Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 14 november 2019
1 Originalspråk: franska.
2 Rådets förordning av den 26 februari 2009 om EU-varumärken (EUT L 78, 2009, s. 1).
3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 juni 2017 (EUT L 154, 2017, s. 1). Se artiklarna 211 och 212 i denna förordning.
4 Dom av den 22 juni 1999 ( C‑342/97, EU:C:1999:323, punkt 27) (nedan kallad domen Lloyd Schuhfabrik Meyer).
5 Se dom av den 12 juni 2007, harmoniseringsbyrån/Shaker ( C‑334/05 P, EU:C:2007:333, punkt 36).
6 Som Equivalenza har påpekat avser EUIPO egentligen punkt 32 i den överklagade domen.
7 Se dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkterna 20, 21 och 25), och dom av den 23 mars 2006, Mülhens/harmoniseringsbyrån ( C‑206/04 P, EU:C:2006:194, punkterna 21 och 36).
8 Se dom av den 24 mars 2011, Ferrero/harmoniseringsbyrån ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 66), och dom av den 2 december 2009, Volvo Trademark/harmoniseringsbyrån – Grebenshikova (SOLVO) ( T‑434/07, EU:T:2009:480, punkt 50).
9 Se domen Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 27.
10 Se skälen 7 och 8 i förordning nr 207/2009.
11 Det ska betonas att artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 sammanfaller med artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, 2008, s. 25). Rättspraxisen avseende den förstnämnda bestämmelsen kan således överföras på den sistnämnda bestämmelsen och tvärtom. Innehållet i dessa båda bestämmelser är dessutom identiskt med respektive motsvarande bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3) och rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178), vilka de har ersatt. Rättspraxisen avseende dessa äldre artiklar kan således överföras på de nyare artiklarna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 mars 2003, LTJ Diffusion ( C‑291/00, EU:C:2003:169, punkterna 41 och 43), och dom av den 10 december 2015, El Corte Inglés/harmoniseringsbyrån ( C‑603/14 P, EU:C:2015:807, punkt 37)). Nedan hänvisar jag därför utan åtskillnad till domar rörande risken för förväxling som har meddelats avseende någon av dessa bestämmelser.
12 Se, bland annat, dom av den 29 september 1998, Canon ( C‑39/97, EU:C:1998:442, punkterna 26, 27 och 29), dom av den 12 juni 2007, harmoniseringsbyrån/Shaker ( C‑334/05 P, EU:C:2007:333, punkt 33), och dom av den 24 juni 2010, Becker/Harman International Industries ( C‑51/09 P, EU:C:2010:368, punkt 31).
13 Se bland annat skäl 8 i förordning nr 207/2009 och dom av den 11 november 1997, SABEL ( C‑251/95, EU:C:1997:528, punkt 22), dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkt 18), och dom av den 12 juni 2019, Hansson ( C‑705/17, EU:C:2019:481, punkt 41).
14 Se, bland annat, dom av den 29 september 1998, Canon ( C‑39/97, EU:C:1998:442, punkt 17), domen Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 19, och dom av den 12 juni 2019, Hansson ( C‑705/17, EU:C:2019:481, punkt 43).
15 Se, bland annat, dom av den 29 september 1998, Canon ( C‑39/97, EU:C:1998:442, punkt 22), dom av den 11 december 2008, Gateway/harmoniseringsbyrån ( C‑57/08 P, ej publicerad, EU:C:2008:718, punkterna 45 och 52), och dom av den 20 september 2017, The Tea Board/EUIPO ( C‑673/15 P–C‑676/15 P, EU:C:2017:702, punkt 47).
16 Se, bland annat, dom av den 12 oktober 2004, Vedial/harmoniseringsbyrån ( C‑106/03 P, EU:C:2004:611, punkt 54), dom av den 11 december 2008, Gateway/harmoniseringsbyrån ( C‑57/08 P, ej publicerad, EU:C:2008:718, punkterna 56 och 57), och dom av den 24 mars 2011, Ferrero/harmoniseringsbyrån ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkterna 65, 66 och 68).
17 Se punkterna 55 och 56 i den överklagade domen.
18 Dom av den 11 november 1997 ( C‑251/95, EU:C:1997:528).
19 Se, bland annat, dom av den 11 november 1997, SABEL ( C‑251/95, EU:C:1997:528, punkt 23), och dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkt 19). Se punkt 19 i den överklagade domen.
20 Se bland annat domen Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 27, dom av den 12 juni 2007, harmoniseringsbyrån/Shaker ( C‑334/05 P, EU:C:2007:333, punkt 36), och dom av den 24 mars 2011, Ferrero/harmoniseringsbyrån ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 85). Se punkt 20 i den överklagade domen.
21 Se punkterna 26–45 i den överklagade domen.
22 Punkterna 46 och 47 i den överklagade domen.
23 Se punkterna 48 och 51–55 i den överklagade domen.
24 Se punkterna 23, 26 och 27 ovan.
25 Det ska härvidlag påpekas att även om bedömningen av de befintliga likheterna och olikheterna mellan kännetecknen utgör en bedömning av de faktiska omständigheterna som vid ett överklagande inte är underställd domstolens kontroll, utom i det fall omständigheterna har missuppfattats (se, bland annat, dom av den 2 september 2010, Calvin Klein Trademark Trust/harmoniseringsbyrån ( C‑254/09 P, EU:C:2010:488, punkt 50)), är frågan om huruvida tribunalen har åsidosatt de rättsprinciper som är tillämpliga på bedömningen av huruvida kännetecknen liknar varandra eller har gjort ett metodfel en rättsfråga (se, bland annat, dom av den 4 juli 2019, FTI Touristik/EUIPO ( C‑99/18 P, EU:C:2019:565, punkt 25)).
26 EUIPO har för övrigt åtagit sig att i sin beslutspraxis följa denna linje i rättspraxis. Se EUIPO:s riktlinjer för prövning av EU-varumärken, del C, avsnitt 2, kapitel 4, punkt 1.4 Possible outcome of the comparison.
27 Se, särskilt, dom av den 2 december 2009, SOLVO ( T‑434/07, EU:T:2009:480, punkt 50).
28 Se, på samma sätt, konstaterandet i tribunalens rättspraxis att två varumärken liknar varandra om det ur omsättningskretsens synvinkel förekommer åtminstone delvis identitet mellan dem med avseende på en eller flera visuella, fonetiska och begreppsmässiga omständigheter (se, bland annat, dom av den 23 oktober 2002, Matratzen Concord/harmoniseringsbyrån – Hukla Germany (MATRATZEN) ( T‑6/01, EU:T:2002:261, punkt 30), dom av den 20 april 2005, Faber Chimica/harmoniseringsbyrån – Industrias Quimicas Naber (Faber) ( T‑211/03, EU:T:2005:135, punkt 26), och dom av den 15 december 2010, Novartis/harmoniseringsbyrån – Sanochemia Pharmazeutika (TOLPOSAN) ( T‑331/09, EU:T:2010:520, punkt 43).
29 Se, bland annat, dom av den 3 juli 2003, Alejandro/harmoniseringsbyrån – Anheuser-Busch (BUDMEN) ( T‑129/01, EU:T:2003:184, punkt 54 och följande punkter), dom av den 3 mars 2004, Mülhens/harmoniseringsbyrån – Zirh International (ZIRH) ( T‑355/02, EU:T:2004:62, punkt 47 och följande punkter), dom av den 6 oktober 2004, New Look/harmoniseringsbyrån – Naulover (NLSPORT, NLJEANS, NLACTIVE och NLCollection) ( T‑117/03–T‑119/03 och T‑171/03, EU:T:2004:293, punkt 40 och följande punkter), dom av den 12 januari 2006, Devinlec/harmoniseringsbyrån – TIME ART (QUANTUM) ( T‑147/03, EU:T:2006:10, punkt 92 och följande punkter), dom av den 16 september 2013, Golden Balls/harmoniseringsbyrån – Intra-Presse (GOLDEN BALLS) ( T‑448/11, ej publicerad, EU:T:2013:456, punkterna 51 och 52), dom av den 16 oktober 2013, Zoo Sport/harmoniseringsbyrån – K-2 (ZOOSPORT) ( T‑453/12, ej publicerad, EU:T:2013:532, punkt 87 och följande punkter), dom av den 13 maj 2015, Harper Hygienics/harmoniseringsbyrån – Clinique Laboratories (CLEANIC Kindii) ( T‑364/12, ej publicerad, EU:T:2015:277, punkt 63 och följande punkter), dom av den 13 maj 2015, Ferring/harmoniseringsbyrån – Kora (Koragel) ( T‑169/14, ej publicerad, EU:T:2015:280, punkt 69 och följande punkter), dom av den 3 juni 2015, Giovanni Cosmetics/harmoniseringsbyrån – Vasconcelos & Gonçalves (GIOVANNI GALLI) ( T‑559/13, EU:T:2015:353, punkt 99 och följande punkter), och dom av den 13 mars 2018, Hotelbeds Spain/EUIPO – Guidigo Europe (Guidego what to do next) ( T‑346/17, ej publicerad, EU:T:2018:134, punkt 59 och följande punkter). I vissa fall har tribunalen, efter att ha konstaterat en likhet i fråga om (åtminstone) en aspekt, formellt fastslagit att kännetecknen liknar varandra (se, exempelvis, dom av den 16 september 2009, Dominio de la Vega/harmoniseringsbyrån – Ambrosio Velasco (DOMINIO DE LA VEGA) ( T‑458/07, ej publicerad, EU:T:2009:337, punkt 44)). I andra fall har tribunalen direkt gjort en helhetsbedömning av risken för förväxling (se, exempelvis, dom av den 24 mars 2011, XXXLutz Marken/harmoniseringsbyrån – Natura Selection (Linea Natura Natur hat immer Stil) ( T‑54/09, ej publicerad, EU:T:2011:118, punkt 67 och följande punkter), och dom av den 29 januari 2013, Fon Wireless/harmoniseringsbyrån – nfon (nfon) ( T‑283/11, ej publicerad, EU:T:2013:41, punkt 62 och följande punkter)).
30 Se, bland annat, dom av den 15 januari 2008, Hoya/harmoniseringsbyrån – Indo (AMPLITUDE) ( T‑9/05, ej publicerad, EU:T:2008:8, punkt 59), dom av den 23 september 2009, Arcandor/harmoniseringsbyrån – dm drogerie markt (S-HE) ( T‑391/06, ej publicerad, EU:T:2009:348, punkt 54), dom av den 15 december 2010, TOLPOSAN ( T‑331/09, EU:T:2010:520, punkterna 54–56), dom av den 10 maj 2011, Emram/harmoniseringsbyrån – Guccio Gucci (G) ( T‑187/10, ej publicerad, EU:T:2011:202, punkt 68), dom av den 15 mars 2012, Cadila Healthcare/harmoniseringsbyrån – Novartis (ZYDUS) ( T‑288/08, ej publicerad, EU:T:2012:124, punkt 57), dom av den 15 oktober 2014, El Corte Inglés/harmoniseringsbyrån – English Cut (The English Cut) ( T‑515/12, ej publicerad, EU:T:2014:882, punkt 33), och dom av den 26 april 2018, Messi Cuccittini/EUIPO – J-M.-E.V. e hijos (MESSI) ( T‑554/14, ej publicerad, EU:T:2018:230, punkt 64). Av dessa domar framgår att kännetecken ur ett helhetsperspektiv liknar varandra, när de har en viss grad av visuell och fonetisk likhet, trots deras begreppsmässiga olikhet. Kännetecken som däremot är olika på det visuella och fonetiska planet har trots en viss begreppsmässig likhet ansetts vara olika ur ett helhetsperspektiv. Märkligt nog har tribunalen vid denna ytterligare bedömning av likheten ibland fastslagit att kännetecknen ur ett helhetsperspektiv liknar varandra, trots att den tidigare konstaterat skillnader mellan dem i samtliga hänseenden (se, särskilt, dom av den 31 januari 2012, Spar/harmoniseringsbyrån – Spa Group Europe (SpA GROUP) ( T‑378/09, ej publicerad, EU:T:2012:34, punkterna 38, 47, 53 och 54)).
31 Se, bland annat, dom av den 2 december 2008, Ebro Puleva/harmoniseringsbyrån – Berenguel (BRILLO’S) ( T‑275/07, ej publicerad, EU:T:2008:545, punkterna 24 och 28), dom av den 15 februari 2011, Yorma’s/harmoniseringsbyrån – Norma Lebensmittelfilialbetrieb (YORMA’S) ( T‑213/09, ej publicerad, EU:T:2011:37, punkt 86), dom av den 21 februari 2013, Esge/harmoniseringsbyrån – De’Longhi Benelux (KMIX) ( T‑444/10, ej publicerad, EU:T:2013:89, punkterna 35–42), och dom av den 11 december 2014, Coca-Cola/harmoniseringsbyrån – Mitico (Master) ( T‑480/12, EU:T:2014:1062, punkterna 66–71).
32 Se, beträffande fonetisk likhet, domen Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 28, och dom av den 23 mars 2006, Mülhens/harmoniseringsbyrån ( C‑206/04 P, EU:C:2006:194, punkt 21). Beträffande begreppsmässig likhet, se dom av den 11 november 1997, SABEL ( C‑251/95, EU:C:1997:528, punkt 24).
33 Se dom av den 23 mars 2006, Mülhens/harmoniseringsbyrån ( C‑206/04 P, EU:C:2006:194, punkterna 21 och 23), dom av den 13 september 2007, Il Ponte Finanziaria/harmoniseringsbyrån ( C‑234/06 P, EU:C:2007:514, punkt 35), och, för ett liknande resonemang, dom av den 25 juni 2015, Loutfi Management Propriété intellectuelle ( C‑147/14, EU:C:2015:420, punkterna 24 och 25).
34 Dom av den 24 mars 2011 ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 66).
35 Dom av den 24 mars 2011 ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 86). Oklarheten ligger bland annat i den omständigheten att domstolen till stöd för sin tolkning hänvisade till punkt 21 i domen av den 23 mars 2006, Mülhens/harmoniseringsbyrån ( C‑206/04 P, EU:C:2006:194), i vilken det anges att det är nödvändigt att inom ramen för helhetsbedömningen av risken för förväxling (och inte en helhetsbedömning av likheten) väga de likheter och olikheter mot varandra som konstaterats hos kännetecknen på det visuella, fonetiska och begreppsmässiga planet.
36 Dom av den 5 oktober 2017 ( C‑437/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:737).
37 Dom av den 5 oktober 2017, Wolf Oil/EUIPO ( C‑437/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:737, punkt 45). Likaså i beslut av den 15 januari 2010, Messer Group/Air Products and Chemicals ( C‑579/08 P, ej publicerat, EU:C:2010:18, punkt 50), bekräftade domstolen det tillvägagångssätt som består i att tribunalen jämför kännetecknen i fråga för att avgöra om de liknar varandra visuellt, fonetiskt och begreppsmässigt samt ur ett helhetsperspektiv (min kursivering).
38 Se, bland annat, dom av den 6 oktober 2004, NLSPORT, NLJEANS, NLACTIVE och NLCollection ( T‑117/03 till T‑119/03 och T‑171/03, EU:T:2004:293, punkt 49), dom av den 23 februari 2006, Il Ponte Finanziaria/harmoniseringsbyrån – Marine Enterprise Projects (BAINBRIDGE) ( T‑194/03, EU:T:2006:65, punkt 116), dom av den 12 september 2007, Koipe/harmoniseringsbyrån – Aceites del Sur (La Española) ( T‑363/04, EU:T:2007:264, punkterna 109–111), dom av den 15 mars 2012, ZYDUS ( T‑288/08, ej publicerad, EU:T:2012:124, punkterna 63–66), dom av den 15 december 2010, TOLPOSAN ( T‑331/09, EU:T:2010:520, punkterna 61 och 62), dom av den 27 februari 2014, Pêra-Grave/harmoniseringsbyrån – Fundação Eugénio de Almeida (QTA S. JOSÉ DE PERAMANCA) ( T‑602/11, ej publicerad, EU:T:2014:97, punkterna 57–59), dom av den 28 april 2014, Longevity Health Products/harmoniseringsbyrån – Weleda Trademark (MENOCHRON) ( T‑473/11, ej publicerad, EU:T:2014:229, punkterna 48 och 49), dom av den 13 maj 2015, Koragel ( T‑169/14, ej publicerad, EU:T:2015:280, punkterna 79–83), dom av den 3 juni 2015, GIOVANNI GALLI ( T‑559/13, EU:T:2015:353, punkterna 128–130), dom av den 24 november 2016, CG/EUIPO – Perry Ellis International Group (P PRO PLAYER) ( T‑349/15, ej publicerad, EU:T:2016:677, punkterna 74 och 75), och dom av den 10 oktober 2017, Cofra/EUIPO – Armand Thiery ( 1841) (T‑233/15, ej publicerad, EU:T:2017:714, punkt 119).
39 Enligt dessa domar ökar den omständigheten, att det föreligger en likhet i fråga om den viktigaste aspekten, rent konkret risken för att konsumenten ska förväxla varornas eller tjänsternas ursprung, medan denna risk tvärtom minskar när en olikhet föreligger avseende denna aspekt. EUIPO har i sin beslutspraxis förbundit sig att följa detta tillvägagångssätt (se EUIPO:s riktlinjer för prövning av EU-varumärken, del C, avsnitt 2, kapitel 7, punkt 4 Impact of the Method of Purchase of Goods and Services).
40 Se, bland annat, dom av den 17 oktober 2013, Isdin/Bial-Portela ( C‑597/12 P, EU:C:2013:672, punkterna 20 och 22), och beslut av den 14 november 2013, TeamBank Nürnberg/harmoniseringsbyrån ( C‑524/12 P, ej publicerat, EU:C:2013:874, punkt 61).
41 Dom av den 13 september 2007 ( C‑234/06 P, EU:C:2007:514).
42 Se dom av den 13 september 2007, Il Ponte Finanziaria/harmoniseringsbyrån ( C‑234/06 P, EU:C:2007:514, punkterna 36 och 37). Se även beslut av den 20 januari 2015, Longevity Health Products/harmoniseringsbyrån ( C‑311/14 P, ej publicerat, EU:C:2015:23, punkterna 41–45), och beslut av den 7 april 2016, Harper Hygienics/EUIPO ( C‑475/15 P, ej publicerat, EU:C:2016:264, punkterna 70–73), vilka kan förstås på samma sätt.
43 Se, bland annat, dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkt 20), dom av den 9 juli 2015, Pêra-Grave/harmoniseringsbyrån ( C‑249/14 P, ej publicerad, EU:C:2015:459, punkterna 40–44), dom av den 14 oktober 2003, Phillips-Van Heusen/harmoniseringsbyrån – Pash Textilvertrieb und Einzelhandel (BASS) ( T‑292/01, EU:T:2003:264, punkt 54), och dom av den 22 juni 2004, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån – DaimlerChrysler (PICARO) ( T‑185/02, EU:T:2004:189, punkterna 54–58). Med begreppet neutralisationsteorin, som medges i doktrinen och används i rättspraxis, avses således i strikt mening endast att visuella och/eller fonetiska likheter neutraliseras av tydliga begreppsmässiga olikheter.
44 Se, bland annat, dom av den 3 mars 2004, ZIRH ( T‑355/02, EU:T:2004:62, punkterna 49 och 50), dom av den 12 januari 2006, QUANTUM ( T‑147/03, EU:T:2006:10, punkterna 98–100), dom av den 13 mars 2018, Guidego what to do next ( T‑346/17, ej publicerad, EU:T:2018:134, punkterna 64 och 65), och dom av den 26 april 2018, MESSI ( T‑554/14, ej publicerad, EU:T:2018:230, punkterna 73–76). EUIPO har förbundit sig att i sin beslutspraxis följa detta tillvägagångssätt (se EUIPO:s riktlinjer för prövning av EU-varumärken, del C, avsnitt 2, kapitel 7, punkt 5 Impact of the Conceptual Similarity of the Signs on Likelihood of Confusion).
45 Se, bland annat, dom av den 17 mars 2004, El Corte Inglés/harmoniseringsbyrån – González Cabello och Iberia Líneas Aéreas de España (MUNDICOR) ( T‑183/02 och T‑184/02, EU:T:2004:79, punkt 93), dom av den 31 januari 2012, SpA GROUP ( T‑378/09, ej publicerad, EU:T:2012:34, punkterna 48–53), och dom av den 13 maj 2015, Koragel ( T‑169/14, ej publicerad, EU:T:2015:280, punkterna 67–69).
46 Se, bland annat, dom av den 22 juni 2004, PICARO ( T‑185/02, EU:T:2004:189, punkterna 56 och 58), dom av den 22 mars 2007, Brinkmann/harmoniseringsbyrån – Terra Networks (Terranus) ( T‑322/05, ej publicerad, EU:T:2007:94, punkt 40), dom av den 3 juni 2015, GIOVANNI GALLI ( T‑559/13, EU:T:2015:353, punkterna 94–98), dom av den 1 juni 2016, Wolf Oil/EUIPO – SCT Lubricants (CHEMPIOIL) ( T‑34/15, ej publicerad, EU:T:2016:330, punkterna 46–48), och dom av den 10 oktober 2017, 1841 (T‑233/15, ej publicerad, EU:T:2017:714, punkterna 110–112).
47 Se, bland annat, dom av den 14 oktober 2003, BASS ( T‑292/01, EU:T:2003:264, punkterna 54–57), och dom av den 22 juni 2004, PICARO, T‑185/02, EU:T:2004:189, punkt 56).
48 Se, bland annat, dom av den 27 oktober 2005, Éditions Albert René/harmoniseringsbyrån – Orange (MOBILIX) ( T‑336/03, EU:T:2005:379, punkterna 81, 83 och 84), och dom av den 1 juni 2016, CHEMPIOIL ( T‑34/15, ej publicerad, EU:T:2016:330, punkterna 53 och 54).
49 Särskilt i domen av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkterna 21–25), bekräftade domstolen tribunalens resonemang, som bestod i att den dels hade konstaterat att de tydliga begreppsmässiga skillnaderna mellan kännetecknen i fråga neutraliserade verkan av deras befintliga visuella och fonetiska likheter, dels hade beaktat omsättningskretsens uppmärksamhetsnivå och det äldre varumärkets särskiljningsförmåga. Domstolen avvek på denna punkt från generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i målet Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2005:531, punkt 38). Generaladvokaten hade nämligen ansett att de motstående kännetecknen inte liknade varandra sedan neutraliseringen hade beaktats, vilket innebar att det inte fanns någon anledning att pröva de övriga faktorer som var relevanta för helhetsbedömningen av risken för förväxling.
50 Dom av den 23 mars 2006 ( C‑206/04 P, EU:C:2006:194, punkterna 35 och 36), meddelad efter överklagande av domen av den 3 mars 2004, ZIRH ( T‑355/02, EU:T:2004:62). Se även dom av den 15 mars 2007, T.I.M.E. ART/harmoniseringsbyrån ( C‑171/06 P, ej publicerad, EU:C:2007:171, punkt 48), och dom av den 9 juli 2015, Pêra-Grave/harmoniseringsbyrån ( C‑249/14 P, ej publicerad, EU:C:2015:459, punkt 39).
51 Dom av den 23 januari 2014 ( C‑558/12 P, EU:C:2014:22).
52 Se dom av den 21 september 2012, Wesergold Getränkeindustrie/harmoniseringsbyrån – Lidl Stiftung (WESTERN GOLD) ( T‑278/10, EU:T:2012:459, punkt 58).
53 Se dom av den 23 januari 2014, harmoniseringsbyrån/riha WeserGold Getränke ( C‑558/12 P, EU:C:2014:22, punkterna 47 och 48). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 18 december 2008, Les Éditions Albert René/harmoniseringsbyrån ( C‑16/06 P, EU:C:2008:739, punkt 97).
54 Dom av den 5 oktober 2017 ( C‑437/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:737).
55 Dom av den 5 oktober 2017, Wolf Oil/EUIPO ( C‑437/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:737, punkt 44).
56 Se dom av den 5 oktober 2017, Wolf Oil/EUIPO ( C‑437/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:737, punkterna 54 och 55).
57 Se punkt 24 ovan.
58 Se punkt 23 ovan.
59 Se dom av den 23 oktober 2003, Adidas-Salomon och Adidas Benelux ( C‑408/01, EU:C:2003:582, punkt 28), och dom av den 24 mars 2011, Ferrero/harmoniseringsbyrån ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 52).
60 Eftersom dessa båda bedömningar är av olika art, bör de göras i två separata steg för att förtydliga resonemanget. Jag erkänner dock att en sådan indelning alltid är i viss mån artificiell, eftersom likheterna och olikheterna mellan kännetecknen kan diskuteras två gånger (en första gång när de konstateras föreligga, en andra gång i syfte att fastställa om de medför en risk för förväxling). I ett stort antal domar från tribunalen har bedömningen av risken för förväxling gjorts i ett enda steg (se, bland annat, dom av den 14 oktober 2003, BASS ( T‑292/01, EU:T:2003:264, punkt 45 och följande punkter), dom av den 3 mars 2004, ZIRH ( T‑355/02, EU:T:2004:62, punkt 43 och följande punkter), och dom av den 22 juni 2004, PICARO ( T‑185/02, EU:T:2004:189, punkt 53 och följande punkter)).
61 Se, analogt, rättspraxis avseende varuslags- eller tjänsteslagslikheten. Domstolen har härvidlag fastslagit att för att artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 ska vara tillämplig måste det visas att det föreligger likhet mellan ifrågavarande varor eller tjänster. För att göra detta ska faktorer som avser förhållandet mellan varorna eller tjänsterna, bland annat deras art, de tilltänkta köparna, användningsområdet samt huruvida de konkurrerar med eller kompletterar varandra, beaktas. När det väl har fastställts att det föreligger en viss likhet mellan de aktuella varorna eller tjänsterna ska alla faktorer prövas för att, inom ramen för helhetsbedömningen av risken för förväxling, bedöma huruvida likheten är tillräckligt stor för att en risk för förväxling ska uppstå. Se, bland annat, dom av den 29 september 1998, Canon ( C‑39/97, EU:C:1998:442, punkterna 22–24), och dom av den 7 maj 2009, Waterford Wedgwood/Assembled Investments (Proprietary) ( C‑398/07 P, ej publicerad, EU:C:2009:288, punkterna 34 och 35).
62 Även här är en analogi med varuslags- eller tjänsteslagslikheten möjlig. De faktorer som är relevanta för att fastställa denna likhet ska bedömas med utgångspunkt i konsumenternas uppfattning. Varor eller tjänster är av liknande slag när konsumenterna kan tro att ansvaret för deras tillverkning eller leverans åligger samma företag eller företag med ekonomiska band. Se, bland annat, dom av den 15 februari 2011, YORMA’S ( T‑213/09, ej publicerad, EU:T:2011:37, punkt 36).
63 Se dom av den 11 november 1997, SABEL ( C‑251/95, EU:C:1997:528, punkt 23), domen Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 26, och dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkt 19).
64 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 juli 2017, Continental Reifen Deutschland/Compagnie générale des établissements Michelin ( C‑84/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:596, punkt 70), och beslut av den 22 oktober 2014, Repsol YPF/harmoniseringsbyrån ( C‑466/13 P, ej publicerat, EU:C:2014:2331, punkterna 48–51). En sådan avvägning innebär nödvändigtvis en bedömning av de faktiska omständigheterna, som det inte ankommer på domstolen att ompröva i samband med ett överklagande. Tribunalen har således ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när den bedömer graden av visuell, fonetisk och begreppsmässig likhet mellan de motstående kännetecknen.
65 Se punkt 27 ovan.
66 Se den rättspraxis som anges i fotnot 32 ovan.
67 Se dom av den 12 juni 2019, Hansson ( C‑705/17, EU:C:2019:481, punkt 47).
68 Se Davis, R., St Quintin, T., Tritton, G., Tritton on Intellectual Property in Europe, Sweet and Maxwell, London, 5:e utgåvan, 2018, s. 378.
69 Se punkterna 23 och 27 ovan.
70 Se Davis, R., St Quintin, T., Tritton, G. (ovan fotnot 68), s. 365–366. Den framåtblickande karaktären hos helhetsbedömningen av risken för förväxling innebär att de normala säljformerna för de aktuella varorna eller tjänsterna ska beaktas vid denna bedömning, det vill säga de säljformer som normalt kan förväntas för denna kategori av varor eller tjänster, och inte de särskilda säljformerna för de varor som omfattas av det äldre varumärket, vilka kan variera över tiden och beroende på varumärkesinnehavarens önskemål. Se dom av den 15 mars 2007, T.I.M.E. ART/harmoniseringsbyrån ( C‑171/06 P, ej publicerad, EU:C:2007:171, punkt 59), och dom av den 12 januari 2006, QUANTUM ( T‑147/03, EU:T:2006:10, punkterna 103–107).
71 Se punkt 39 ovan.
72 Se punkt 23 ovan.
73 Denna läsning stöds av förslaget till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Lloyd Schuhfabrik Meyer ( C‑342/97, EU:C:1998:522, punkt 18: … [R]isken för förväxling skall bedömas i sin helhet, mot bakgrund av samtliga relevanta fakta. … [Det kan] därför vara bra att, beroende på omständigheterna, inte bara ta hänsyn till i vilken grad varumärket och tecknet är likljudande, utan även graden (eller frånvaron) av visuell eller konceptuell likhet. Om visuell eller konceptuell likhet inte föreligger skulle det vara nödvändigt att, med beaktande av samtliga omständigheter inklusive varans art och de förhållanden under vilka varan har marknadsförts, undersöka huruvida risk för förväxling kan uppkomma på grund av att varumärket och tecknet är likljudande).
74 Se dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkt 27), dom av den 23 mars 2006, Mülhens/harmoniseringsbyrån ( C‑206/04 P, EU:C:2006:194, punkt 50), dom av den 15 mars 2007, T.I.M.E. ART/harmoniseringsbyrån ( C‑171/06 P, ej publicerad, EU:C:2007:171, punkt 49), dom av den 14 oktober 2003, BASS ( T‑292/01, EU:T:2003:264, punkt 54), och dom av den 12 januari 2006, QUANTUM ( T‑147/03, EU:T:2006:10, punkterna 98 och 100). Detta förklarar enligt min mening varför denna teori inte är tillämplig när kännetecknens visuella och/eller fonetiska likheter är mycket stora, så att deras begreppsmässiga likhet riskerar att undgå omsättningskretsens uppmärksamhet. Se beslut av den 27 oktober 2010, REWE-Zentral/harmoniseringsbyrån ( C‑22/10 P, ej publicerat, EU:C:2010:640, punkterna 46 och 47).
75 Om till exempel det äldre varumärket är i hög grad särskiljande och omsättningskretsens uppmärksamhetsnivå är särskilt låg kan till och med visuella och fonetiska likheter som neutraliseras av en tydlig begreppsmässig skillnad räcka för att medföra en risk för förväxling.
76 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 januari 2006, Ruiz-Picasso m.fl./harmoniseringsbyrån ( C‑361/04 P, EU:C:2006:25, punkterna 23–25) och Jaeger-Lenz, A., Relative grounds for refusal, i Hasselblatt, G. N. (red.), European Union Trade Mark Regulation – Article-by-Article Commentary, Beck, Hart, Nomos, andra utgåvan, 2018, s. 246. Det ska erinras om att för att neutralisationsteorin ska vara tillämplig är det nödvändigt att tribunalen konstaterar att åtminstone ett av kännetecknen i fråga har en klar och bestämd innebörd för omsättningskretsen (se punkt 56 ovan). Även om EUIPO inte har tagit upp denna punkt i sitt överklagande, ska det dock påpekas att tribunalen i den överklagade domen inte kontrollerade att detta villkor var uppfyllt.
77 Se dom av den 29 september 1998, Canon ( C‑39/97, EU:C:1998:442, punkterna 27 och 28), och dom av den 12 juni 2019, Hansson ( C‑705/17, EU:C:2019:481, punkt 35), samt Davis, R., St Quintin, T., Tritton, G. (ovan fotnot 68), s. 362 och 365. Se även Folliard-Monguiral, A., TPICE, affaire Quantum: le faible caractère distinctif peut‑il jouer contre le risque de confusion?, Propriété industrielle, nr 4, april 2006, kommentar 30, där det anges att risken för förväxling är en fiktion med ett humant ansikte avsedd att skydda näringsidkarnas konkurrensintressen.
78 Det är förvisso föga sannolikt att till exempel enbart begreppsmässig likhet mellan kännetecknen i praktiken medför en risk för förväxling (se förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet SABEL ( C‑251/95, EU:C:1997:221, punkterna 61 och 62)). En invändande part bör enligt min mening dock inte fråntas möjligheten att visa detta.
79 Se Humblot, B., Droit des marques: de l’influence ou non du risque de confusion sur la similitude et vice-versa – Motifs relatifs de refus: regard sur un arrêt éclairant de la CJUE (Ferrero c/harmoniseringsbyrån, 24 mars 2011), Lamy Droit de l’Immatériel, nr 72, juni 2011, s. 85–90.
80 Se, för en nylig erinran om detta konstaterande, dom av den 27 juni 2019, Sandrone/EUIPO – J. García Carrión (Luciano Sandrone) ( T‑268/18, EU:T:2019:452, punkt 96).
81 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 november 1997, SABEL ( C‑251/95, EU:C:1997:528, punkt 24), dom av den 29 september 1998, Canon ( C‑39/97, EU:C:1998:442, punkt 18), och dom av den 12 juni 2019, Hansson ( C‑705/17, EU:C:2019:481, punkt 42).
82 Vid jämförelsen av de motstående kännetecknen ska dessutom deras särskiljande och dominerande beståndsdelar fastställas. I detta sammanhang har en beståndsdel som beskriver de aktuella varorna eller tjänsterna mindre förmåga att dra till sig konsumenternas uppmärksamhet och har följaktligen mindre betydelse för det helhetsintryck som kännetecknen ger. Av detta följer till exempel att visuella likheter i fråga om en sådan beståndsdel inte ska resultera i ett konstaterande av att kännetecknen liknar varandra i visuellt hänseende, eller på sin höjd ska resultera i ett konstaterande av att det föreligger en låg grad av likhet. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juni 2019, Hansson ( C‑705/17, EU:C:2019:481, punkt 53), dom av den 5 april 2006, Saiwa/harmoniseringsbyrån – Barilla Alimentare (SELEZIONE ORO Barilla) ( T‑344/03, EU:T:2006:105, punkterna 32–38), och dom av den 13 maj 2015, easyGroup IP Licensing/harmoniseringsbyrån – Tui (easyAir-tours) ( T‑608/13, ej publicerad, EU:T:2015:282, punkterna 35–42).
83 Se, bland annat, dom av den 8 december 2005, Castellblanch/harmoniseringsbyrån – Champagne Roederer (CRISTAL CASTELLBLANCH) ( T‑29/04, EU:T:2005:438, punkt 29), dom av den 22 mars 2007, Terranus ( T‑322/05, ej publicerad, EU:T:2007:94, punkt 41), dom av den 27 februari 2014, QTA S. JOSÉ DE PERAMANCA ( T‑602/11, ej publicerad, EU:T:2014:97, punkt 61), och dom av den 4 december 2014, BSH/harmoniseringsbyrån – LG Electronics (compressor technology) ( T‑595/13, ej publicerad, EU:T:2014:1023, punkt 28). Se även, dom av den 8 november 2016, BSH/EUIPO ( C‑43/15 P, EU:C:2016:837, punkterna 63 och 64), av vilken framgår en liknande tendens i domstolens praxis.
84 Se bland annat Folliard-Monguiral, A. (ovan fotnot 77); Monteiro, J., Marque communautaire – La surprotection des marques faibles dans la jurisprudence communautaire, Propriété industrielle, nr 6, juni 2009, studie 12; Passa, J., Le risque de confusion déduit d’éléments dépourvus de caractère distinctif dans la jurisprudence européenne: l’angle mort du droit des marques, Propriétés Intellectuelles, oktober 2017, nr 65, s. 32–40, och Kur, A. och Senftleben, M., European Trade Mark Law – A Commentary, Oxford University Press, Förenade kungariket, 2017, s. 229–231.
85 Se punkt 48 ovan.
86 Se punkt 72 ovan.
87 Denna bestämmelse återges i punkt 6 ovan.
88 Se dom av den 20 november 2014, Intra-Presse/Golden Balls ( C‑581/13 P och C‑582/13 P, ej publicerad, EU:C:2014:2387, punkterna 74–76), och dom av den 10 december 2015, El Corte Inglés/harmoniseringsbyrån ( C‑603/14 P, EU:C:2015:807, punkterna 47 och 48).
89 Se dom av den 24 mars 2011, Ferrero/harmoniseringsbyrån ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 53), och dom av den 10 december 2015, El Corte Inglés/harmoniseringsbyrån ( C‑603/14 P, EU:C:2015:807, punkt 39). I den dom som hade överklagats i sistnämnda mål hade tribunalen, inom ramen för sin bedömning avseende artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009, konstaterat att det förelåg en liten begreppsmässig likhet mellan de motstående kännetecknen och hade därefter konstatera att kännetecknen vid en helhetsbedömning ska anses vara olika, eftersom de inte liknade varandra i visuellt och fonetiskt hänseende (se dom av den 15 oktober 2014, The English Cut ( T‑515/12, ej publicerad, EU:T:2014:882, punkt 33). Den omständigheten att domstolen inte invände mot detta resonemang kan emellertid förklaras av den omständigheten att klaganden inte hade bestritt tribunalens sätt att tillämpa denna bestämmelse.