Domstolens dom (sjätte avdelningen) den 27 juni 2019

I mål C‑518/18, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Okresní soud v Českých Budějovicích (Distriktsdomstolen i České Budějovice, Tjeckien) genom beslut av den 1 juni 2018, som inkom till domstolen den 7 augusti 2018, i målet

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden C. Toader samt domarna A. Rosas och M. Safjan (referent), generaladvokat: G. Pitruzzella, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Tjeckiens regering, genom M. Smolek. J. Vláčil och A. Kasalická, samtliga i egenskap av ombud, Ungerns regering, genom Z. Wagner och M.Z. Fehér, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom M. Heller och M. Šimerdová, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Unionsrätt

Tjeckisk rätt

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

Prövning av tolkningsfrågan

Rättegångskostnader

1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 3.1 andra stycket b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (EUT L 143, 2004, s. 15).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan RD och SC avseende en hyresskuld. SC är en fysisk person utan känd adress.

3 Skälen 5, 6, 10, 12, 13 och 16 i förordning nr 805/2004 har följande lydelse:

4 Artikel 1 i denna förordning har rubriken Syfte och följande lydelse:

5 Artikel 3 i samma förordning har rubriken Exekutionstitlar som skall intygas vara europeiska exekutionstitlar. I artikel 3.1 föreskrivs följande:

6 Artikel 6 i förordningen har rubriken Krav för intyg om europeisk exekutionstitel. I artikel 6.1 föreskrivs följande:

7 Kapitel III i förordning nr 805/2004, där artiklarna 12–19 ingår, innehåller miniminormer för förfaranden om obestridda fordringar. Dessa normer, som syftar till att skydda gäldenärens rätt till försvar, avser inte endast de sätt som stämningsansökan och andra handlingar kan delges på utan även de uppgifter som ska anges däri, eftersom gäldenären bör informeras om fordran och det förfarande som kan vidtas för att bestrida den.

8 Artikel 12 i förordningen har rubriken Miniminormernas tillämpningsområde. I artikel 12.1 föreskrivs följande:

9 I artikel 14 i förordningen, med rubriken Delgivning med bevis på att gäldenären mottagit handlingen, föreskrivs följande:

10 I artikel 15 i samma förordning, med rubriken Delgivning med gäldenärens ombud, anges följande:

11 Artikel 27 i förordningen, med rubriken Förhållande till förordning (EG) nr 44/2001, har följande lydelse:

12 I 29 § punkt 3 zákon č. 99/1963 Sb., Občanský soudní řád (lag nr 99/1963 om civilprocesslagen, nedan kallad civilprocesslagen) stadgas följande:

13 Enligt 353 § punkt 1 civilprocesslagen ska rätten, på begäran av den som har en rättighet enligt ett domstolsavgörande, en förlikning inför domstol eller en officiell handling som uppfyller villkoren för intyg om en europeisk exekutionstitel eller en delvis europeisk exekutionstitel, utfärda ett intyg om att detta avgörande, detta förlikningsavtal eller denna officiella handling är en europeisk exekutionstitel, under iakttagande av villkoren i förordning nr 805/2004. Om villkoren för intyg inte är uppfyllda, ska rätten inte utfärda intyget och ska skriftligen underrätta den som begärt intyget om skälen till detta.

14 I ansökan som gavs in till Okresní soud v Českých Budějovicích (Distriktsdomstolen i České Budějovice, Tjeckien) yrkade RD att SC skulle förpliktas att betala 6600 CZK (ungefär 250 euro) jämte dröjsmålsavgift, på den grunden att SC enligt villkoren i ett hyreskontrakt som ingicks den 23 juli 2008 och trädde i kraft den 1 augusti 2008 hade nyttjanderätt till en lägenhet i České Budějovice och i kontraktet hade åtagit sig att betala en hyra på 5600 CZK jämte preliminära omkostnader på 1000 CZK, alltså sammanlagt 6600 CZK, per månad. Den 28 september 2008 erkände SC skulden skriftligen och åtog sig att betala den före den 30 september 2008, vilket hon inte gjorde.

15 Eftersom den hänskjutande domstolen trots efterforskningar inte lyckades få reda på SC:s adress, utsågs en god man för att företräda henne.

16 SC gav sig inte till känna under processen och hennes gode man inställde sig inte heller vid den förhandling han kallats till. RD lade fram bevisning vid förhandlingen, och dess ansökan bifölls. Eftersom SC:s adress var okänd, delgavs endast den gode mannen det slutliga avgörandet i målet.

17 Den 14 oktober 2016 begärde RD att den hänskjutande domstolen skulle sända över avgörandet med en anteckning om att det vunnit laga kraft och att det var verkställbart samt intyga att det var en europeisk exekutionstitel i enlighet med 353 § punkt 1 civilprocesslagen och förordning nr 805/2004.

18 I ett meddelande av den 3 november 2016 informerade den hänskjutande domstolen RD om att villkoren för att utfärda det begärda intyget inte var uppfyllda och påpekade att en fordran ansågs vara obestridd om gäldenären under domstolsförfarandet uttryckligen hade erkänt den eller inte invänt mot den, i enlighet med gällande processrättsliga bestämmelser i den berörda medlemsstaten, eller om han inte hade inställt sig vid en domstolsförhandling som rörde den fordran, förutsatt att denna frånvaro var att jämställa med ett tyst medgivande av fordran eller de faktiska omständigheter som borgenären åberopat, i enlighet med den medlemsstatens nationella rätt.

19 RD vände sig till Ústavní soud (Författningsdomstolen, Tjeckien) och gjorde väsentligen gällande att den hänskjutande domstolen inte hade hänskjutit en fråga till Europeiska unionens domstol med stöd av artikel 267 FEUF om huruvida ett avgörande som meddelats av rätten efter bevisupptagning kunde anses obestritt när svaranden inte gjort några invändningar eller yttrat sig om de faktiska omständigheterna. I detta sammanhang hänvisade RD till punkt 41 i domstolens dom av den 16 juni 2016, Pebros Servizi ( C‑511/14, EU:C:2016:448), enligt vilken en fordran, med beaktande av skäl 6 i förordning nr 805/2004, kan anses som obestridd i den mening som avses i artikel 3.1 andra stycket b i förordning nr 805/2004 om gäldenären inte på något sätt har agerat för att bestrida fordran, genom att underlåta att efterkomma domstolens uppmaning att skriftligen informera om avsikten att gå i svaromål eller genom att inte inställa sig vid en domstolsförhandling.

20 Genom avgörande av den 26 september 2017 slog Ústavní soud (Författningsdomstolen) fast att det var grundlagsstridigt att inte intyga att avgörandet i fråga i målet vid den hänskjutande domstolen var en europeisk exekutionstitel, utan att ha frågat EU-domstolen om saken.

21 Den hänskjutande domstolen hyser nu tvivel om huruvida den berörda fordran kan anses obestridd, och eftersom det avgörande som den har att meddela inte kan överklagas enligt nationell rätt, bedömer den att den är skyldig att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

22 Mot denna bakgrund beslutade Okresní soud v Českých Budějovicích (Distriktsdomstolen i České Budějovice) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till EU-domstolen:

23 Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida förordning nr 805/2004 ska tolkas så, att i ett fall då en domstol inte kan få reda på svarandens adress, får den likväl utfärda intyg om en europeisk exekutionstitel avseende ett domstolsavgörande om en fordran när detta avgörande meddelats efter en förhandling där varken svaranden eller den gode man som utsetts för förfarandet har deltagit.

24 Såsom framgår av artikel 12 i förordning nr 805/2004 är möjligheten att utfärda ett intyg om en europeisk exekutionstitel för ett domstolsavgörande underkastad två kumulativa villkor. För det första ska ett sådant beslut avse en obestridd fordran i den mening som avses i artikel 3.1 andra stycket b eller c i den förordningen. Vad som avses är alltså att fordran inte alls bestrids under domstolsförfarandet eller att den tyst medges genom underlåtenhet att inställa sig eller låta sig företrädas vid en förhandling rörande fordran. För det andra ska det domstolsförfarande som beslutet avser uppfylla de processuella miniminormerna i kapitel III i förordningen.

25 Syftet med dessa miniminormer är att i enlighet med skäl 12 i samma förordning säkerställa att gäldenären, i tillräckligt god tid och på ett sådant sätt att denna kan förbereda sitt svaromål, informeras om domstolsförfarandet, om kraven på att aktivt delta i domstolsförfarandet för att bestrida fordran och om följderna av att inte delta i domstolsförfarandet. I det särskilda fall när en tredskodom, i den mening som avses i artikel 3.1 andra stycket b i förordning nr 805/2004, meddelas, syftar nämnda processuella miniminormer till att säkerställa att rätten att gå i svaromål iakttas (dom av den 16 juni 2016, Pebros Servizi, C‑511/14, EU:C:2016:448, punkt 44).

26 Domstolen har påpekat att med hänsyn till artikel 14.2 i förordning nr 805/2004 och till syftena med och systematiken i denna förordning, kan en tredskodom som meddelats i ett mål där det inte har varit möjligt att fastställa svarandens hemvist inte intygas vara en europeisk exekutionstitel (dom av den 15 mars 2012, G, C‑292/10, EU:C:2012:142, punkt 64).

27 Denna slutsats är fortfarande giltig trots att den hänskjutande domstolen, som inte fått reda på SC:s adress, utsett en god man för förfarandet.

28 Även om artikel 15 i förordning nr 805/2004 förvisso föreskriver att delgivning förutom på de sätt som anges i artikel 14 i förordningen också får ha skett med gäldenärens ombud, ska det påpekas att en god man såsom den som utsågs i enlighet med den nationella lagstiftningen i fråga i det nationella målet inte kan likställas med ett gäldenärens ombud i den mening som avses i nämnda artikel 15. Läst mot bakgrund av skäl 16 i förordningen åsyftar den bestämmelsen enbart situationer då gäldenären är objektivt förhindrad av rättsliga skäl att företräda sig själv i domstolen samt situationer då denne frivilligt har utsett ett ombud för detta ändamål. Det är dock inte utrett att någon sådan situation är för handen i det nationella målet.

29 Unionslagstiftaren har villkorat användningen av det kompletterande och frivilliga instrument för verkställighet som den europeiska exekutionstiteln utgör bland annat med att gäldenärens adress är definitivt känd. Det villkoret är inte uppfyllt i en sådan situation som i det nationella målet. Det är därför i detta fall inte nödvändigt att pröva – med hänsyn tagen bland annat till skälen 5 och 6 i förordning nr 805/2004 – om den aktuella fordran kan anses obestridd, eftersom varken SC eller dennes gode man, som utsetts av den hänskjutande domstolen, har deltagit i förfarandet, inställt sig till förhandlingen eller bestritt arten av eller storleken på fordran.

30 Av vad som anförts följer att förordning nr 805/2004 ska tolkas så, att om en domstol inte kan få reda på svarandens adress får den inte utfärda intyg om en europeisk exekutionstitel avseende ett domstolsavgörande om en fordran när detta avgörande meddelats efter en förhandling där varken svaranden eller den gode man som utsetts för förfarandet har deltagit.

31 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: tjeckiska.