Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 22 februari 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Se, till exempel, Roscher W.H. (red.), Ausführliches Lexikon der Griechischen und Römischen Mythologie. 2nd volume. Leipzig, Verlag von B.G. Teubner, 1890–1897, s. 29–41 eller William Smith (red.), Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology, Vol. II, London, Taylor and Walton, 1846, s. 550–552.

3 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

4 Dz. U 2004, nr 54, post 535. Konsoliderad version, Dz. U. 2011, nr 177, post 1054, i ändrad lydelse.

5 I FSK 1857/13.

6 I FPS 1/15.

7 Dom av den 11 maj 2017, Posnania Investment ( C‑36/16, EU:C:2017:361, punkt 27).

8 Se dom av den 29 september 2015, Gmina Wrocław ( C‑276/14, EU:C:2015:635, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

9 Se dom av den 14 december 2000, Fazenda Pública ( C‑446/98, EU:C:2000:691, punkt 23 och där angiven rättspraxis). Se också beslut av den 20 mars 2014, Gmina Wrocław ( C‑72/13, EU:C:2014:197, punkterna 18–22 och där angiven rättspraxis).

10 Se, till exempel, dom av den 19 januari 2017, Revenue Commissioners ( C‑344/15, EU:C:2017:28, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

11 Se, till exempel, dom av den 6 oktober 2015, T-Mobile Czech Republic och Vodafone Czech Republic ( C‑508/14, EU:C:2015:657, punkterna 28 och 29 och där angiven rättspraxis).

12 En bestämmelse som motsvarar artikel 14.2 a i mervärdesskattedirektivet infördes genom rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28). I kommissionens förslag (COM/1973/950/final) angav föreslagna artikel 5.2 f, som blev artikel 5.4 a i sjätte mervärdesskattedirektivet, överföring, på order av en offentlig myndighet eller i dess namn eller i enlighet med lagstiftning, av äganderätten till egendom mot betalning av ersättning, när överföring av sådan egendom genom privat avtal skulle medföra skattskyldighet. Denna sistnämnda (kursiverade) bestämmelse infördes inte i den slutliga texten. Förslaget innehöll också en artikel 12.4 enligt vilken i fråga om leveranser som anges i artikel 5.2 f ska det betalda ersättningsbeloppet exklusive återanskaffningsersättning anses vara beskattningsunderlag. Denna bestämmelse ledde inte till lagstiftning. Se Terra, B.J.M. och Kajus, J., A Guide to the Sixth VAT Directive. Commentary to the Value Added Tax of the European Community, Volume A, IBFD Publications, 1991, s. 209.

13 Se, till exempel, Terra, B.J.M. och Kajus, J., Introduction to European VAT (Recast), Commentaries on European VAT Directives, IBFD Publications, 2017, s. 246 eller van Doesum, A., van Kesteren H., och van Norden, G.-J. Fundamentals of EU VAT Law, Kluwer Law International, 2016, s. 111.

14 Se, i denna mening, dom av den 18 juli 2013, Evita-K ( C‑78/12, EU:C:2013:486, punkt 35). Domstolen har också framhållit att denna bestämmelse [inte hänför sig till] en äganderättsövergång i enlighet med de formkrav som uppställts i den tillämpliga nationella rätten, utan begreppet innefattar samtliga överföringar av materiell egendom från en part till en annan, som ger mottagaren befogenhet att faktiskt förfoga över egendomen som om vederbörande var ägare till densamma. Se, till exempel, dom av den 3 september 2015, Fast Bunkering Klaipėda ( C‑526/13, EU:C:2015:536, punkt 51 och där angiven rättspraxis). Domstolen har förklarat att detta synsätt överensstämmer med direktivets syfte att grunda det gemensamma systemet för mervärdesskatt på en enhetlig definition av de skattepliktiga transaktionerna och att denna målsättning skulle kunna äventyras om förutsättningen för att leverans av varor … skall anses föreligga, skulle variera från en medlemsstat till en annan, vilket är fallet i fråga om äganderättsövergång inom civilrätten. Se, till exempel, dom av den 8 februari 1990, Shipping and Forwarding Enterprise Safe ( C‑320/88, EU:C:1990:61, punkt 8).

15 Dom av den 3 september 2015, Fast Bunkering Klaipėda ( C‑526/13, EU:C:2015:536, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

16 Se, för ett sådant resonemang, dom av den 6 februari 2003, Auto Lease Holland ( C‑185/01, EU:C:2003:73, punkt 34).

17 Ovan punkterna 35–39.

18 Se dom av den 4 oktober 2017, Mercedes-Benz Financial Services UK ( C‑164/16, EU:C:2017:734, punkt 31).

19 Se, till exempel, dom av den 8 november 2012, Profitube ( C‑165/11, EU:C:2012:692, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

20 Se, till exempel, dom av den 11 maj 2017, Posnania Investment ( C‑36/16, EU:C:2017:361, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

21 Se, till exempel, dom av den 7 november 2013, Tulică och Plavoşin ( C‑249/12 och C‑250/12, EU:C:2013:722, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

22 Se dom av den 19 december 2012, Orfey Balgaria ( C‑549/11, EU:C:2012:832, punkterna 44 och 45 och där angiven rättspraxis).

23 Se dom av den 2 juni 2016, Lajvér ( C‑263/15, EU:C:2016:392, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

24 Dom av den 18 juli 2007, Société thermale d’Eugénie-Les-Bains ( C‑277/05, EU:C:2007:440, punkt 32).

25 Dom av den 18 januari 2017, SAWP ( C‑37/16, EU:C:2017:22, punkt 30).

26 Se, till exempel, van Doesum, A. van Kesteren, H. och van Norden, G.-J., Fundamentals of EU VAT Law, Kluwer Law International, 2016, s. 111, Terra, B.J.M., och Kajus, J., Introduction to European VAT (Recast), Commentaries on European VAT Directives, IBFD Publications, 2017, s. 246; Henkow, O., The VAT/GST Treatment of Public Bodies, Kluwer Law International, 2013, s. 67

27 Dom av den 11 maj 2017, Posnania Investment ( C‑36/16, EU:C:2017:361, punkterna 32–36). Se, på ett liknande sätt, i samband med tillhandahållande av tjänster dom av den 22 juni 2016, Český rozhlas ( C‑11/15, EU:C:2016:470, punkterna 24–26).

28 Se van Doesum, A., van Kesteren, H., och van Norden, G.-J., Fundamentals of EU VAT Law, Kluwer Law International, 2016, s. 129, med angivande av dom av den 2 juni 1994, Empire Stores ( C‑33/93, EU:C:1994:225, punkt 16). Se, e contrario, dom av den 18 juli 2007, Société thermale d’Eugénie-Les-Bains ( C‑277/05, EU:C:2007:440, punkt 26) i vilken reservation av boende inte ansågs vara beroende av erläggande av en deposition varför det inte förelåg något direkt samband mellan tjänsten och vederlaget.

29 Den åberopade nationella bestämmelsen var artikel 12.4 i Ustawa o szczególnych zasadach lokalizacji dróg publicznych (lag med specifika bestämmelser om planering av allmänna vägar).

30 I allmänhet, se ovan punkt 68 i detta förslag.

31 Se dom av den 2 juli 2015, NLB Leasing ( C‑209/14, EU:C:2015:440, punkt 35 och där angiven rättspraxis). Se också dom av den 23 november 2017, Di Maura ( C‑246/16, EU:C:2017:887, punkterna 12 och 13).

32 Se för ett liknande resonemang dom av den 21 november 2013, Dixons Retail ( C‑494/12, EU:C:2013:758, punkt 31 och där angiven rättspraxis).