lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 30 januari 2018

CELEX
62017CC0083
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: polska.

2 Protokollet utgör bilaga till rådets beslut 2009/941/EG av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (EUT L 331, 2009, s. 17), (nedan kallat 2007 års Haagprotokoll)

3 Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (EUT L 7, 2009, s. 1, och rättelse i EUT L 131, 2011, s. 26).

4 Se dom av den 18 december 2014, Sanders och Huber ( C‑400/13 och C‑408/13, EU:C:2014:2461), dom av den 16 juli 2015, A ( C‑184/14, EU:C:2015:479). Se även dom av den 15 februari 2017, W och V ( C‑499/15, EU:C:2017:118).

5 Dom av den 9 februari 2017, S. ( C‑283/16, EU:C:2017:104).

6 Brysselkonventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 299, 1972, s. 32).

7 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).

8 Se artikel 68.1 i förordning nr 4/2009 och skäl 44 i den förordningen.

9 Se artikel 1.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), (EUT 2008, L 177, s. 6), och artikel 1.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II), (EUT 2007 L 199, s. 40), enligt vilka förordningarna inte är tillämpliga på avtalsförpliktelser och utomobligatoriska förpliktelser som har sin grund i familjeförhållanden och förhållanden som enligt den lag som är tillämplig på sådana förhållanden har samma verkan, inbegripet underhållsskyldighet. Konvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser undertecknad i Rom den 19 juni 1980 (EGT 1980, L 266, s. 1), (nedan kallad Romkonventionen) som i princip har samma materiella tillämpningsområde som Rom I-förordningen är inte heller tillämplig på avtalsförpliktelser som rör rättigheter och förpliktelser som har sin grund i familjeförhållanden, släktskap, äktenskap eller svågerskap, inklusive underhållsskyldighet mot barn födda utom äktenskap (artikel 1.2 b tredje strecksatsen i Romkonventionen).

10 Kommissionens förslag av den 15 december 2005 till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (KOM(2005) 649 slutlig), (nedan kallat förslaget till förordning nr 4/2009), innehöll ett kapitel III med rubriken Tillämplig lag som omfattade ett antal bestämmelser i vilka tillämplig lag för underhållsskyldighet reglerades (artiklarna 12–21 i förslaget till förordning nr 4/2009).

11 M. Župan, Innovations of the 2007 Hague Maintenance Protocol, P. Beaumont, B. Hess, L. Walker, S. Spancken (utgivare), The Recovery of Maintenance in the EU and Worldwide, Oxford – Portland, Hart Publishing 2014, s. 313. Det förhållandet att behörighetsreglerna och lagvalsreglerna återfinns i två olika rättsakter möjliggör för vissa medlemsstater att ansluta sig till förordning nr 4/2009, utan att behöva förbinda sig att tillämpa lagvalsreglerna i 2007 års Haagprotokoll (se P. Beaumont, International Family Law in Europe – the Maintenance Project, the Hague Conference and the EC: A Triumph of Reverse Subsidiarity, Rabels Zeitschrift für ausländisches und internationales Privatrecht, 2009, Vol. 73, Heft 3, s. 514). Detta var fallet när det gäller Storbritannien som slutligen anslöt sig till förordning nr 4/2009, men som fortfarande inte är part i 2007 års Haagprotokoll.

12 Se punkt 25 i detta förslag till avgörande.

13 Se artikel 15 i förordning nr 4/2009. Avseende frågan om införande av bestämmelser från konventionen i det unionsrättsliga lagvalssystemet se närmare P.A. de Miguel Asensio, J.S. Bergé, The Place of International Agreements and European Law in a European Code of Private International Law, w: M. Fallon, P. Lagade, S.Poillot Peruzzetto (utgivare), Quelle architecture pour un code Européen de droit international privé?, Frankfurt am Main, Peter Lang 2011, s. 187 och följande sidor.

14 Se punkt 2 i detta förslag till avgörande.

15 Se dom av den 22 oktober 2009, Bogiatzi ( C‑301/08, EU:C:2009:649, punkt 23 och där angiven praxis).

16 A. Bonomis förklarande rapport beträffande 2007 års Haagprotokoll, Actes et documents de la Vingt et unième session de la Conférence de La Haye (2007), som också är tillgänglig i elektronisk form: https://www.hcch.net/fr/publications-and-studies/details4/?pid=4898&dtid=3.

17 Det måste härvid beaktas att antagandet att den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades förvärv eller förlust av medborgarskap har retroaktiv verkan kan ha negativa följer för den underhållsberättigade. Enligt artikel 6 i 2007 års Haagprotokoll kan den underhållsskyldige nämligen bestrida den underhållsberättigades anspråk om någon underhållsskyldighet inte föreligger vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller – om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade har gemensamt medborgarskap – enligt lagen i den stat där de är medborgare. Om en ändring av de omständigheter på grundval av vilka tillämplig lag fastställs enligt denna bestämmelse också har retroaktiv verkan, kan den underhållsskyldige genom att ändra sin hemvist eller sitt medborgarskap lägga hinder i vägen för den underhållsberättigades anspråk även med avseende på perioden före dessa ändringar.

18 Jag noterar för övrigt att den hänskjutande domstolen har påpekat att den underhållsberättigade genom beslut av den 18 maj 2015 väckte talan vid den österrikiska domstolen om underhåll, trots att han hade sin hemvist i den staten från den 28 maj 2015. Det är därför oklart på vilken grund den österrikiska domstolen fann att den hade internationell behörighet i den frågan. Denna omständighet är emellertid enbart av begränsad betydelse i förevarande mål, eftersom den underhållsberättigade först genom ansökan av den 18 maj 2016 – och således efter att ha ändrat sin hemvist – utvidgade sitt krav på underhåll till att även omfatta retroaktivt underhåll som de båda tolkningsfrågorna avser. Om den underhållsberättigade således hade inlett ett separat förfarande med avseende på retroaktivt underhåll, hade de österrikiska domstolarna – i egenskap av domstolar i den medlemsstat där den underhållsberättigade hade hemvist – utan tvekan haft behörighet i den frågan enligt artikel 3 a i förordning nr 4/2009.

19 Se punkterna 58 och 59 i förevarande förslag till avgörande där det kortfattat redogörs för anknytningsmomenten i lagvalsreglerna i 2007 års Haagprotokoll på grundval av vilka den lag som är tillämplig på underhållsskyldighet fastställs.

20 Se punkt 60 i förevarande förslag till avgörande där det redogörs för lagvalsreglerna i 2007 års Haagprotokoll som ger möjlighet att välja tillämplig lag för underhållsskyldighet.

21 Behörigheten i dessa mål fastställs i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EUT L 338, 2003, s. 1). Frågan om vilken domstol som är behörig i mål om rättslig status (äktenskapsskillnad, hemskillnad och annullering av äktenskap) avgörs enligt artikel 3.1 a i förordning nr 2201/2003 utifrån kriterier som främst tar hänsyn till makarnas, eller någon av makarnas, nuvarande eller tidigare hemvist, medan behörighetsreglerna avseende mål om föräldraansvar enligt skäl 12 i nämnda förordning är utformade med hänsyn till barnets bästa, särskilt kriteriet om närhet. Se dom av den 16 juli 2014, A ( C‑184/14, EU:C:2015:479, punkt 37). De anknytningsmoment som domstolars internationella behörighet grundar sig på i fråga om äktenskapsskillnad, hemskillnad och annullering av äktenskap och föräldraansvar är även ett uttryck för principen att domstolarna i den stat som har viss anknytning till parternas livssituation är behöriga.

22 I punkt 60 i rapporten från A. Bonomi klargörs visserligen att tillämpningen av lex fori möjliggör för den domstol vid vilken talan väckts att tillämpa den lag som den har bäst kännedom om, vilket möjliggör en snabbare och billigare prövning till förmån för de underhållsberättigade. Dessa överväganden avser, såsom även kommissionen påpekat, inte motiveringen av tillämpningen av lex fori i sig, utan fördelarna med hemvist som anknytningsmoment i förhållande till parternas gemensamma medborgarskap som anknytningsmoment. Domstolslandets lag har även den fördelen i förhållande till den lag som är tillämplig i den stat där parterna har gemensamt medborgarskap – såsom påpekats i doktrinen – att den bättre avspeglar levnadsförhållanden för parterna i underhållsförhållandet. Se L. Walker, Maintenance and Child Support in Private International Law, Oxford – Portland, Hart Publishing 2015, s. 81.

23 Under sådana omständigheter som de i målet vid den nationella domstolen strider ett lagval sannolikt mot artikel 8.3 i 2007 års Haagprotokoll enligt vilken val av tillämplig lag inte kan ske för underhållsskyldighet avseende en person under 18 år. Möjligheten att välja domstolslandets lag som tillämplig lag i ett särskilt förfarande som föreskrivs i artikel 7 i 2007 års Haagprotokoll begränsas emellertid i sin tur av bestämmelserna i förordning nr 4/2009 på grundval av vilka de myndigheter som har behörighet i förfarandet fastställs. Jag noterar för övrigt att varje medlemsstats domstol enligt artikel 5 i förordning 4/2009 kan bli behörig om svaranden går i svaromål inför denna. Jag är osäker på vilken verkan det har på kollissionsnivå att tillerkänna en medlemsstats domstol behörighet på så sätt och att därefter lagen i den medlemsstaten skulle tillämpas enligt artikel 4.2 i 2007 års Haagprotokoll. Jag vill också påpeka att det – i en sådan situation som den i målet vid den nationella domstolen – på sätt och vis skulle strida mot förbudet mot att välja tillämplig lag i artikel 8.3 i 2007 års Haagprotokoll om svaranden skulle gå i svaromål och lagen i domstolslandet därefter skulle tillämpas enligt artikel 4.2 i det protokollet.

24 Dom av den 18 december 2014 ( C‑400/13 i C‑408/13, EU:C:2014:2461, punkt 29).

25 Generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande i de förenade målen Sanders och Huber ( C‑400/13 och C‑408/13, EU:C:2014:2171, punkt 69).

26 Dom av den 16 juli 2015, ( C‑184/14, EU:C:2015:479).

27 Dom av den 16 juli 2015, A ( C‑184/14, EU:C:2015:479, punkt 44).

28 Se artikel 4.1 a–c i 2007 års Haagprotokoll.

29 Motiveringen till förslaget till rådets förordning nr 4/2009 (se fotnot 10), punkt 1.2.2, s. 5.

30 Motivering till förslaget till förordning nr 4/2009, s. 1.2.2, s. 6.

31 Utan att här närmare gå in på vad som hände med de lagvalsregler som skulle införas i förordningen, vill jag enbart hänvisa till artikel 13.3 i förslaget till förordning nr 4/2009. I denna bestämmelse föreskrevs subsidiär tillämpning av lagen i den stat som har en nära anknytning till underhållsskyldigheten, när den underhållsberättigade med stöd av den lag som skulle tillämpas enligt övriga lagvalsregler inte kunde få underhåll från den underhållsskyldige.

32 Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (elektronisk version av konventionstexten: https://www.hcch.net/en/instruments/conventions/full-text/?cid=86), (nedan kallad 1973 års Haagkonvention).

33 Förklarande rapport från D. Verwilghen, Rapport explicatif sur les Conventions-Obligations alimentaires de 1973, Actes et documents de la Douzième session de la Conférence de La Haye (1972),,t. IV, Obligations alimentaires, s. 384–465, är också tillgänglig i elektronisk form (på franska och engelska): https://www.hcch.net/fr/publications-and-studies/details4/?pid=2946.

34 Artikel 6 i 2007 års Haagprotokoll ska inte heller tillämpas i fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats. Parterna i denna typ av underhållsförhållanden har emellertid en särskild rätt enligt artikel 5 i 2007 års Haagprotokoll att motsätta sig detta.