Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 16 maj 2019

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 190, 2002, s. 1.

3 EUT L 81, 2009, s. 24 (nedan kallat rambeslut 2002/584).

4 EUT L 327, 2008, s. 27.

5 EUT L 76, 2005, s. 16.

6 EUT L 328, 2006, s. 59.

7 Stb. 2004, nr 195 (nedan kallad OLW).

8 Stb. 2012, nr 333 (nedan kallad WETS).

9 Se, bland annat, dom av den 25 juli 2018, AY (Europeisk arresteringsorder – Vittne) ( C‑268/17, EU:C:2018:602, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

10 Ibidem (punkt 25 och där angiven rättspraxis).

11 Se, bland annat, dom av den 12 februari 2019, TC ( C‑492/18 PPU, EU:C:2019:108, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

12 Ibidem (punkt 41 och där angiven rättspraxis).

13 Se dom av den 6 december 2018, IK (Verkställighet av kompletterande straff) ( C‑551/18 PPU, EU:C:2018:991, punkt 39).

14 Se, bland annat, dom av den 13 december 2018, Sut ( C‑514/17, EU:C:2018:1016, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

15 Ibidem (punkt 29 och där angiven rättspraxis).

16 Se, bland annat, dom av den 13 december 2018, Sut ( C‑514/17, EU:C:2018:1016, punkt 30 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 oktober 2010, B. ( C‑306/09, EU:C:2010:626, punkt 51).

17 Se, bland annat, dom av den 21 oktober 2010, B. ( C‑306/09, EU:C:2010:626, punkt 52 och där angiven rättspraxis).

18 Min kursivering.

19 Min kursivering.

20 Se, i det avseendet, dom av den 25 januari 2017, van Vemde ( C‑582/15, EU:C:2017:37, punkterna 24 och 27).

21 Se punkt 36 i detta förslag till avgörande.

22 Se, analogt, dom av den 6 oktober 2009, Wolzenburg ( C‑123/08, EU:C:2009:616, punkt 61).

23 Ibidem (punkt 62).

24 Jag erinrar om att den europeiska arresteringsorder som är i fråga i det nationella målet utfärdades för lagföring för två brott, nämligen stämpling till smuggling av dels 4 kg heroin, dels 14 kg kokain till Förenade kungariket.

25 EUT L 127, 2014, s. 39.

26 Se, även, skäl 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande (EUT L 303, 2018, s. 1), där det anges att [f]rysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott är ett av de mest effektiva sätten att bekämpa brottslighet.

27 Se även, beträffande rambeslut 2008/909, artikel 3.4 i nämnda rambeslut. Enligt domstolens fasta praxis ska bestämmelserna i unionens sekundärrätt tolkas och tillämpas med iakttagande av grundläggande rättigheter, varvid en integrerad del härav utgörs av iakttagande av rätten till försvar, som följer av rätten till en rättvis rättegång, vilken säkerställs genom artiklarna 47 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen), (se, bland annat, dom av den 10 augusti 2017, Tupikas ( C‑270/17 PPU, EU:C:2017:628, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

28 Se, för ett liknande resonemang, skäl 33 i beslut 2014/42.

29 C‑271/17 PPU, EU:C:2017:629.

30 Dom av den 10 augusti 2017, Zdziaszek ( C‑271/17 PPU, EU:C:2017:629, punkt 87).

31 Det ska även framhållas att den omständigheten att den person som ett beslut om förverkande avser inte var personligen närvarande vid den förhandling som ledde till detta beslut kan, med vissa förbehåll, senare vara en grund för att vägra erkännande och verkställighet av beslutet: se, i det avseendet, skäl 32 och artikel 19.1 g i förordning 2018/1805.

32 Se artikel 3.1 i rambeslutet.

33 Se, bland annat, dom av den 17 april 2018, B och Vomero ( C‑316/16 och C‑424/16, EU:C:2018:256, punkt 75 och där angiven rättspraxis).

34 Se punkt 18 ovan.

35 C‑554/14, EU:C:2016:835.

36 Punkt 36 i domen.

37 Se, analogt, dom av den 23 januari 2018, Piotrowski ( C‑367/16, EU:C:2018:27, punkt 52). Se, även, dom av den 8 november 2016, Ognyanov ( C‑554/14, EU:C:2016:835, punkterna 46–49), samt, beträffande rambeslut 2006/783, dom av den 10 januari 2019, ET ( C‑97/18, EU:C:2019:7, punkt 33).

38 Se dom av den 6 december 2018, IK (Verkställighet av kompletterande straff) ( C‑551/18 PPU, EU:C:2018:991, punkt 56).

39 I det avseendet framgår det av de skriftliga yttranden som ingetts av SF att de gärningar med anledning av vilka han ska överlämnas (samråd i syfte att kringgå förbudet mot införsel av narkotika i kategori A, nämligen diacetylmorfin (heroin) och samråd i syfte att kringgå förbudet mot införsel av narkotika i kategori A, nämligen kokain (kokainhydroklorid)) båda kan leda till livstids fängelse i Förenade kungariket. I Nederländerna är införsel av sådan narkotika straffbelagt enligt artikel 2 A i Opiumwet (lagen om opium, Stb. 1928, nr 167) av den 1 oktober 1928 och kan, enligt artikel 10.5 i nämnda lag, leda till fängelse i högst 12 år. I Förenade kungariket föreskrivs således ett högre maximistraff än det som föreskrivs i Nederländerna för samma gärningar.