Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott av den 7 december 2017

1 Originalspråk: tyska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 2000, s. 1) i dess lydelse enligt rådets förordning nr 1791/2006 av den 20 november 2006 (EUT L 363, 2006, s. 1)

3 Kommissionens beslut av den 20 augusti 2001 om särskilda bestämmelser avseende förflyttningar av nötkreatur när dessa tas ut på sommarbete i bergsområden (EGT L 235, 2001, s. 23).

4 Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005 (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 2009, s. 16) i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 785/2011 av den 5 augusti 2011 (EUT L 203, 2011, s. 10).

5 Kommissionens förordning (EG) nr 1121/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller de stödordningar för jordbrukare som föreskrivs i avdelningarna IV och V i den förordningen (EUT L 316, 2009, s. 27) i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1368/2011 av den 21 december 2011 (EUT L 341, 2011, s. 33).

6 Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, 2009, s. 65) i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1368/2011 av den 21 december 2011 (EUT L 341, 2011, s. 33).

7 Verordnung des Bundesministers für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft über Direktzahlungen im Rahmen der gemeinsamen Agrarpolitik (Förbundsministerns för lant- och skogsbruk, natur och vattenförvaltning förordning om identifiering och registrering av nötkreatur), BGBl. II nr 491/2009.

8 Verordnung des Bundesministers für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft über die Kennzeichnung und Registrierung von Rindern (Förbundsministerns för lant- och skogsbruk, natur och vattenförvaltning förordning om identifiering och registrering av nötkreatur), BGBl. II nr 201/2008, i dess lydelse enligt BGBl. II nr 66/2010.

9 Se särskilt skäl 7 i förordning nr 1760/2000.

10 Se skäl 3 i beslut 2001/672, och dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille‑Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 41).

11 Då det inte finns några speciella regler framgår detta av artikel 3.1, 3.2 b, 3.3 och 3.4 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 1971, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 71).

12 De uppgifter som ska rapporteras är enligt artikel 2.2 registreringskoden för betet och för varje enskilt nötkreatur det individuella identifieringsnumret, ursprungsanläggningens identifieringsnummer, det datum då djuren anländer till betet och beräknat datum då djuren lämnar betet.

13 Se dom av den 11 november 2004, Toeters och Verberk ( C‑171/03, EU:C:2004:714, punkt 40), och dessutom förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i det målet (EU:C:2004:341, punkt 30).

14 Se dom av den 28 mars 1985, kommissionen/Italien ( 272/83, EU:C:1985:147, punkt 27), mitt förslag till avgörande Skoma-Lux ( C‑161/06, EU:C:2007:525, punkt 55), och dessutom förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet Swiss International Air Lines ( C‑272/15, EU:C:2016:573, punkt 32).

15 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i målet Borgmann ( C‑1/02, EU:C:2003:393, punkt 44) beträffande artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1392/2001 (EGT L 187, 2001, s. 19), i den tyska versionen (übermittelt), i den franska versionen (communique), i den italienska versionen (trasmette), i den portugisiska versionen (comunicará) och i den spanska (transmitirá) versionen.

16 Se dom av den 1 april 2004, Borgmann ( C‑1/02, EU:C:2004:202, punkterna 23–25).

17 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i mål Toeters och Verberk ( C‑171/03, EU:C:2004:341, punkt 33).

18 Se dom av den 17 maj 2017, ERGO Poist’ovňa ( C‑48/16, EU:C:2017:377, punkt 37 och där angiven rättspraxis) och dom av den 9 mars 2000, EKW och Wein & Co ( C‑437/97, EU:C:2000:110, punkt 42), och dom av den 1 april 2004, Borgmann ( C‑1/02, EU:C:2004:202, punkt 25).

19 Se även den franska versionen (signale), den engelska versionen (report), den italienska versionen (comunica), den spanska versionen (informar), den portugisiska versionen (notificar) och den nederländska versionen (stelt … in kennis) av formuleringen.

20 Se dom av den 22 april 2010, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑346/08, EU:C:2010:213, punkt 39), och dom av den 26 februari 2015, Wucher Helicopter och Euro-Aviation Versicherung ( C‑6/14, EU:C:2015:122, punkt 24).

21 Skäl 5 i beslut 2010/300.

22 Min kursivering. Jag vill påpeka att formuleringen vid varje tidpunkt finns i de flesta språkversionerna av detta skäl. Att den saknas i den franska versionen tycks bero på ett redaktionellt misstag.

23 Se redogörelserna i punkt 72 i detta förslag till avgörande beträffande artikel 75.1 i förordning nr 1122/2009.

24 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i målet Borgmann ( C‑1/02, EU:C:2003:393, punkt 46).

25 Dom av den 1 april 2004, Borgmann ( C‑1/02, EU:C:2004:202, punkt 26–29).

26 Dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 41).

27 Se punkterna 48 och 57 i detta förslag till avgörande.

28 Se dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 32).

29 Se det inledande ledet i artikel 7.1 (Varje djurhållare … skall), första meningen andra strecksatsen (inom en tidsfrist som fastställs av medlemsstaten och som omfattar mellan tre och sju dagar) samt beteckningen maximal tidsfrist i andra meningen. Se vidare dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 36).

30 Se dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 37).

31 Dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 41).

32 Djurhållarna behövde inte heller befara straffavgifter, vilket framgår av redogörelserna i punkterna 92–95 i detta förslag till avgörande.

33 Artiklarna 63.4 led 2 och 21 i förordning nr 1122/2009.

34 Artikel 64.4 a i förordning nr 1122/2009.

35 Artikel 64.4 b första meningen i förordning nr 1122/2009.

36 Dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296).

37 Dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 43). Se dessutom förslag till avgörande av generaladvokaten Léger i målet Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2006:466), där denne avgav ett motsatt förslag till avgörande.

38 Rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (EGT L 160, 1999, s. 21).

39 Se dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkterna 29–35).

40 I artikel 21 i förordning nr 1254/1999 i den lydelse som gäller för domen i målet Maatschap Schonewille-Prins anges följande: För att berättiga till stöd enligt detta avsnitt ska ett djur identifieras och registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000.

41 Artikel 21 i förordning nr 1254/1999 ingår i kapitel 1 (artiklarna 3–25). Den gäller därför för am- och dikobidrag och slaktbidrag (artiklarna 6 och 11). Artikel 117 första stycket i förordning 73/2009 gäller för stöd enligt detta avsnitt och därmed för alla bidrag i avsnitt 11 (artiklarna 108–119). Hit räknas både am- och dikobidrag och slaktbidrag (artiklarna 111 och 116).

42 Se dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 26).

43 Artikel 2 led 21 i förordning nr 1122/2009, artikel 61 i förordning nr 1121/2009 och artikel 111.2 andra ledet i förordning nr 73/2009.

44 Se artikel 62.2 i förordning nr 1121/2009.

45 Se artikel 61 andra stycket i förordning nr 1121/2009.

46 Se dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 46), och dom av den 17 oktober 2013, Schaible ( C‑101/12, EU:C:2013:661, punkt 48).

47 Dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 47). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 november 2004, Toeters och Verberk ( C‑171/03, EU:C:2004:714, punkt 47).

48 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 november 2004, Toeters och Verberk ( C‑171/03, EU:C:2004:714, punkt 49).

49 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille‑Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkterna 49–52).

50 Artikel 23 i förordning nr 1122/2009.

51 Artikel 21 i förordning nr 73/2009 och artikel 65 i förordning nr 1122/2009.

52 Artikel 23 i förordning nr 73/2009 och artiklarna 70–72 i förordning nr 1122/2009.