Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 10 april 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

3 Se underavsnitt 1 i avsnitt 2 i kapitel 4 i mervärdesskattedirektivet (Ordning för beskattning av vinstmarginal). I artikel 313.1 anges att [m]edlemsstaterna skall för leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter som görs av beskattningsbara återförsäljare tillämpa en särskild ordning för beskattning av den beskattningsbara återförsäljarens vinstmarginal i enlighet med bestämmelserna i detta underavsnitt. I enlighet med artikel 315 ska [b]eskattningsunderlaget för de leveranser av [bland annat de begagnade varorna] utgöras av den beskattningsbara återförsäljarens vinstmarginal efter avdrag av den mervärdesskatt som belöper på själva vinstmarginalen. Den beskattningsbara återförsäljarens vinstmarginal skall motsvara skillnaden mellan det försäljningspris som återförsäljaren tar ut för varorna och inköpspriset.

4 Se, angående tolkningen av artikel 314 i mervärdesskattedirektivet, dom av den 18 maj 2017, Litdana ( C-624/15, EU:C:2017:389, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

5 Dom av den 8 december 2005, Jyske Finans ( C-280/04, EU:C:2005:753, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

6 Se, i ett annat sammanhang, dom av den 15 januari 2002, Libéros/kommissionen ( C-171/00 P, EU:C:2002:17, punkt 27). Se, även, förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston i målet Zoological Society ( C-267/00, EU:C:2001:698, punkt 19).

7 Domstolen erinrade om detta dubbla mål i dom av den 3 mars 2011, Auto Nikolovi ( C-203/10, EU:C:2011:118, punkterna 47 och 48).

8 Dom av den 1 april 2004, Stenholmen ( C-320/02, EU:C:2004:213, punkt 27).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 december 2005, Jyske Finans ( C‑280/04, EU:C:2005:753, punkt 38–41).

10 Dom av den 18 maj 2017, Litdana ( C-624/15, EU:C:2017:389, punkt 26 och där angiven rättspraxis). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 1 april 2004, Stenholmen ( C‑320/02, EU:C:2004:213, punkt 25).

11 Se, dom av den 5 december 1989, ORO Amsterdam Beheer och Concerto ( C‑165/88, EU:C:1989:608, punkt 16). Se, analogt, dom av den 27 juni 1989, Kühne/Finanzam München III ( C-50/88, EU:C:1989:262, punkterna 9–10). Se även punkt 1.2 i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 juni 1989 om förslag till rådets direktiv om komplettering av det gemensamma systemet för mervärdesskatt och ändring av artiklarna 32 och 28 i direktiv 77/388/EEG – särskild ordning för begagnade varor, konstverk, antikviteter och samlarföremål (EGT C 201, 1989, s. 6).

12 Se förslag till rådets sjunde direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt på konstverk, samlarföremål, antikviteter och begagnade varor (EGT C 26, 1978, s. 2).

13 Dom av den 18 januari 2017 ( C-471/15, EU:C:2017:20, punkterna 32–33). Min kursivering.

14 Dom av den 18 januari 2017, Sjelle Autogenbrug ( C-471/15, EU:C:2017:20, punkt 31).

15 Ovan, punkt 7, i detta förslag till avgörande.

16 Se avsnitten A, B och C i bilaga IX till mervärdesskattedirektivet.

17 Se förslag till rådets sjunde direktiv av den 11 januari 1978 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt på konstverk, samlarföremål, antikviteter och begagnade varor (EGT C 26, 1978, s. 2). Detta förslag ändrades sedermera, men ändringarna saknar relevans i förevarande avseende (EGT C 136, 1979, s. 8).

18 Se artikel 3 i ovan angivna förslag, vid fotnot 17 (EGT C 26, 1978, s. 2).

19 Min kursivering.

20 Se utkastet till artikel 2.4 i det i fotnot 17 ovan nämnda förslaget.

21 Förslag till rådets direktiv om komplettering av det gemensamma mervärdesskattesystemet och om ändring av artiklarna 32 och 28 i direktiv 77/388/EEG – Särskilda föreskrifter för begagnade varor, konstverk, antikviteter och samlarföremål KOM 88(846) slutlig (EGT C 76, 1989, s. 10).

22 Rådets direktiv 94/5/EEG av den 14 februari 1994 om komplettering av det gemensamma mervärdesskattesystemet och om ändring av direktiv 77/388/EEG – Särskilda föreskrifter för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter (EGT L 60, 1994, s. 16; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 153).

23 Se artikel 1 i förslag till rådets direktiv om komplettering av det gemensamma mervärdesskattesystemet och om ändring av artikel 32 och artikel 28 i direktiv 77/388/EEG – Särskilda föreskrifter för begagnade varor, konstverk, antikviteter och samlarföremål KOM 88(846) slutlig (EGT C 76, 1989, s. 10).

24 Punkt 3.1 i yttrande av 21 juni 1989 om förslag till rådets direktiv om komplettering av det gemensamma mervärdesskattesystemet och om ändring av artikel 32 och artikel 28 i direktiv 77/388/EEG – Särskilda föreskrifter för begagnade varor, konstverk, antikviteter och samlarföremål (EGT C 201, 1989, s. 6).

25 A. … d) begagnade varor: lös egendom som är lämplig för vidare användning i befintligt skick eller efter reparation, med undantag av konstverk, samlarföremål eller antikviteter och med undantag för ädla metaller eller ädelstenar enligt medlemsstaternas definition.

26 Se, analogt, angående investeringsguld, dom av den 26 maj 2016, Envirotec Denmark ( C‑550/14, EU:C:2016:354, punkt 41).

27 Självfallet med undantag för tillämplig nationell lagstiftning.

28 Se artikel 346 i mervärdesskattedirektivet. Investeringsguld definieras i artikel 344 i mervärdesskattedirektivet.

29 Förslag till rådets direktiv om komplettering av det gemensamma systemet för mervärdesskatt och ändring av direktiv 77/388/EEG – särskilda regler för guld, KOM(92) 441 slutlig, s. 6 och 7. Förslaget ledde fram till rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 om komplettering av det gemensamma systemet för mervärdeskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG – särskilda regler för investeringsguld (EGT L 281, 1998, s. 31).

30 Skäl 53 i mervärdesskattedirektivet.

31 Såsom erkänts i skäl 27 i mervärdesskattedirektivet. Se även artikel 82 i mervärdesskattedirektivet. Se, vidare, skäl 4 i förslag till rådets direktiv 77/388/EEG om ändring av det sjätte mervärdesskattedirektivet när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser. KOM(2005) 89 slutlig.

32 Se, med avseende på olika begrepp i mervärdesskattedirektivet (eller dess föregångare) som det har lämnats till medlemsstaterna att definiera, exempelvis dom av den 26 maj 2005, Kingscrest Associates and Montecello ( C-498/03, EU:C:2005:322, punkterna 51–54), dom av den 27 april 2006, Solleveld ( C-443/04, EU:C:2006:257, punkterna 27–36), dom av den 28 juni 2007, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust and The Association of Investment Trust Companies ( C-363/05, EU:C:2007:391, punkterna 41–49), dom av den 15 november 2012, Zimmermann ( C-174/11, EU:C:2012:716, punkterna 31–33), dom av den 28 november 2013, MDDP ( C-319/12, EU:C:2013:778, punkterna 37 och 38), eller dom av den 13 mars 2014, ATP PensionService ( C-464/12, EU:C:2014:139, punkt 42).

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 april 2006, Solleveld ( C-443/04, EU:C:2006:257, punkt 35), dom av den 28 juni 2007, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust and The Association of Investment Trust Companies ( C-363/05, EU:C:2007:391, punkt 43), och dom av den 13 mars 2014, ATP PensionService ( C-464/12, EU:C:2014:139, punkt 42).

34 Se även Capaccioli, S., VAT Taxation of Gold in the European Union, EC Tax Review 2014, s. 85–101, på s. 100: vinstmarginalordningen är endast tillämplig på begagnade smycken om transaktionen har en vinstmarginal utöver de ädla metaller det innehåller, så att det finns ett mervärde utöver metallen. Om transaktionen i huvudsak innebär att guldet omarbetas eller återvinns ska begagnade smycken betraktas som guldmaterial.

35 Se, ovan, punkterna 44–46 i detta förslag till avgörande. Jag delar de farhågor om den risk för bedrägeri som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hänvisat till i sina invändningar mot att införa något slags gränsvärde i detta avseende (ovan punkt 45). Jag frågar mig dock i vilken utsträckning detta erkända problem i praktiken tacklas genom att inte ha någon tröskel alls på unionsnivå och i stället låta medlemsstaterna hantera detta problem.

36 Ovan, punkterna 58–62 i detta förslag till avgörande.

37 Se, analogt, dom av den 6 juli 2006, Kittel och Recolta Recycling ( C-439/04 och C‑440/04, EU:C:2006:446, punkterna 41 och 42 och där angiven rättspraxis). Se, även, avseende begreppet tillhandahållande av tjänster, dom av den 20 juni 2013, Newey ( C-653/11, EU:C:2013:409, punkt 41).

38 Dom av den 20 juni 2013, Newey ( C-653/11, EU:C:2013:409, punkt 42 och där angiven rättspraxis).

39 Se exempel ovan i punkt 71 i detta förslag till avgörande.