Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 7 mars 2018

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 12, 2001, s. 1.

3 Som gäller i det nationella målet, eftersom arbetstagarens talan väcktes före 10 januari 2015. Såsom det erinrades om i dom av den 21 december 2016, Concurrence ( C‑618/15, EU:C:2016:976, punkt 9), upphävdes förordning nr 44/2001 genom artikel 80 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1). Enligt artikel 66.1 i den förordningen ska den endast tillämpas på rättsliga förfaranden som har inletts från och med den 10 januari 2015.

4 Dom av den 10 september 2015, Holterman Ferho Exploitatie m.fl. ( C‑47/14, EU:C:2015:574, punkt 34).

5 Dom av den 13 juli 1995, Danværn Production ( C‑341/93, EU:C:1995:239, punkterna 15 och 18).

6 Samma bestämmelser finns i de andra avsnitten som innehåller behörighetsregler som är avsedda att skydda en svagare part (artikel 12.2 i fråga om försäkringar och artikel 16.3 i fråga om konsumentavtal). Ordalydelsen i artikeln härrör från artiklarna 11 och 14 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 299, 1972, s. 32), i dess lydelse enligt på varandra följande konventioner om nya medlemsstaters tillträde till denna konvention (nedan kallad Brysselkonventionen). Samma lydelse har utan ändringar förts in i artiklarna 14 och 18 i förordning nr 1215/2012.

7 Enhällighet råder i doktrinen i detta avseende, oavsett vilken förordning som är tillämplig. Se bland annat Gaudemet-Tallon, H., Compétence et exécution des jugements en Europe, Matières civile et commerciale, Règlements 44/2001 et 1215/2012, Conventions de Bruxelles (1968) et de Lugano (1998 et 2007), 5:e utgåvan, Librairie générale de droit et de jurisprudence, serien Droit des affaires, Paris, 2015, s. 394, punkt 302.2; Blanco-Morales Limones, P., Garau Sobrino, F. F., Lorenzo Guillén M. L., Montero Muriel, F. J., Comentario al Reglamento (UE) no 1215/2012 relativo a la competencia judicial, el reconocimiento y la ejecución de resoluciones judiciales en materia civil y mercantil, Reglamento Bruselas I refundido, Thomson Reuters Aranzadi, Madrid, 2016, s 495, punkt 2.7; Magnus, U., Mankowski, P., European Commentaries on Private International Law, Brussels Ibis Regulation, volume 1, Sellier European Law Publishers, Otto Schmidt, Köln, 2015, s. 554, punkt 5; Czernich, D., Kodek, G., Mayr, P., Europäisches Gerichtsstands- und Vollstreckungsrecht Brüssel Ia-Verordnung (EuGVVO 2012) und Übereinkommen von Lugano 2007 Herausgeber, LexisNexis, Wien, 2015, s. 296, punkt 3.

8 Dom av den 22 maj 2008, Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkt 29).

9 Dom av den 10 april 2003, Pugliese ( C‑437/00, EU:C:2003:219, punkterna 17 och 22), dom av den 22 maj 2008, Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkt 27), och dom av den 12 oktober 2016, Kostanjevec ( C‑185/15, EU:C:2016:763, punkt 37).

10 En formulering som hämtats från dom av den 14 september 2017, Nogueira m.fl. ( C‑168/16 och C‑169/16, EU:C:2017:688, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

11 I en rapport av P. Jénard om Brysselkonventionen (EGT C 59, 1979,s. 1), anges att ett genkäromål skall ha samband med huvudkäromålet för att kunna medföra behörighet. Eftersom samband inte tillmäts någon betydelse inom alla lagstiftningar, framgår det av texten – som har inspirerats av förslaget till belgisk rättegångskodex – att genkäromålet skall följa av antingen det avtal eller det förhållande som utgör grunden för huvudkäromålet (s. 28).

12 Se, för en ingående redogörelse för den rättsliga historiken, dom av den 22 maj 2008, Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkterna 14‑17), och dom av den 14 september 2017, Nogueira m.fl. ( C‑168/16 och C‑169/16, EU:C:2017:688, punkt 46).

13 Denna mening har redan citerats i dom av den 22 maj 2008, Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkt 24).

14 Se förslag till rådets förordning (EG) om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(1999) 348 slutlig, motiveringen).

15 Dom av den 22 maj 2008 i målet Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline, ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkterna 17 och 30), och dom av den 14 september 2017, Nogueira m.fl. ( C‑168/16 och C‑169/16, EU:C:2017:688, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

16 Dom av den 22 maj 2008 i målet Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline,( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkt 18), och dom av den 14 september 2017, Nogueira m.fl. ( C‑168/16 och C‑169/16, EU:C:2017:688, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

17 Se, beträffande artikel 18 i förordningen, dom av den 10 september 2015, Holterman Ferho Exploitatie m.fl. ( C‑47/14, EU:C:2015:574, punkterna 36 och 37 och där angiven rättspraxis), och, beträffande artikel 19.2 i förordningen, dom av den 14 september 2017, Nogueira m.fl. ( C‑168/16 och C‑169/16, EU:C:2017:688, punkterna 47 och 48 och där angiven rättspraxis).

18 Dom av den 22 maj 2008, Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkt 22).

19 Dom av den 12 oktober 2016, Kostanjevec ( C‑185/15, EU:C:2016:763, punkt 36).

20 Dom av den 12 oktober 2016, Kostanjevec ( C‑185/15, EU:C:2016:763, punkt 37).

21 Dom av den 12 oktober 2016, Kostanjevec ( C‑185/15, EU:C:2016:763, punkt 38).

22 Jämför med dom av den 11 april 2013, Sapir m.fl. ( C‑645/11, EU:C:2013:228, punkt 42), avseende artikel 6.1 i förordning nr 44/2001, och en kommentar av Czernich, D., Kodek, G., och Mayr, P., Europäisches Gerichtsstands- und Vollstreckungsrecht Brüssel Ia-Verordnung (EuGVVO 2012) und Übereinkommen von Lugano 2007 Herausgeber, LexisNexis, Wien, 2015, s. 296, punkt 3.

23 Jämför med bedömningen av artikel 6.1 i förordning nr 44/2001 i Magnus, U., och Mankowski, P., European Commentaries on Private International Law, Brussels Ibis Regulation, volym 1, Sellier European Law Publishers, Otto Schmidt, Köln, 2015, s. 401, särskilt i fråga om uttrycket same contract i den engelska språkversionen av förordningen.

24 Uttrycket har hämtats från förslaget till avgörande av generaladvokat Kokott i målet Kostanjevec ( C‑185/15, EU:C:2016:397, punkt 44).

25 Se, för en allmän redogörelse för särdragen hos anställningsavtal, dom av den 15 januari 1987, Shenavai ( 266/85, EU:C:1987:11, punkt 16). Se, som exempel på situationer med flera avtalsförhållanden, dom av den 10 april 2003, Pugliese ( C‑437/00, EU:C:2003:219, punkterna 4–9), och, särskilt när det gäller bolag i samma koncern, dom av den 22 maj 2008, Glaxosmithkline och Laboratoires Glaxosmithkline ( C‑462/06, EU:C:2008:299, punkterna 7–10), och dom av den 10 september 2015, Holterman Ferho Exploitatie m.fl. ( C‑47/14, EU:C:2015:574 punkterna 12–18).

26 Se, för ett aktuellt exempel, dom av den 14 september 2017, Nogueira m.fl. ( C‑168/16 och C‑169/16, EU:C:2017:688, punkt 55) om en självständig tolkning av artikel 19.2 i förordning nr 44/2001.

27 EGT C 27, 1998, s. 34. Artikel 6 i detta avtal är tillämplig på avtal som ingåtts fram till den 17 december 2009. Efter detta datum är artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, 2008, s. 6) tillämplig, i enlighet med artikel 28 i den förordningen.