fotnot 12), sidorna 136 och 137, punkt 33.

53 I enlighet med artikel 5.2 i förordning nr 6/2002, enligt vilken en formgivning ska betraktas som identisk med en redan existerande form, och ska således inte kunna skyddas, om deras utseende endast skiljer sig åt på oväsentliga punkter.

54 Se fotnoterna 59 och 61 i detta förslag till avgörande.

55 Beträffande skillnader mellan varumärkesskydd och formgivningsskydd, när det gäller såväl deras art som deras respektive räckvidd och varaktighet, se generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i målet Philips ( C‑299/99, EU:C:2001:52, punkterna 36–38).

56 Se artikel 3.1 e andra strecksatsen i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17 s. 178), sedermera artikel 3.1 e ii) i Europaparlamentets och rådet direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, 2008, s. 25), samt artikel 7.1 e ii i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), sedermera artikel 7.1 e ii i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2009, s. 1).

57 De ovannämnda varumärkesrättsliga bestämmelserna (se fotnot 56) avser inte bara sådana detaljer som enbart är betingade av en teknisk funktion [hos produkten], utan också en form på [denna] som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat. Generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer ansåg att denna skillnad inte var godtycklig alls och att den innebär att nivån av funktionalitet ska vara högre för att göra det möjligt att fastställa grunden för uteslutande på formgivningsområdet, eftersom den omständighet som beaktas i detta hänseende inte bara ska vara nödvändig, utan oumbärlig för att erhålla ett visst tekniskt resultat, varför formen är betingad av funktionen. Enligt honom innebar detta att ett funktionellt mönster likväl kan vara skyddsberättigat om det kan bevisas att samma tekniska funktion kan uppnås genom en annan form. (Se hans förslag till avgörande i målet Philips, C‑299/99, EU:C:2001:52, punkt 34). Jag delar inte denna uppfattning och det ska preciseras att den anförts inom ramen för ett obiter dictum (se harmoniseringskontorets beslut i ärendet R 690/2007–3 (ovan fotnot 13), punkt 28) samt att domstolen inte tog ställning avseende mönster i domen av den 18 juni 2002, Philips ( C‑299/99, EU:C:2002:377).

58 Förordning nr 40/94 och gemenskapsvarumärken utgjorde ett arv som författarna av förordning nr 6/2002 beaktade som grund för upprättandet (se Hiance, M., Le projet de règlement communautaire sur les dessins et modèles: les enjeux, Revue internationale de la propriété industrielle et artistique, 2000, nr 201, s. 100).

59 Se bland annat, beträffande artikel 3.1 e i direktiv 2008/95, dom av den 16 september 2015, Société des Produits Nestlé ( C‑215/14, EU:C:2015:604, punkterna 44, 45 och 55, och, beträffande artikel 7.1 e ii i förordning nr 40/94, dom av den 10 november 2016, Simba Toys/EUIPO ( C‑30/15 P, EU:C:2016:849, punkterna 39 och 53).

60 Se punkt 38 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

61 Se, beträffande artikel 3.1 e andra strecksatsen i direktiv 89/104, dom av den 18 juni 2002, Philips ( C‑299/99, EU:C:2002:377, punkterna 81–84), när det gäller artikel 3.1 e i direktiv 2008/95, dom av den 16 september 2015, Société des Produits Nestlé ( C‑215/14, EU:C:2015:604, punkt 56), och, när det gäller artikel 7.1 e ii) i förordning nr 40/94, dom av den 14 september 2010, Lego Juris/harmoniseringskontoret ( C‑48/09 P, EU:C:2010:516, punkterna 53–58).

62 Till förmån för en analogi med domstolens ståndpunkt på varumärkesområdet, se bland annat, Greffe, F., och Greffe, P., (ovan fotnot 15), punkterna 182 och 183, samt Raynard, J., Py, E., och Tréfigny, P., (ovan fotnot 15) punkt 536.

63 Den hänskjutande domstolen har påpekat att harmoniseringskontoret antog detta synsätt i sitt beslut R 690/2007–3 (ovan fotnot 13).

64 I synnerhet hänvisas i punkt 36 i harmoniseringskontorets beslut i ärendet R 690/2007–3 (ovan fotnot 13), till uppfattningen hos en reasonable observer (en rimligen upplyst betraktare på svenska).

65 CeramTec har nämnt uttrycken relevant observer (relevant betraktare på svenska) och reasonable observer persona (rimligen upplyst betraktare) vilka använts av Brancusi, L., Article 8 CDR (ovan fotnot 12), s. 139, punkt 41, respektive i rapporten från den studie som gjorts på kommissionens begäran (ovan fotnot 41), s. 90.

66 Artikel 6 avser (liksom skäl 14) den särprägel som den berörda formgivningen ska anses ha, medan artikel 10 gäller det skyddsomfång som förordning nr 6/2002 ska ge.

67 Begreppet kunnig användare ska förstås som ett mellanbegrepp, det vill säga ett mellanting mellan det inom varumärkesrätten tillämpliga begreppet genomsnittskonsument – varvid genomsnittskonsumenten inte förväntas besitta någon särskild sakkunskap och generellt sett inte ser någon direkt koppling mellan de motstående varumärkena – och begreppet fackman – [som används inom patenträtten] varvid fackmannen är en sakkunnig som har en betydande teknisk kompetens. [Begreppet] kan förstås som en särskilt uppmärksam användare, oberoende av om detta beror på användarens personliga erfarenhet eller vederbörandes vidsträckta kunskap om den aktuella sektorn (min kursivering) (se, bland annat, dom av den 20 oktober 2011, PepsiCo/Grupo Promer Mon Graphic, C‑281/10 P, EU:C:2011:679, punkterna 53 och 59, och dom av den 21 september 2017 Easy Sanitary Solutions och EUIPO/Group Nivelles, C‑361/15 P och C‑405/15 P, EU:C:2017:720, punkterna 124 och 125).

68 Se, bland annat, tribunalens dom av den 22 juni 2010, Shenzhen Taiden/harmoniseringskontoret – Bosch Security Systems (Kommunikationsutrustning) ( T-153/08, EU:T:2010:248, punkterna 47 och 48), tribunalens dom av den 21 november 2013, El Hogar Perfecto del Siglo XXI/harmoniseringskontoret – Wenf International Advisers (Korkskruv) ( T-337/12, EU:T:2013:601, punkt 25), och tribunalens dom av den 12 mars 2014, Tubes Radiatori/harmoniseringskontoret – Antrax It (Element) ( T-315/12, ej publicerad, EU:T:2014:115, punkt 61). Denna återkommande bedömning av tribunalen är enligt min uppfattning välgrundad.

69 Se, i detta hänseende, bland annat kommentaren till artikel 6.1 i det ursprungliga förslaget till förordning (KOM(93) 342 slutligt, s. 15).

70 Enligt DOCERAM, besitter en sådan köpare ofta mindre fackkunskap, beträffande det tekniska område som produkten tillhör, än exempelvis formgivaren eller tillverkaren, vilket skulle kunna få till följd att de tekniska funktionerna hos vissa detaljer i utseendet felaktigt uppfattas som estetiska detaljer.

71 Kommissionen har, för ett liknande resonemang, hänvisat till punkterna 33–35 i dom av den 18 september 2014, Hauck ( C‑205/13, EU:C:2014:2233), som rör artikel 3.1 e i direktiv 89/104. Enligt kommissionen är det, eftersom syftet med denna bestämmelse är jämförbart med syftet med artikel 8.1 i förordning nr 6/2002, logiskt att även inom ramen för den sistnämnda artikeln tillämpa liknande kriterier för att bedöma en produkts utseende utöver de tekniska kraven. Se även, i detta hänseende, punkt 43 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

72 Även om de villkor som anges i punkterna 1 respektive 2 i dessa artiklar 6 och 10 kompletterar varandra, liksom anges i skäl 14 i denna förordning. Vid den faktiska bedömningen av det helhetsintryck som en kunnig användare, får av de aktuella formgivningarna, är det nämligen nödvändigt att beakta den grad av frihet som formgivaren har haft vid utvecklingen av den angripna formgivningen. Ju mer friheten för formgivaren är inskränkt vid utvecklingen av den angripna formgivningen, desto mer kan små skillnader mellan de aktuella formgivningarna räcka för att ge en kunnig användare ett annat helhetsintryck. (Se, bland annat, dom av den 18 mars 2010, Grupo Promer Mon Graphic/harmoniseringskontoret – PepsiCo (Cirkelformad reklamartikel), T-9/07, EU:T:2010:96, punkt 72 och följande punkter, samt dom av den 5 juli 2017, Gamet/EUIPO – Metal-Bud II Robert Gubała (Dörrhandtag), T-306/16, ej publicerad, EU:T:2017:466, punkt 43 och följande punkter).

73 Det ska påpekas att kommissionen i sitt ursprungliga förslag till förordning (KOM(93) 342 slutligt), s. 19, angav att punkt 2 i det som sedermera blev artikel 10 i förordning nr 6/2002 hade till syfte att ge domstolarna vägledning i mål om förfalskning (min understrykning). Kommissionen tillade att extremt funktionella mönster beträffande vilka formgivaren måste respektera exakta parametrar kommer sannolikt att likna varandra mer än mönster avseende vilka formgivaren har en fullständig frihet. I [denna] punkt 2 föreskrivs därför en princip om att formgivarens frihet ska beaktas vid bedömningen av en formgivnings likhet med en tidigare existerande formgivning” (min kursivering).

74 Förenade kungarikets regering har, för ett liknande resonemang, hänvisat till dom av Court of Appeal (England & Wales) (civilrättsliga avdelningen) Dyson Ltd/Vax [2011] EWCA Civ 1206, punkt 36.

75 Se, exempelvis, bedömning av harmoniseringskontorets annulleringsenhet i dess beslut av den 17 mars 2014, i ärende nr ICD 8674, Extruplast/PVG Energy BV, punkt 17: Formgivaren vet att graden av frihet i utvecklingen av formgivningen av flaskorna är begränsad av flera krav som är knutna till dess användning, det vill säga i detta fall till transport och förvaring av vätskor… Valet av ett kors i form av en propeller som är avrundad upptill, bredden av dess rotorblad, dess placering ovanpå och undertill, de breda skårorna för stapling, placeringen av patroner, deras form samt tjockhet eller smalhet, dess skåror och antalet av dessa ger i förevarande fall [den aktuella gemenskapsformgivningen] en särskild estetik men också ett mer sofistikerat utseende som inte enbart styrs av deras tekniska funktion.

76 Även om detta kriterium inte i sig är avgörande (se punkt 59 i detta förslag till avgörande).

77 Kommissionen har i detta hänseende hänvisat till punkterna 34 och 35 i dom av den 18 september 2014, Hauck ( C‑205/13, EU:C:2014:2233). Se även fotnot 71 i detta förslag till avgörande.

78 Se punkt 57 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

79 CeramTec har för ett liknande resonemang, bland annat, citerat Ruhl, O., Gemeinschaftsgeschmacksmuster – Kommentar, (ovan fotnot 7), punkt 10.

80 Den grekiska regeringen och förenade kungarikets regering har, för deras räkning, avstått från att upprätta sådana förteckningar över bedömningskriterier.

81 Det ska preciseras att bevisbördan avseende att de villkor som är ingår i artikel 8.1 i förordning nr 6/2002 är uppfyllda i ett visst fall logiskt sätt vilar på den part som avser göra gällande det undantag som föreskrivs i denna bestämmelse.

82 Inget av dessa kriterier är i sig avgörande av de skäl som anges i punkt 53 respektive punkt 23 och följande punkter i detta förslag till avgörande.