Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 19 juni 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EGT L 319, 2007, s. 1) (direktiv 2007/64). Direktiv 2007/64 har upphävts, från och med den 13 januari 2018, genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 337, 2015, s. 35) (direktiv 2015/2366). Såsom framgår av beslutet om hänskjutande inleddes det nationella målet långt före den 13 januari 2018. Direktiv 2007/64 är således tillämpligt i tiden (ratione temporis). I vart fall innehåller artikel 4.12 i direktiv 2015/2366 samma definition av betalkonto som den i artikel 4.14 i direktiv 2007/64.

3 Enligt vad som anges i beslutet om hänskjutande och i de skriftliga yttrandena av den tyska regeringen och svaranden, används både termerna direktsparkonto och elektroniskt direktsparkonto för att beskriva kontot i fråga i den nationella domstolen. I mitt förslag till avgörande använder jag den övergripande termen elektroniskt direktsparkonto, vilken också återfinns i beslutet om hänskjutande.

4 Trots att beslutet om hänskjutande inte verkar definiera nätbaserade banktjänster (telebanking) avser termen sannolikt banktjänster på elektronisk väg. Detta motsvarar dess användning i annan begäran om förhandsavgörande från den hänskjutande domstolen om bestämmelser i direktiv 2007/64: se dom av den 9 april 2014, T-Mobile Austria ( C‑616/11, EU:C:2014:242, punkt 17), och generaladvokat Wathelets förslag till avgörande i målet T-Mobile Austria ( C‑616/11, EU:C:2013:691, punkt 49). Dessutom anger svarandens hemsida, https://www.ing-diba.at/sparen/direkt-sparen, under produktinformation för Direkt-Sparen att kunden kan utföra banktransaktioner via telefon, internet eller mobila banktjänster. Min översättning.

5 Enligt artiklarna 1.1 och 4.9 i direktiv 2007/64 innefattar betaltjänstleverantörer banker och andra kreditinstitut och betalningsinstitut.

6 European Commision, Your questions on PSD – Direktiv 2007/64/EG om betaltjänster på den inre marknaden, frågor och svar, som senast uppdaterades den 22 februari 2011, tillgängligt på https://ec.europa.eu/info/system/files/faq-transposition-psd-22022011_en.pdf, frågorna 150 och 187.

7 Europeiska banksektorns exportgrupp för betaltjänstdirektivet, PSD Guidance for the Implementation of the Payment Services Directive, version 1.0 – augusti 2009, tillgänglig på https://www.ebf.eu/wp-content/uploads/2017/01/Brochure-_24–08–09-PSD-Web-2009–01152–01-E.pdf, punkt 2.b Definition av betalkonto.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257, 2014, s. 214) (nedan kallat direktiv 2014/92).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 2012, s. 22) (nedan kallad förordning nr 260/2012), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 248/2014 av den 26 februari 2014 om ändring av förordning nr 260/2012 när det gäller övergången till unionsomfattande betalningar och autogireringar (EUT L 84, 2014, s. 1).

10 I sitt skriftliga yttrande har svaranden hänvisat till lagstiftning och praxis i fem medlemsstater: Österrike, Belgien, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna.

11 I 31 § första stycket i lagen om banksystemet (BGB1. I, 532/1993, i dess lydelse enligt BGBl. I, 118/2016) föreskrivs följande: Sparande avser medel som sätts in hos kreditinstitut och som inte är avsedda för betalningstransaktioner, utan för investeringar, och kan därmed endast accepteras mot uppvisande av vissa handlingar (sparbevis).

12 Se till exempel dom av den 7 februari 2018, American Express ( C‑304/16, EU:C:2018:66, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

13 Min kursivering.

14 I artikel 4.7 i direktiv 2007/64 definieras en betalare som en fysisk eller juridisk person som är betalkontoinnehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto eller, om det inte finns något betalkonto, en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder. I artikel 4.8 i direktiv 2007/64 definieras en betalningsmottagare som en fysisk eller juridisk person som är den avsedda mottagaren av medel som har omfattats av en betalningstransaktion.

15 Min kursivering.

16 Direktiv 2007/64/EG, artikel 2.1.

17 Direktiv 2007/64, bilaga Betaltjänster (definition 3 i artikel 4), punkt 2.

18 Direktiv 2007/64, bilaga Betaltjänster (definition 3 i artikel 4), punkt 3. Min kursivering.

19 I artikel 4.28 i direktiv 2007/64 definieras begreppet autogiro.

20 Även om begreppet stående överföring inte definieras, definieras i artikel 4.16 i direktiv 2007/64 betalningsorder som varje instruktion som en betalare eller betalningsmottagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genomföras.

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 mars 2018, Rasool ( C‑568/16, EU:C:2018:211, punkt 36).

22 Se till exempel dom av den 23 januari 2018, Piotrowski ( C‑367/16, EU:C:2018:27, punkt 32) och dom av den 21 mars 2018, Klein Schiphorst ( C‑551/16, EU:C:2018:200, punkt 38).

23 Samma sak kan sägas om förarbetena till direktiv 2015/2366 med avseende på tolkningsfrågan i förevarande mål.

24 COM(2005) 603 slutlig, 1 december 2005, förslag till artikel 4.7.

25 COM(2005) 603 slutlig, 1 december 2005, förslag till artikel 65.4. Min kursivering.

26 Se Europeiska centralbankens yttrande av den 26 april 2006 om ett förslag till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden (EUT C 109, 2006, s. 10), punkterna 2.2, 12.4 och 12.5.

27 Europaparlamentets betänkande av den 20 september 2006, A6–0298/2006, ändringsförslag 82, s. 147.

28 Europaparlamentets betänkande av den 20 september 2006, A6–0298/2006, ändringsförslag 57, s. 26 och 27.

29 Kommissionens vägledande dokument kan rent allmänt vara användbara men är inte bindande för domstolen. Se, analogt, andra typer av kommissionens vägledande dokument, t.ex. förslag till avgörande av generaladvokat Kokott i målet kommissionen/Frankrike ( C‑383/09, EU:C:2011:23, punkt 28 och där angiven rättspraxis) och förslag till avgörande av generaladvokat M. Campos Sánchez-Bordona i Snitem och Philips France ( C‑329/16, EU:C:2017:501, punkterna 55 och 56 och där angiven rättspraxis).

30 Se kommissionens vägledande dokument, not 6 i förevarande förslag, fråga 31; expertgruppens vägledande dokument, not 7 i förevarande förslag, punkt 2 b. Definition av betalkonto.

31 Se kommissionens vägledande dokument, not 6 i förevarande förslag, frågorna 25, 31, 150, 187 och 262.

32 Se till exempel mitt förslag till avgörande i målet Vaditrans ( C‑102/16, EU:C:2017:82, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

33 Se not 14 i förevarande förslag.

34 Min kursivering.

35 Se till exempel direktiv 2007/64/EG, artiklarna 69, 71 och 73.

36 Se till exempel direktiv 2007/64/EG, artiklarna 60.1, 75.1 och 75.2. Se även artikel 53.3 i direktiv 2007/64 som hänvisar till möjlighet att frysa kontot.

37 Se not 2 i förevarande förslag.

38 Se till exempel direktiv 2015/2236, skäl 1 och 2; Motiveringen till kommissionens förslag till direktiv 2015/2236, COM(2013) 547 slutligt, av den 24 juli 2013, punkt 1, s. 4.

39 Dom av den 7 februari 2018, American Express ( C‑304/16, EU:C:2018:66, punkt 57).

40 Förordning 260/2012, not 9 i förevarande förslag, artikel 2.5. Se i detta hänseende kommissionens förslag till förordning 260/2012, COM(2010) 775 slutligt, av den 16 december 2010, punkt 5, s. 10, i vilken noteras att de definitioner som återfinns i artikel 2 i samma förordning i största möjliga utsträckning [har] anpassats till definitionerna i direktiv 2007/64/EG.

41 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (EUT L 123, 2015, s. 1), artikel 2.22.

42 Kommissionens rekommendation 2011/442/EU av den 18 juli 2011 om tillgång till ett grundläggande betalkonto (EUT L 190, 2011, s. 87), avsnitt I 1 c. Se även skäl 11 och avsnitt III. Andra definitioner däri innehåller hänvisningar till direktiv 2007/64: se avsnitt I 1 b, d, e och f.

43 Kommissionens rekommendation 2011/442/EU, skäl 5.

44 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 2015, s. 1), artikel 3.7. Utanför detta område, se även till exempel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/302 av den 28 februari 2018 om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden och om ändring av förordningarna (EG) nr 2006/2004 och (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG (EUT L 60 I, 2018, s. 1), artikel 2.8.

45 Se not 8 i förevarande förslag.

46 Min kursivering.

47 Min kursivering.

48 Faktum är att flera definitioner i direktiv 2014/92 hänvisar direkt till direktiv 2007/64: se artikel 2.4, 2.6, 2.7 och 2.9. Se i detta avseende Europeiska centralbankens yttrande av den 19 november 2013 om kommissionens förslag till direktiv 2014/92 (EUT C 51, 2014, s. 3), punkt 3.1.

49 Dom av den 22 mars 2018, Rasool ( C‑568/16, EU:C:2018:211, punkt 38). Mot bakgrund av omständigheterna i det målet slog domstolen fast att detta inte motiverade klassificeringen betaltjänst i den mening som avses i direktiv 2007/64 av ett kontantuttag av det slag som drivs av den klagandes företag.

50 Detta ska jämföras med den situation som jag behandlade i mitt nyligen föredragna förslag till avgörande i OTP Bank och OTP Faktoring ( C‑51/17, EU:C:2018:303).