Förslag till avgörande av generaladvokaten Juliane Kokott föredraget den 17 oktober 2019
1 Originalspråk: tyska.
2 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679).
3 Ramavtalet finns i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, 1999, s. 43).
4 BOE nr 301 av den 17 december 2003, s. 44742.
5 BOE nr 261 av den 31 oktober 2015.
6 Se i detta avseende nedan punkt 72 och följande punkter.
7 Klagandena anställdes ursprungligen år 1993 respektive åren 2000, 2003, 2005 samt 2007 och anställningsförhållandena fortlöpte med upp till 226 ytterligare utnämningar fram till den tidpunkt då talan väcktes.
8 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 26) och där angiven rättspraxis.
9 Dom av den 8 maj 2019, Rossato och Conservatorio di Musica F.A. Bonporti ( C‑494/17, EU:C:2019:387, punkt 24).
10 Se senast dom av den 8 maj 2019, Rossato och Conservatorio di Musica F.A. Bonporti ( C‑494/17, EU:C:2019:387, punkterna 27 och 28).
11 Frågorna 5 och 6 i mål C‑429/18 är desamma som frågorna 6 och 7 i mål C‑103/18.
12 Frågorna 3–5 i mål C‑103/18 och fråga 1 i mål C‑429/18.
13 Frågorna 6–9 i mål C‑103/18 och frågorna 2–7 i mål C‑429/18.
14 Frågorna 2 och 8 i mål C‑103/18.
15 Såvitt klausul 5 i ramavtalet kan tillämpas på omständigheterna i målet vid den nationella domstolen ska jag pröva denna fråga nedan under C.
16 Se senast dom av den 21 november 2018, de Diego Porras ( C‑619/17, EU:C:2018:936, punkt 80).
17 Dom av den 4 juli 2006, Adeneler m.fl. ( C‑212/04, EU:C:2006:443, punkt 82).
18 Artikel 9.2 i ramlagen.
19 Artikel 70 i lagen om grundläggande tjänsteföreskrifter.
20 I mål C‑760/18 ska domstolen bland annat avgöra huruvida det är möjligt att genom en bestämmelse i nationell rätt föreskriva att på varandra följande visstidskontrakt inte ska anses föreligga i fall då kontraktet förlängs automatiskt.
21 Se, bland annat, dom av den 4 juli 2006, Adeneler m.fl. ( C‑212/04, EU:C:2006:443, punkterna 108 och 109).
22 Se, i detta avseende, den i punkt 9 ovan nämnda fjärde övergångsbestämmelsen till lagen om grundläggande tjänsteföreskrifter samt artiklarna 61, 62 och 70 i lagen om grundläggande tjänsteföreskrifter och artiklarna 20 och 31 i ramlagen.
23 Inte heller kan en ändring – vilket dock inte är relevant i mål C‑103/18 – av kontraktstypen under anställningsperioden utgöra hinder för att på varandra följande anställningsförhållanden anses föreligga, eftersom de i alla händelser leder till en ändring av de väsentliga rättsliga ramvillkoren för anställningsförhållandet. Till dessa hör i synnerhet bestämmelserna i artikel 9.2 och artikel 9.3 i ramlagen som reglerar de olika grunderna för uppsägning.
24 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 37 och följande punkter).
25 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 43).
26 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 45).
27 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13–C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkterna 99 och 101) och där angiven rättspraxis.
28 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 49), och där angiven rättspraxis.
29 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13–C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkterna 108 och 109).
30 Det handlar här särskilt om skäl som avser behov, skyndsamhet eller för att genomföra tillfälliga, konjunkturbetingade eller extraordinära program (artikel 9.1 i ramlagen).
31 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13–C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punk 108).
32 Se redan dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 55).
33 I mål C‑103/18 tvistar parterna i målet vid den nationella domstolen emellertid om antalet urvalsförfaranden som klaganden hade kunnat delta i respektive huruvida han över huvud taget deltagit i dessa i syfte att bli fast anställd. Den hänskjutande domstolen har konstaterat att klaganden inte har deltagit i något urvalsförfarande, vilket Comunidad de Madrid har bestridit. I mål C‑429/18 har den hänskjutande domstolen, utan att det ifrågasatts av någon part, konstaterat att år 2015 var första gången sedan år 2000 som ett urvalsförfarande genomfördes för den berörda personalkategorin.
34 Se, avseende omfattningen av kravet på en direktivkonform tolkning av nationell rätt med avseende på lämpliga åtgärder för att beivra missbruk genom på varandra följande anställningsförhållanden, bland annat dom av den 10 mars 2011, Deutsche Lufthansa ( C‑109/09, EU:C:2011:129, punkt 56).
35 Dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166, punkt 29), och där angiven rättspraxis.
36 Dom av den 8 maj 2019, Rossato och Conservatorio di Musica F.A. Bonporti ( C‑494/17, EU:C:2019:387, punkt 28), och där angiven rättspraxis.
37 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13–C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkt 118).
38 Dom av den 8 maj 2019, Rossato och Conservatorio di Musica F.A. Bonporti ( C‑494/17, EU:C:2019:387, punkt 29).
39 Se ovan punkt 52 och följande punkter.
40 Såvitt Comunidad de Madrids ombud vid den muntliga förhandlingen hänvisade till att vissa av klagandena i det nationella förfarandet i mål C‑429/18 med framgång hade deltagit i ett urvalsförfarande påverkar detta inte omständigheten att det inte är möjligt att förutse tidpunkten då de kommer att tas upp bland de varaktigt tillsvidareanställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna.
41 I den mån som Comunidad de Madrid har åberopat den fjärde övergångsbestämmelsen i lagen om grundläggande tjänsteföreskrifter och klagandenas framgångsrika deltagande i ett urvalsförfarande, förblir det ovisst på vilken grund som de som deltagit med framgång ännu inte tagits upp bland de varaktigt tillsvidareanställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna eller varför de tjänster som var besatta av personer som inte blivit godkända i urvalsförförandet ännu inte hade tillsatts permanent vid tidpunkten då talan väcktes.
42 Dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166, punkt 32) som hänvisar till dom av den 7 september 2006, Marrosu och Sardino ( C‑53/04, EU:C:2006:517, punkt 47).
43 Se, i detta avseende, dom av den 14 september 2016, Martínez Andrés och Castrejana López ( C‑184/15 och C‑197/15, EU:C:2016:680, punkt 27).
44 I detta avseende har tillsvidareanställda utan fast anställning inte en bättre ställning än vikarier enligt artikel 9.2 i ramlagen.
45 Dom i mål nr 1425/2018 (ES:TS:2018:3250) och dom i mål nr 1426/2018 (ES:TS:2018:3251).
46 Denna nationella bestämmelse förpliktar tillsättningsmyndigheten att genomföra en behovsanalys och i förekommande fall inrätta en strukturell tjänst om extraanställd personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna har utnämnts mer än två gånger för att utföra dessa arbetsuppgifter under en tidsperiod på två år, under förutsättning att anställningen sammanlagt varade över 12 månader. Se ovan punkt 7.
47 Dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166).
48 Se angående de krav som följer av effektivitetsprincipen med avseende på bevisning förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Santoro ( C‑494/16, EU:C:2017:822, punkt 55 och följande punkter).
49 Beslut av den 12 december 2013, Papalia ( C‑50/13, ej publicerad, EU:C:2013:873, punkt 32).
50 Se domslutet i dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166).
51 Se angående denna bestämmelse och dess räckvidd ovan punkt 71.
52 Dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166, punkt 34) som hänvisar till dom av den 7 september 2006, Marrosu och Sardino ( C‑53/04, EU:C:2006:517, punkt 49).
53 Se punkt 74.
54 Förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Santoro ( C‑494/16, EU:C:2017:822, punkt 62).
55 Se i detta avseende ovan punkt 60.
56 Fråga 9 i mål C‑103/18 ska således besvaras i enlighet med detta.
57 Se beträffande gränserna för en förändring av innehållet till följd av en omvandling dom av den 8 mars 2012, Huet ( C‑251/11, EU:C:2012:133).
58 Se ovan punkterna 76 och 77.
59 Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 21 november 2018, de Diego Porras ( C‑619/17, EU:C:2018:936, punkt 96).