Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 24 januari 2019

1 Originalspråk: engelska.

2 Beslut av den 13 september 2017, RF/kommissionen ( T-880/16, ej publicerat, EU:T:2017:647).

3 EUT L 105, 2015, s. 1.

4 EUT L 152, 2015, s. 1.

5 EUT L 31, 2014, s. 1.

6 Punkterna 6–11 i det överklagade beslutet.

7 Punkterna 12 och 14 i det överklagade beslutet.

8 Punkterna 15–17 i det överklagade beslutet.

9 Punkterna 18 och 19 i det överklagade beslutet.

10 Punkt 20 i det överklagade beslutet.

11 Beslut av den 30 september 2014, Faktor B. i W. Gęsina/kommissionen ( C‑138/14 P, ej publicerat, EU:C:2014:2256).

12 Ibidem, punkterna 20–25.

13 Punkterna 22–27 i det överklagade beslutet.

14 I denna bestämmelse anges följande: Om det är uppenbart att tribunalen saknar behörighet att pröva talan eller om det är uppenbart att talan inte kan tas upp till prövning eller att den helt saknar rättslig grund, får tribunalen, på förslag av referenten, när som helst avgöra målet genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat, utan vidare handläggning.

15 Se, exempelvis, dom av den 11 juli 1968, Schwarzwaldmilch ( 4/68, EU:C:1968:41, s. 385), dom av den 17 december 1970, Internationale Handelsgesellschaft ( 11/70, EU:C:1970:114, punkt 24), och dom av den 30 januari 1974, Kampffmeyer m.fl./kommissionen ( 158/73, EU:C:1974:8, punkt 8).

16 Dom av den 9 februari 1984, Acciaierie e Ferriere Busseni/kommissionen ( 284/82, EU:C:1984:47).

17 Dom av den 9 februari 1984, Acciaierie e Ferriere Busseni/kommissionen ( 284/82, EU:C:1984:47, punkt 11), dom av den 30 maj 1984, Ferriera Vittoria/kommissionen ( 224/83, EU:C:1984:208, punkt 13), och dom av den 12 juli 1984, Ferriera Valsabbia/kommissionen ( 209/83, EU:C:1984:274, punkt 21).

18 Dom av den 15 december 1994, Bayer/kommissionen ( C‑195/91 P, EU:C:1994:412).

19 Detta hade redan anförts av generaladvokaten Capotorti i samband med begreppet force majeure. Se förslag till avgörande av generaladvokaten Capotorti i målet, Milch-, Fett- und Eierkontor ( 42/79, ej publicerat, EU:C:1979:259, s. 3723), och i förenade målen Ferriera Valsabbia m.fl./kommissionen ( 154/78, 205/78, 206/78, 226/78–228/78, 263/78, 264/78, 31/79, 39/79, 83/79 och 85/79, EU:C:1979:275, punkt 1067).

20 Se, exempelvis, dom av den 15 december 1994, Bayer/kommissionen ( C‑195/91 P, EU:C:1994:412 punkt 32), och dom av den 22 september 2011, Bell & Ross/harmoniseringsbyrån ( C‑426/10 P, EU:C:2011:612, punkt 48). Se även dom av den 23 april 2013, Gbagbo m.fl./rådet ( C‑478/11 P–C‑482/11 P, EU:C:2013:258, punkt 72), och beslut av den 8 november 2007, Belgien/kommissionen ( C‑242/07 P, EU:C:2007:672, punkt 17).

21 Det verkar som om domstolen har klassificerat krig som force majeure snarare än en oförutsebar omständighet. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 april 2013, Gbagbo m.fl./rådet ( C‑478/11 P–C‑482/11 P, EU:C:2013:258, punkt 72).

22 Dom av den 23 april 2013, Gbagbo m.fl./rådet ( C‑478/11 P–C‑482/11 P, EU:C:2013:258, punkt 71 och där angiven rättspraxis). Se, även, beslut av den 7 maj 1998, Irland/kommissionen ( C‑239/97, EU:C:1998:213, punkt 7 och där angiven rättspraxis).

23 Dom av den 14 december 2016, SV Capital/EBA ( C‑577/15 P, EU:C:2016:947, punkt 56 och där angiven rättspraxis), och dom av den 22 september 2011, Bell & Ross/harmoniseringsbyrån ( C‑426/10 P, EU:C:2011:612, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

24 Punkterna 25–27 i det överklagade beslutet.

25 Punkt 19 i det överklagade beslutet.

26 Punkt 21 i det överklagade beslutet.

27 Dom av den 15 december 1994, Bayer/kommissionen ( C‑195/91 P, EU:C:1994:412 punkt 32).

28 Beslut av den 30 september 2014, Faktor B. i W. Gęsina/kommissionen ( C‑138/14 P, ej publicerat, EU:C:2014:2256).

29 Ibidem, punkterna 19 och 20.

30 Ibidem, punkterna 10 och 11.

31 Se artikel 74 i rättegångsreglerna för tribunalen och tribunalens beslut av den 14 september 2011 om ingivande av inlagor och om delgivning av inlagor samt domar och beslut med hjälp av datasystemet e-Curia (nedan kallat e-Curia-beslutet) (EUT C 289, 2011, s. 9). Sedan den 1 december 2018, är tillämpningen av e-Curia obligatorisk i förfaranden vid tribunalen.

32 Se, särskilt, punkterna 79–81 i tribunalens genomförandebestämmelser och punkterna 42 och 43 i domstolens genomförandebestämmelser.

33 För handlingar som endast översänds med post rekommenderar domstolen att expressförsändelse eller rekommenderat brev används. Någon sådan rekommendation har inte gjorts för parter som vill använda telefax eller e-post i enlighet med artikel 73.3 i rättegångsreglerna för tribunalen.

34 Det framgår av bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (EGT L 15, 1998, s. 14) att 97 procent av gränsöverskridande postförsändelser bör levereras inom fem arbetsdagar från avlämningsdatum.

35 Jämför punkt 27 i det överklagade beslutet.

36 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 7 maj 1998, Irland/kommissionen ( C‑239/97, EU:C:1998:213, punkt 9), och beslut av domstolens ordförande av den 18 januari 2005, Zuazaga Meabe/harmoniseringsbyrån ( C‑325/03 P, EU:C:2005:28, punkt 26).

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 januari 2015, Abdulrahim/rådet och kommissionen ( T-127/09 RENV, EU:T:2015:4, punkt 47), och dom av den 21 juni 2017, City Train/EUIPO (CityTrain) ( T-699/15, ej publicerad, EU:T:2017:409, punkt 15).

38 När e-Curia används får sändaren omedelbart ett mottagningskvitto när dokumenten vederbörligen har skickats till unionsdomstolen.

39 I synnerhet, dom av den 15 december 1994, Bayer/kommissionen ( C‑195/91 P, EU:C:1994:412, punkt 32), och dom av den 22 september 2011, Bell & Ross/harmoniseringsbyrån ( C‑426/10 P, EU:C:2011:612, punkt 48). Se även beslut av den 8 november 2007, Belgien/kommissionen ( C‑242/07 P, EU:C:2007:672, punkt 17).

40 Se, för en annan uppfattning, dom av den 14 januari 2015, Abdulrahim/rådet och kommissionen ( T-127/09 RENV, EU:T:2015:4, punkt 50).

41 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 januari 2015, Abdulrahim/rådet och kommissionen ( T-127/09 RENV, EU:T:2015:4, punkt 52).

42 Se, bland många, dom av den 26 januari 2017, Zucchetti Rubinetteria/kommissionen ( C‑618/13 P, EU:C:2017:48, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

43 Punkt 26 i det överklagade beslutet.

44 Se dom av den 25 juli 2018, kommissionen/Spanien m.fl. ( C‑128/16 P, EU:C:2018:591, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

45 Se, exempelvis, dom av den 6 september 2018, Klein/kommissionen ( C‑346/17 P, EU:C:2018:679, punkterna 124–126 och där angiven rättspraxis).

46 Se, exempelvis, dom av den 20 september 2018, Agria Polska m.fl./kommissionen ( C‑373/17 P, EU:C:2018:756, punkt 33 och där angiven rättspraxis).