Domstolens dom (första avdelningen) den 20 december 2017

I mål C‑529/16, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Finanzgericht München (Skattedomstolen i München, Tyskland) genom beslut av den 15 september 2016, som inkom till domstolen den 17 oktober 2016, i målet

DOMSTOLEN (första avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden R. Silva de Lapuerta samt domarna J.‑C. Bonichot, A. Arabadjiev, S. Rodin och E. Regan (referent), generaladvokat: E. Tanchev, justitiesekreterare: handläggaren K. Malacek,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 7 september 2017,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Hamamatsu Photonics Deutschland GmbH, genom G. Eder och J. Dehn, Rechtsanwälte, Hauptzollamt München, genom G. Rittenauer, M. Uhl och G. Haubner, samtliga i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom M. Wasmeier och B.-R. Killmann, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

Tullkodexen

Tillämpningsförordningen

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Prövning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

Den andra frågan

Rättegångskostnader

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 28–31 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 82/97 av den 19 december 1996 (EGT L 17, 1997, s. 1) (nedan kallad tullkodexen).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan Hamamatsu Photonics Deutschland GmbH (nedan kallat Hamamatsu) och Hauptzollamt München (huvudtullkontoret i München, Tyskland), angående Hauptzollamt Münchens avslag på ansökan om delvis återbetalning av tull som deklarerats och betalats av Hamamatsu.

3 I artikel 28 i tullkodexen föreskrivs att bestämmelserna kapitel 3 i kodexen ska användas för att fastställa tullvärdet vid tillämpningen av Europeiska gemenskapernas tulltaxa och bestämmelser som reglerar särskilda områden för varuhandel utan anknytning till tulltaxan.

4 Artikel 29.1 i tullkodexen har följande lydelse:

5 Av artikel 29.2 i kodexen framgår följande:

6 I artikel 29.3 a i kodexen föreskrivs följande:

7 I artikel 30.1 i tullkodexen anges följande:

8 I artikel 31.1 i tullkodexen föreskrivs följande:

9 I artikel 32 i tullkodexen föreskrivs följande:

10 Artikel 33 i kodexen har följande lydelse:

11 I artikel 78 i kodexen föreskrivs följande:

12 Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning nr 2913/92 (EGT L 253, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 881/2003 av den 21 maj 2003 (EUT L 134, 2003, s. 1) (nedan kallad tillämpningsförordningen) innehåller i avdelning IX, med rubriken Förenklade förfaranden, kapitel 2, med rubriken Deklarationer för övergång till fri omsättning, avsnitt 1 bestämmelser om ofullständiga deklarationer. I artikel 256.1 i tillämpningsförordningen föreskrivs följande:

13 Hamamatsu, ett bolag med säte i Tyskland, ingår i en företagskoncern som är globalt verksam. Moderbolaget, Hamamatsu Photonics, har sitt säte i Japan. Hamamatsu saluför huvudsakligen optoelektroniska apparater, system och tillbehör.

14 Hamamatsu köpte importerade varor från sitt moderbolag, som fakturerade bolaget internpriser för dessa varor i enlighet med den förhandsöverenskommelse om prissättning som ingåtts mellan denna koncern och de tyska skattemyndigheterna. Summan av de belopp som klaganden i det nationella målet fakturerats av sitt moderbolag kontrollerades regelbundet och justerades i förekommande fall för att säkerställa att internpriserna var förenliga med armslängdsprincipen enligt riktlinjerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om internprissättning för multinationella företag och skattemyndigheter (nedan kallade OECD:s riktlinjer).

15 Den hänskjutande domstolen, Finanzgericht München (Skattedomstolen i München, Tyskland), har förklarat att denna kontroll sker i flera etapper, på grundval av restvärdemetoden (Residual Profit Split Method), vilken är förenlig med OECD:s riktlinjer. Först tilldelas varje företag en tillräcklig vinst för att erhålla en minimiavkastning. Den återstående vinsten fördelas proportionellt på grundval av särskilda faktorer. Därefter bestäms spannet för Hamamatsus rörelsemarginal (Operating Margin). Om det faktiska resultatet ligger utanför detta spann justeras resultatet till den övre, respektive undre gränsen av spannet och bolaget får göra ytterligare inbetalningar eller erhåller en återbetalning.

16 Mellan den 7 oktober 2009 och den 30 september 2010 importerade klaganden i det nationella målet över 1000 sändningar av varor från sitt moderbolag och deklarerade varorna för övergång till fri omsättning. Som tullvärde angavs det pris som fakturerats. De tullpliktiga varorna påfördes tull på mellan 1,4 och 6,7 procent.

17 Eftersom den rörelsemarginal som beräknades för klaganden i det nationella målet under den aktuella perioden underskred det fastställda spannet för rörelsemarginalen, justerades internpriserna. Klaganden i det nationella målet erhöll därför en återbetalning på 3858345,46 euro.

18 På grund av de justeringar av internpriserna som gjordes i efterhand ansökte klaganden i det nationella målet, genom skrivelse av den 10 december 2012, om återbetalning av tull på de importerade varorna, med 42942,14 euro. Någon fördelning av det justerade beloppet på enskilda importerade varor gjordes inte.

19 Huvudtullkontoret i München avslog denna ansökan, med motiveringen att den metod klaganden i det nationella målet tillämpat var oförenlig med artikel 29.1 i tullkodexen, eftersom denna avser transaktionsvärdet för enskilda varor och inte blandade leveranser.

20 Klaganden i det nationella målet överklagade detta beslut till den hänskjutande domstolen.

21 Hamamatsu anser att den årliga slutavräkningen ska ligga till grund för det slutliga internpriset, som fastställts i överensstämmelse med den armlängdsprincip som föreskrivs i OECD:s riktlinjer. Det saknas således anledning att grunda internpriset endast på det provisoriska pris som anges i en förhandsöverenskommelse om internpriser som ingåtts med skattemyndigheten, vilket inte motsvarar de importerade varornas faktiska värde. Det pris som deklareras till tullmyndigheterna utgör således endast ett fiktivt pris och inte det pris som skall betalas för de importerade varorna enligt artikel 29 i tullkodexen.

22 Mot denna bakgrund beslutade Finanzgericht München (Skattedomstolen i München) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:

23 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artiklarna 28–31 i tullkodexen ska tolkas så att de tillåter att ett överenskommet transaktionspris bestående av dels ett ursprungligen fakturerat och deklarerat belopp, dels en schablonmässig justering som görs senare efter utgången av faktureringsperioden läggs till grund för tullvärdet, utan att det är möjligt att veta om denna justering vid faktureringsperiodens slut ska göras uppåt eller nedåt.

24 EU-domstolen erinrar inledningsvis om att den unionsrätt som rör tullvärdering enligt domstolens fasta praxis syftar till att upprätta ett rättvist, enhetligt och neutralt system som utesluter användning av godtyckliga eller fiktiva tullvärden. Tullvärdet ska återspegla det verkliga ekonomiska värdet på en importerad vara och följaktligen ta hänsyn till alla delar av denna vara som har ett ekonomiskt värde (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 november 2006, Compaq Computer International Corporation, C‑306/04, EU:C:2006:716, punkt 30, dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary, C‑291/15, EU:C:2016:455, punkterna 23 och 26, och dom av den 9 mars 2017, GE Healthcare, C‑173/15, EU:C:2017:195, punkt 30).

25 Enligt artikel 29 i tullkodexen ska tullvärdet på importerade varor vara transaktionsvärdet, det vill säga det pris som faktiskt betalats eller ska betalas för varorna när de säljs för export till unionens tullområde, med förbehåll för de justeringar som ska göras enligt artiklarna 32 och 33 i tullkodexen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 december 2013, Christodoulou m.fl., C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 38, och dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary, C‑291/15, EU:C:2016:455, punkt 24).

26 Domstolen har dessutom angett att det vid fastställandet av tullvärdet ska ges prioritet år transaktionsvärdesmetoden, i enlighet med artikel 29 i tullkodexen. Det är endast om det pris som faktiskt betalats eller ska betalas för varorna när de säljs för export inte kan fastställas som det kan finnas skäl att tillämpa någon av de alternativa metoder som föreskrivs i artiklarna 30 och 31 i tullkodexen (se, bland annat, dom av den 12 december 2013, Christodoulou m.fl., C‑116/12, EU:C:2013:825, punkterna 38, 41, 42 och 44, och dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary, C‑291/15, EU:C:2016:455, punkterna 24 och 27–30).

27 Domstolen har även slagit fast att även om det pris som faktiskt betalats eller som ska betalas för varorna i regel utgör grundvalen för beräkningen av tullvärdet är detta pris en uppgift som eventuellt måste justeras när det är nödvändigt för att undvika att fastställa ett godtyckligt eller fiktivt tullvärde (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juni 1986, Repenning, 183/85, EU:C:1986:247, punkt 16, dom av den 19 mars 2009, Mitsui & Co. Deutschland, C‑256/07, EU:C:2009:167, punkt 24, dom av den 12 december 2013, Christodoulou m.fl., C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 39, och dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary, C‑291/15, EU:C:2016:455, punkt 25).

28 Transaktionsvärdet ska nämligen återspegla det verkliga ekonomiska värdet på en importerad vara och ta hänsyn till alla komponenter i denna vara som har ett ekonomiskt värde (dom av den 12 december 2013, Christodoulou m.fl., C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 40 och dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary, C‑291/15, EU:C:2016:455, punkt 26).

29 Tullmyndigheterna får, enligt artikel 78 i tullkodexen, på eget initiativ eller på deklarantens begäran ändra deklarationen.

30 Domstolen har emellertid endast tillåtit en justering av transaktionsvärdet i efterhand i vissa särskilda situationer i vilka det, bland annat, har varit fråga om kvalitetsbrister eller att defekter har upptäckts efter det att produkten har övergått till fri omsättning.

31 Domstolen har redan slagit fast att det pris som faktiskt betalats eller ska betalas, för det fall den vara som ska värderas, som är fri från skada vid köpetillfället, har skadats före övergången till fri omsättning, måste sänkas i proportion till den inträffade skadan, eftersom det rör sig om en oförutsebar minskning av varans kommersiella värde (dom av den 19 mars 2009, Mitsui & Co. Deutschland, C‑256/07, EU:C:2009:167, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

32 Domstolen har även slagit fast att det pris som faktiskt betalats eller ska betalas får sänkas i proportion till minskningen av varornas kommersiella värde på grund av ett dolt fel, när det kan visas dels att felet förelåg före varornas övergång till fri omsättning, dels att det har föranlett senare ersättningsutbetalningar i enlighet med en avtalsenlig garantiförpliktelse, och att det därför kan komma att medföra en senare minskning av varornas tullvärde (dom av den 19 mars 2009, Mitsui & Co. Deutschland, C‑256/07, EU:C:2009:167, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

33 Det kan slutligen konstateras att tullkodexen, i gällande lydelse, inte ålägger importföretag att ansöka om en justering av transaktionsvärdet när detta värde höjs i efterhand. Den innehåller inte heller någon bestämmelse som möjliggör för skattemyndigheterna att skydda sig mot risken för att dessa företag endast kommer att ansöka om justeringar som innebär en sänkning av värdet.

34 Under dessa omständigheter finner domstolen att det enligt tullkodexen, i sin gällande lydelse, inte är möjligt att beakta en sådan justering i efterhand av transaktionsvärdet som den i det nationella målet.

35 Den första frågan ska därför besvaras enligt följande. Artiklarna 28–31 i tullkodexen ska tolkas så att de inte tillåter att ett överenskommet transaktionspris bestående av dels ett ursprungligen fakturerat och deklarerat belopp, dels en schablonmässig justering som görs efter utgången av faktureringsperioden läggs till grund för tullvärdet, utan att det är möjligt att veta om denna justering vid faktureringsperiodens slut ska göras uppåt eller nedåt.

36 Eftersom den andra frågan uttryckligen har ställts för det fall den första frågan ska besvaras jakande, behöver den inte besvaras.

37 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: tyska.