Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 12 juli 2018
1 Originalspråk: engelska.
2 Direktiv av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1) (nedan kallat mervärdesskattedirektivet). De relevanta transaktionerna ägde rum mellan mars 2012 och april 2014. Jag kommer därför att hänvisa till denna period som den konkreta tidpunkten. Se vidare punkt 15 nedan.
3 Förordning av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4). Förordningen ändrades flera gånger: det var lydelsen enligt rådets förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 (EUT L 363, 2006, s. 1) som var i kraft vid den konkreta tidpunkten. Den aktuella versionen ingår i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1).
4 Undantagen från den regeln är inte relevanta för detta förslag till avgörande.
5 Förordning av den 25 juli 1978 om slutandet av tullkonventionen om internationell transport av gods upptaget i TIR-carneter (TIR-konventionen) av den 14 november 1975, Genève (EGT L 252, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym, 2, s. 36).
6 TIR-konventionen trädde i kraft när alla nödvändiga formaliteter hade uppfyllts (se artikel 2 i förordning nr 2112/1978 och artiklarna 52 och 53 i TIR-konventionen). När det gäller Europeiska unionen är datum för denna konventions ikraftträdande registrerat i Europeiska gemenskapernas officiella tidning under titeln Ikraftträdande av tullkonventionen av den 14 november 1975 om internationell transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen) (EGT L 31, 1983, s. 13).
7 Beslut av den 28 maj 2009 om offentliggörande i konsoliderad form av texten till tullkonventionen om internationell transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen) av den 14 november 1975, med senare ändringar (EUT L 165, 2009, s. 1).
8 Artikel 1 a respektive o.
9 I artikel 6 föreskrivs att varje fördragsslutande part får ge sammanslutningar tillstånd att antingen själva eller genom motsvarande sammanslutningar utfärda TIR-carneter och att uppträda såsom garanter, förutsatt att villkoren i del I i bilaga 9 är uppfyllda. Dessa innefattar: påvisad existens i minst ett år såsom etablerad sammanslutning som företräder transportsektorns intressen, påvisad god ekonomisk ställning samt organisatorisk förmåga som möjliggör för sammanslutningen att fullgöra sina åligganden enligt konventionen och påvisad kunskap hos sammanslutningens anställda om hur konventionen ska tillämpas på rätt sätt. Enligt ytterligare villkor får det inte förekomma några allvarliga eller upprepade brott mot tull- och skattelagstiftningen, ett avtal eller någon annan handling med rättslig verkan ska upprättas mellan sammanslutningen och behöriga myndigheter i den fördragsslutande part där sammanslutningen bedriver sin verksamhet och ett åtagande ska göras som bland annat bekräftar att sammanslutningen ska fullgöra de åligganden som anges i konventionen.
10 Handbok om transitering (TIR-förfarandet) av den 1 juli 2009 TAXUD/1873/2007 – EN Slutlig offentliggjord av Europeiska kommissionens tullkodexkommitté – sektionen för transitering (TIR). Europeiska kommissionen håller på med en uppdatering av handboken om transitering. Den aktuella versionen av den 27 april 2016 (TAXUD/A2/TRA/003/2016-SV) beskrivs som ett arbetsdokument.
11 Jag tolkar det som att CMR-fraktsedeln är en handling som utgör ett bevis för ett avtal om varutransport på väg som upprättats på grundval av konventionen om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg, undertecknad i Genève den 19 maj 1956. Eftersom dessa handlingar inte utgör en del av underlaget för den hänskjutande domstolens frågor, tar jag inte upp dem vidare.
12 Den andra tolkningsfrågan gäller rätten att dra av mervärdesskatt för tillhandahållande av transporttjänster, och jag tolkar detta som en hänvisning till rätten till undantag från beskattning av två skäl. För det första är de omtvistade bestämmelserna inte en del av det specifika mervärdesskattesystem som rör avdrag. För det andra gäller beslutet om hänskjutande uppenbart de regler som styr undantag från beskattning; reglerna för avdrag nämns inte.
13 Dom av den 2 april 1998, EMU Tabac m.fl., C‑296/95, EU:C:1998:152, punkt 30.
14 Dom av den 29 juni 2017, L.Č., C‑288/16, EU:C:2017:502, punkterna 18 och 22.
15 Dom av den 29 juni 2017, L.Č., C‑288/16, EU:C:2017:502, punkt 23.
16 Dom av den 9 februari 2017, Euro Tyre, C‑21/16, EU:C:2017:106, punkt 32.
17 Dom av den 9 oktober 2014, Traum ( C‑492/13, EU:C:2014:2267), punkt 27.
18 Dom av den 29 april 2004, Sudholz, C‑17/01, EU:C:2004:242, punkt 34.
19 Dom av den 27 september 2007, Teleos m.fl., C‑409/04, EU:C:2007:548, punkt 48.
20 Dom av den 6 september 2012, Mecsek-Gabona, C‑273/11, EU:C:2012:547, punkt 38.
21 Dom av den 18 november 2010, X, C‑84/09, EU:C:2010:693, punkt 20.
22 Dom av den 21 februari 2008, Netto Supermarkt, C‑271/06, EU:C:2008:105, punkt 20.
23 Dom av den 27 september 2007, Collée, C‑146/05, EU:C:2007:549, punkt 29.
24 Dom av den 27 september 2007, Collée, C‑146/05, EU:C:2007:549, punkt 26.
25 Dom av den 9 februari 2017, Euro Tyre, C‑21/16, EU:C:2017:106, punkt 36.
26 Dom av den 9 februari 2017, Euro Tyre, C‑21/16, EU:C:2017:106, punkt 38.
27 Dom av den 9 februari 2017, Euro Tyre, C‑21/16, EU:C:2017:106, punkt 39.
28 Dom av den 9 februari 2017, Euro Tyre, C‑21/16, EU:C:2017:106, punkt 42.
29 Se punkt 37 ovan.
30 Se punkterna 6 och 8 ovan.
31 Mål C‑78/01, EU:C:2003:14, punkterna 4–7.
32 Se punkterna 11 och 13 ovan.
33 Generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet BGL, C‑78/01, EU:C:2003:14, punkterna 7 och 8.
34 Se Handbok om TIR-transitering, s. 7.
35 Se punkt 45 ovan.
36 Se punkt 9 ovan.
37 Dom av den 27 september 2007, Teleos m.fl., C‑409/04, EU:C:2007:548, punkt 37, där domstolen klargjorde att klassificeringen av EU-interna leveranser och förvärv ska ske på objektiva grunder såsom att de berörda varorna har förflyttats fysiskt mellan medlemsstaterna. Det resonemanget kan tillämpas här om det anses att skattebetalaren kan visa att de berörda varorna fysiskt har lämnat Europeiska unionens territorium.