Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 3 oktober 2018

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 49, 2013, s. 10, nedan kallad den omtvistade förordningen.

3 EUT L 343, 2009, s. 51.

4 EGT L 336, 1994, s. 103; svensk specialutgåva, område 1, volym 38, s. 105.

5 EUT C 345, 2011, s. 7.

6 Till skillnad från Marquis Energy har de fyra andra ovannämnda exporterande tillverkarna inte väckt någon egen talan om ogiltigförklaring av den omtvistade förordningen, utan företräddes vid tribunalen av intresseorganisationerna Growth Energy och Renewable Fuels Association. I sin dom av den 9 juni 2016, Growth Energy och Renewable Fuels Association/rådet ( T-276/13, EU:T:2016:340), biföll tribunalen den talan som dessa två sammanslutningar väckt. Det överklagande som har ingetts mot den domen behandlas i mitt förslag till avgörande i målet C‑465/16 P, rådet/Growth Energy och Renewable Fuels Association, vilket också har föredragits i dag.

7 Med tillämpning av, bland annat, domstolens beslut av den 13 september 2011 om ingivande av inlagor och om delgivning av inlagor samt domar och beslut med hjälp av datasystemet e-Curia (EUT C 289, 2011, s. 7).

8 Se för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 13 oktober 2011, Deutsche Post och Tyskland/kommissionen ( C‑463/10 P och C‑475/10 P, EU:C:2011:656, punkt 66), och beslut av den 10 mars 2016, SolarWorld/kommissionen ( C‑142/15 P, ej publicerat, EU:C:2016:163, punkt 22 och där angiven rättspraxis).

9 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 14 mars 1990, Gestetner Holdings/rådet och kommissionen ( C‑156/87, EU:C:1990:116, punkt 17), och dom av den 16 april 2015, TMK Europe ( C‑143/14, EU:C:2015:236, punkt 19 och där angiven rättspraxis).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 februari 2002, BSC Footwear Supplies m.fl./rådet ( T-598/97, EU:T:2002:52, punkt 61), och beslut av den 7 mars 2014, FESI/rådet ( T-134/10, ej publicerat, EU:T:2014:143, punkt 58).

11 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 17 mars 2016, Portmeirion Group ( C‑232/14, EU:C:2016:180, punkterna 23–32 och där angiven rättspraxis). För att undvika missförstånd vill jag påpeka att endast EU-domstolen är behörig att ogiltigförklara en unionsrättsakt och att en domstol mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, ska vilandeförklara målet och begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen om den anser att en eller flera ogiltighetsgrunder som åberopats vid den är välgrundade. Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 10 januari 2006, IATA och ELFAA ( C‑344/04, EU:C:2006:10, punkterna 27–32), och dom av den 28 april 2015, T & L Sugars och Sidul Açúcares/kommissionen ( C‑456/13 P, EU:C:2015:284, punkterna 44–48).